Eftersom det inte är några stora nyheter till årets beskattning tar jag upp några allmänt gällande frågor som kan vara bra att känna till vid deklarationsarbetet. Därefter behandlar jag omprövningsinstitutet. Det är viktigt att ha viss kunskap om dessa regler, eftersom de kan vara av stor betydelse om det vid årets deklarationsarbete blir känt att tidigare års deklarationer borde ha upprättats på annat sätt.

Utnyttja Skatteverkets information och webbplats

Inledningsvis kan det vara bra att uppmärksamma Skatteverkets webbplats (www.skatteverket.se). Där kan man hitta bra information om hur Skatteverket ser på en viss fråga. Till exempel hur en viss transaktion ska beskattas och var den ska redovisas i deklarationen. Informationen är också ofta skriven med ett enkelt språk och kan därför förstås av andra än skattejurister. Mest och bäst information får man av olika broschyrer, men det finns också en del information som bara finns på webbplatsen. Sist i artikeln ger jag tips på ett urval av näringsbroschyrer som kan vara bra att ha till hands.

På Skatteverkets webbplats kan man också snabbt och enkelt till exempel beräkna förmånsvärdet på bilar, göra en skatteberäkning eller upprätta ett förenklat årsbokslut.

Den som har e-legitimation kan under E-tjänster deklarera som privatperson, enskild näringsidkare eller delägare i aktie- eller handelsbolag. Det är också möjligt att få ett utdrag ur skattekontot eller via filöverföring skicka in bilagor till inkomstdeklarationen.

Under E-tjänster kan vidare den som är Auktoriserad Redovisningskonsult göra en så kallad uppdragsanmälan. Läs mer om uppdragsanmälan på SRFs webbplats under   www.srfkonsult.se/uppdragsanmalan.

Har det skett några förändringar i blankettfloran?

Blanketterna är i allt väsentligt oförändrade från föregående år. De ändringar som har gjorts är främst nya årtal och procentsatser. En viktig orsak till att blanketterna är oförändrade är givetvis att det har varit lugnt på lagstiftningsområdet. En annan orsak är att Skatteverket sedan införandet av skatteförfarandelagen försöker göra så många blanketter som möjligt årsneutrala. Ytterligare en viktig anledning till varför blanketterna är oförändrade är att uppgiftslämnandet i blanketterna har minskat drastiskt under många år och att ytterligare förändringar sannolikt inte anses lämpliga eller meningsfulla. Att inte behöva fundera på eventuella förändringar i årets blanketter är välkommet och underlättar givetvis också deklarationsarbetet.

En ny blankett har dock tillkommit. Det är blankett K11. Den ska användas av den som begär avdrag för så kallade investeraravdrag. Investeraravdrag medges om en fysisk person har skjutit till pengar till sitt aktiebolag genom nyemission eller bildat ett nytt aktiebolag. Avdrag medges i inkomstslaget kapital med 50 procent av vad som är inbetalt till bolaget. Läs mer om dessa regler på sidan 36 i detta nummer av Konsulten.

E-inken och pengar till midsommar

Den som har lämnat in hela sin deklaration elektroniskt, och har anmält konto senast den 4 maj, kan få tillbaka sina skattepengar till midsommar. Det vill säga, lämnas hela deklarationen elektroniskt kan Skatteverket fatta ett beskattningsbeslut så pass tidigt under våren att ett överskott från beskattningen kan finnas på den skattskyldiges konto till midsommar. För utbetalning krävs att deklarationen är färdiggranskad. Har deklarationen tagits ut för granskning sker därför ingen utbetalning.

Observera att det inte bara är inkomstdeklarationen utan samtliga bilagor som ska lämnas elektroniskt. Nytt från i år är att blanketterna NEA och N8 kan lämnas med den elektroniska inkomstdeklarationen. Bilagorna till inkomstdeklarationen kan också lämnas elektroniskt via filöverföring.

Använd rätt blankett

Även om blanketterna inte har ändrats så är det viktigt att en blankett för rätt år används. Blanketterna är nämligen årsbundna och är också försedda med streckkoder som skiljer sig mellan olika beskattningsår. Används en blankett för fel år kan det skapa problem och onödigt merarbete både för den skattskyldige och Skatteverket.

Blanketterna kan hämtas från Skatteverkets webbplats. Det gäller dock inte den förifyllda inkomstdeklarationen. Saknas den kan en ny beställas från Skatteverkets beställningstjänst. Det är också möjligt att deklarera på en så kallad manuell blankett, det vill säga en inkomstdeklaration som inte är förifylld.

Den manuella inkomstdeklarationen är främst avsedd för den som behöver deklarera innan den förifyllda deklarationen skickats ut. En sådan blankett kan inte hämtas från Skatteverkets webbplats. Orsaken till detta är att Skatteverket av förståeliga skäl inte vill ha in manuella blanketter där risken för ofrivilliga fel är överhängande. Den som behöver en sådan blankett måste därför kontakta Skatteverkets upplysning. Det gäller dock att stå på sig om handläggaren vill göra gällande att den manuella blanketten inte får användas och att handläggaren därför inte vill skicka ut den (det hände mig). Men självklart får man använda alla deklarationer som Skatteverket tar fram. Den manuella blanketten är givetvis också tillgänglig i alla skatteprogram.

När ska inkomstdeklarationen lämnas och kan anstånd medges?

När en deklaration ska lämnas regleras i skatteförfarandelagen. Fysiska personer och dödsbo ska lämna inkomstdeklaration senast den 2 maj. Eftersom 2 maj infaller på en helgdag har inlämningsdagen flyttats fram till måndagen den 4 maj 2015 (enligt lag 1930:173 om lagstadgad tid).

Det finns två möjligheter att söka anstånd med att lämna deklaration. Antingen kan den som ska lämna deklarationen själv söka anstånd eller så kan den som i näringsverksamhet är behjälplig att upprätta deklarationer söka anstånd för sina kunder, så kallat byråanstånd.

Om den deklarationsskyldige själv söker anstånd kan det medges om det finns särskilda skäl. Det kan till exempel vara längre frånvaro på grund av semester- eller tjänsteresa eller på grund av sjukdom. Anstånd beviljas längst till 31 maj 2015. Om det finns synnerliga skäl kan längre anstånd beviljas. Med synnerliga skäl innebär på ren svenska mycket starka skäl. Ansökan lämnas på blankett SKV 2600. Även ett ombud kan begära anstånd. Ombud behandlas närmare nedan.

När det gäller byråanstånd beviljas näringsidkaren anstånd att lämna deklarationerna enligt en leveransplan som fastställs av Skatteverket. Ansökan lämnas på blankett SKV 2604. Den som lämnar uppgifter om leveransplan och klientförteckning via ADB-media ska däremot inte lämna denna blankett. Skatteverket bestämmer leveransplanen utifrån om ansökan och deklarationerna lämnas elektroniskt eller på papper. För den som lämnar uppgifterna elektroniskt är leveransplanen betydligt generösare. På blankett SKV 2604 finns de fastställda leveransplanerna angivna. Observera att den som tidigare misskött sin leverans av deklarationer kan nekas anstånd. Mindre avvikelser i leveransplanen tidigare år torde dock knappast kunna påverka möjligheten till anstånd. Ett beslut att inte bevilja anstånd kan överklagas.

Kan ett ombud lämna deklarationen?

Inkomstdeklarationen kan lämnas av ett ombud. Ombudet får bara lämna in deklarationen elektroniskt. Den som är ombud måste därför ha en e-legitimation. Det är bara fysiska personer som kan bli ombud och de ska godkännas av Skatteverket. Ansökan om ombud ska ske på blankett SKV 4809.

Utöver att lämna deklaration kan ett ombud ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklarationsskyldige har direktåtkomst till. Ett ombud kan också komplettera lämnade uppgifter i en deklaration och begära anstånd med att lämna deklaration.

Ett ombud lämnar uppgifter för den uppgiftsskyldiges räkning, men det är den uppgiftsskyldige och inte ombudet som ansvarar för lämnade uppgifter.

Sanktionsavgift vid för sent lämnad deklaration

Det är viktigt att inkomstdeklarationen lämnas i tid. I annat fall kan förseningsavgift tas ut. För fysiska personer är avgiften 1 000 kronor. Ytterligare förseningsavgifter kan tas ut om deklarationen inte har lämnats efter tre respektive fem månader.

Förseningsavgift kan också tas ut om deklarationen är så bristfällig att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för beskattning. Med detta avses att den ska vara så bristfällig att en meningsfull granskning inte kan påbörjas av Skatteverket. Så kan till exempel vara fallet om nödvändiga deklarationsbilagor saknas. Det kan också vara om deklarationen bara innehåller någon enstaka beloppsmässig uppgift och en upplysning om att deklarationen ska kompletteras senare.

Reglerna kan innebära att en skattskyldig som inte är riktigt klar med deklarationen kan känna sig frestad att lämna uppgifter som är felaktiga, för att vid en senare tidpunkt rätta dem. Att uppgifterna är felaktiga kan nämligen inte föranleda förseningsavgift. Detta kan kanske upplevas som att reglerna faktiskt kan tynga i stället för att underlätta Skatteverkets granskningsarbete. Det är dock viktigt att vara medveten om att det finns en viss risk med att lämna felaktiga uppgifter. Om Skatteverket påbörjar en utredning av uppgifterna innan den riktiga (rättade) deklarationen lämnas kan de felaktiga uppgifterna leda till att skattetillägg tas ut. Skattetillägg kan givetvis inte efterges på den grunden att uppgifterna i efterhand uppges var preliminära. Det finns därför all anledning att vara försiktig med sådana åtgärder för att undvika förseningsavgift.

Förseningsavgift kan också tas ut om inkomstdeklarationen inte är undertecknad. Är en deklaration inte undertecknad ska Skatteverket förlägga den skattskyldige att underteckna deklarationen. Först därefter kan, om den skattskyldige då inte har undertecknat deklarationen, förseningsavgift tas ut.

Befrielse från förseningsavgift kan beviljas bland annat om felaktigheten ha berott på ålder, hälsa eller likande förhållanden.

Omprövning av tidigare års beskattning

När årets deklaration upprättas kan det bli känt att tidigare års deklarationer borde ha upprättas på ett ur ekonomiskt perspektiv fördelaktigare sätt. Då är det viktigt att känna till vilka regler som gäller för omprövning. Enligt skatteförfarandelagen kan den skattskyldige begära omprövning sex år efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (sexårsfristen). Det bör dock poängteras att en omprövning innebär ett arbete och viss tidsåtgång, till exempel i form av skatteberäkningar samt att ta fram nya uppgifter och deklarationer. För den som behöver anlita hjälp är åtgärden därför förenad med en utgift. Frågan om det kan vara värt att begära omprövning måste därför noga övervägas. För den som har tillgång till ett skatteprogram är det vanligtvis relativt enkelt att ta fram vilka skatteeffekter som uppkommer för de olika beskattningsåren vid en omprövning. Med ett skatteprogram blir det också enkelt att ta fram nya deklarationer för omprövningen.

Det finns vissa beskattningstransaktioner för vilka en omprövning inte bara är möjlig, utan där åtgärden också kan ge ekonomiska fördelar. Det gäller sådana transaktioner där den skattskyldige själv kan välja om vissa skatteregler ska tillämpas eller inte och där en omprövning inte kräver att bokslutet ändras. Allmänt avdrag för nystartad verksamhet samt avdrag för räntefördelning och periodiseringsfond är exempel på sådana beskattningstransaktioner. Tillämpningen av dessa regler är inte beroende av bokslutet och något hinder för omprövning föreligger därför inte.

Nystartad verksamhet

Den som har en nystartad verksamhet i enskild näringsverksamhet eller handelsbolag har under vissa förutsättningar möjlighet att under fem år utnyttja underskott i näringsverksamheten som allmänt avdrag. Genom att dra av underskottet, dock högst 100 000 kronor per år, som allmänt avdrag minskas skatteuttaget med ett belopp motsvarande marginalskatten.

Om underskottet i stället rullas vidare och dras av mot ett framtida överskott i näringsverksamheten får avdraget också effekt på uttaget av egenavgifter. Det innebär att det är mer ekonomiskt fördelaktigt att rulla ett underskott vidare och utnyttja det mot framtida överskott i näringsverksamheten än att dra av underskottet som allmänt avdrag. Problemet är dock att man inte kan vara säker på om och när verksamheten kommer att gå med överskott. Fördelen med att dra av underskottet som allmänt avdrag är också att det hjälper till att finansiera verksamhetens underskott. Genom omprövningsinstitutet kan dock reglerna utnyttjas maximalt trots osäkerhet om vad som händer i framtiden.

Anta att en skattskyldig har utnyttjat 300 000 kronor som allmänt avdrag under tre år. Vid årets beskattning uppkommer ett överskott av näringsverksamheten på 400 000 kronor. Då kommer det sannolikt att vara ekonomiskt fördelaktigt att ompröva och återföra tidigare års allmänna avdrag för att i stället dra av beloppet som underskott i näringsverksamheten. Är överskottet däremot 10 000 kronor kan det ifrågasättas om det är ekonomiskt motiverat att begära omprövning.

Räntefördelning och periodiseringsfond

Genom reglerna om räntefördelning kan ett belopp motsvarande ett fördelningsbelopp tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital i stället för inkomst av näringsverksamhet (där beskattningen normalt är högre). Desto högre marginalskatt som näringsidkaren ska betala desto bättre skattemässig effekt får räntefördelningen. Om reglerna om räntefördelning har tillämpats under ett antal år då näringsidkaren har haft låg marginalskatt kan det visa sig vid årets beskattning att näringsidkaren i stället borde ha sparat fördelningsbeloppet för att utnyttja det i år då näringsidkaren betalar högre marginalskatt. Då kan det vara värt att räkna på utfallet och begära omprövning av tidigare års beskattning.

Reglerna om periodiseringsfond kan ge viss likviditetsvinst genom att beskattningen skjuts på framtiden. I en tid med lågt ränteläge är denna likviditetsvinst oftast marginell. En periodiseringsfond har därför störst betydelse för att jämna ut resultatet under flera beskattningsår. Bäst effekt får fonden om den kan lösas upp ett år då företaget går med underskott. Har den skattskyldige tidigare beskattningsår inte gjort avsättning till periodiseringsfond kan det vara fördelaktigt att begära omprövning av dessa år om det visar sig att det uppkommer ett underskott vid årets beskattning. En omprövning kan bli särskilt lönsam om den skattskyldige avser att lägga ner sin verksamhet. Då får årets underskott dras av med 70 procent i inkomstslaget kapital. I förekommande fall är det i regel betydligt mer lönsamt att genom omprövning i stället minska inkomsten av näringsverksamhet för tidigare beskattningsår.

När det gäller rubricerade regler finns det också anledning att peka på att en avsättning till periodiseringsfond minskar kapitalunderlaget för räntefördelning och därmed också påverkar fördelningsbeloppet efterföljande år. I en tid då det är svårt att förränta kapitalet kan det ifrågasättas om det är ekonomiskt motiverat att göra en avsättning till periodiseringsfond bara för att uppnå likviditetsvinster. Detta är emellertid knappast något som är värt att räkna på och begära omprövning för. Det kan däremot vara något att tänka på vid årets deklarationsarbete.