Tanken med förenklingsregelverket torde ju vara att det ska bli enklare för företagen att upprätta årsredovisningen, men den ska fortfarande rymmas inom årsredovisningslagens ramar. De förenklingar som infördes skulle ”kosta lite” i form av begränsningar. Det skulle där-emot vara tillåtet att lämna frivilliga upplysningar vilket också framgår av kommentaren till det allmänna rådet.

K2 har varit möjligt att tillämpa sedan 2008. Trots det har det inte kommit mycket förtydliganden från BFN. Nu produceras brevsvar på löpande band. Delvis beror det såklart på att de flesta som upprättar årsredovisningar först nu har börjat tillämpa K-regelverken. Därmed kommer också frågorna vilka BFN besvarar, dessa svar offentliggörs på deras webbplats. Detta är nödvändigt då det i flera fall har visat sig nödvändigt med förtydliganden hur regelverket ska tolkas. Det jag efterlyser är en linje som gör att vi tillämpare kan förstå hur BFN tänker.

I ett av de senast publicerade brevsvaren anger BFN att ett företag som tillämpar K2 inte kan upprätta en kassaflödesanalys eller ens låta en kassaflödesanalys upprättad enligt andra regler ingå i årsredovisningen. Obegripligt! Vad hände med frivilligheten avseende tilläggsupplysningar? Hur tänker BFN?

Man ska vara medveten om att en årsredovisning som upprättas enligt de minimikrav K2 ställer i detta fall inte ger någon bra information till läsaren. Min uppfattning är då att det aldrig kan vara fel att lämna ytterligare upplysningar som förbättrar kvaliteten i informationen. Jag uppfattar också BFNs kommentar till punkt 1.4 på det sättet. I klartext anges:

”Det allmänna rådet ska ses som en helhet och reglerna är villkorade av varandra. Ett företag som tillämpar det allmänna rådet får dock alltid lämna fler tilläggsupplysningar samt upplysningar i förvaltningsberättelsen.”

Det här verkar däremot, enligt BFNs brevsvar, inte gälla upplysningar om kassaflödet. För till exempel bostadsrättsföreningar är det en upplysning som tillför enormt mycket mervärde för läsarna. Jag har oerhört svårt att se hur det kan vara förbjudet att ta med information om kassaflödet i en årsredovisning. Hur tänker BFN?

BFNs nya tankar (?) ställer till det för mig. Låt mig ta ett annat exempel. BFN har i ett par brevsvar kommenterat tillkommande utgifter avseende byggnader. En sak som då tydliggjorts är att K2 är väldigt begränsat vad gäller möjligheter att aktivera dessa utgifter.

Enligt en punkt i K2 ska tillkommande utgifter för ombyggnad tas upp som tillgång till den del de kan antas höja värdet på en fastighet. Kommentartexten är otydlig vad gäller vilken tidpunkt det ska jämföras med då det ska avgöras om värdet har höjts eller inte. BFN har förtydligat att den tidpunkt vi ska jämföra med är byggnadens uppförandetidpunkt.

Köper ett företag en nedgången byggnad och renoverar kan dessa utgifter till övervägande del inte påverka anskaffningsvärdet. Bokfört värde kan därmed bli relativt lågt och företaget får höga kostnader i samband med reno-veringen. Regelverket får tolkas som att det följer skattereglerna. Men är det förbjudet att lämna tilläggsupplysning om hur det hade sett ut om de tillkommande utgifterna hade aktiverats? Det kan mycket väl ge en bättre bild av fastighetens värde. Jag tolkar regelverket som att det är frivilligt att lämna den typen av upplysning. Hur tänker BFN?

Fler exempel kan nämnas. Det är enligt K2 inte tillåtet att redovisa uppskjuten skatt. I en årsredovisning för till exempel ett fastighetsföretag kan det ge väldigt missvisande information. Återigen anser jag att det aldrig kan vara förbjudet att lämna tilläggsinformation. En upplysning om vad den uppskjutna skatten uppgår till ger självklart ett mervärde till årsredovisningen. Hur tänker BFN?

I K2 är det inte tillåtet att aktivera indirekta tillverkningsomkostnader i ett varulager. Dessa kan uppgå till väsentliga belopp i till exempel jordbruksföretag. Som ni säkert vid det här laget har förstått anser jag att det är tillåtet att lämna upplysning om lagrets värde om det hade varit värderat inklusive indirekta tillverkningskostnader. Det jag undrar är – Hur tänker BFN?

Sammanfattningsvis så är vi nog många användare av K2-regelverket som tydligt upplever att:

1. Regelverket är otydligt utformat i ett antal frågor vilket förhoppningsvis leder till förtydliganden genom brevsvar vilka så snart det är möjligt inarbetas i kommande uppdatering av regelverket.
2. Om K2 tolkas alltför restriktivt så riskerar detta att innebära att onödigt många företag ”stängs ute” från detta förenklingsregelverk, samt i kombination med punkt 1, risken ökar att regelverket i praktiken tolkas och tillämpas på olika sätt. Vilket definitivt inte var syftet.

Text: Sven-Inge Danielsson, Auktoriserad Redovisningskonsult samt ordförande i SRFs Redovisningsgrupp

Läs Mer!

BFN:s brevsvar om K2 >>

Nya brevsvar begränsar möjligheten att tillämpa K2 >>

Ge dig gärna in i debatten, mejla konsulten@srfkonsult.se