Vad har vi lärt oss under detta första år med K-regelverken i vår vardag? Den frågan diskuterades ur många synvinklar under den första upplagan av K-dagen.

Srf konsulterna bjöd in landets beslutande-organ, myndigheter, banker och redovisningsbranschen till en dag för diskussion, synpunkter och reflektioner kring vad K-regelverken haft för effekt på företagen.

Under en heldag den 12 januari bjöd Srf konsulterna in landets experter och intressenter för att diskutera effekten av K-regelverken. Hela 168 deltagare bänkade sig i konferenslokalen på World Trade Center i Stockholm för att delta i diskussionerna. Claes Eriksson, Srf konsulternas redovisningsexpert, hade rollen som moderator under dagen. Det har nu gått ett år sedan vi börjat tillämpa regelverken och samtliga inbjudna talare kunde enhälligt konstatera att förändringen varit till nytta för företagen, trots att många företagare knappt känner till vad K-regelverken är. Samtliga talare under dagen var inbjudna för att utifrån sina olika perspektiv belysa sin syn på hur de nya regelverken påverkat företagen och de egna processerna utifrån sina respektive verksamheter.

Stefan Pärlhem, kanslichef på Bokföringsnämnden, berättade om K-regelverkens uppbyggnad och principiella skillnader.

Ofta består vardagen av djupdykning i smala frågor, men det är trevligt att få lyfta blicken lite grann inledde Stefan denna dag. Bokföringsnämnden, BFN, ger inte ut bindande regler, men eftersom man i det här landet ska följa god redovisningssed så blir BFNs uttalanden en del i regelverket.

Han förklarade att K-regelverken är inriktade på storlek och typ av företag. K-regelverken behandlar olika områden eller man kan säga kapitel som man går igenom när man upprättar sina finansiella rapporter. Avsikten med K-regelverken är att få ett sammanhållande regelverk vilket man inte haft tidigare.

K2 är regelbaserat

K2 kan liknas vid att du befinner dig vid ett övergångsställe med trafikljus och när det lyser grönt får du gå och de andra har rött och ska stanna. Du ska komma över på ett säkert sätt.

K2 = Försiktighet, Enkelhet, Tydlighet, ÅRL-begränsad.

K3 är principbaserat

K3 kan också liknas vid ett övergångsställe, men det finns inga trafikljus och du måste anpassa dig efter situationen och själv hitta den bästa och säkraste vägen via egna bedömningar.

K3 = Valmöjligheter, Användarperspektiv, Fullt ÅRL-kompatibel, Bedömningar.

Typexempel på skillnader:

K3 – avskrivning under nyttjandeperiod, komponentavskrivning, nedskrivning till återanskaffningsvärde, uppskrivning tillåten, uppskjuten skatt ska redovisas, periodisering följer väsentlighet.

K2 – Vissa förenklade avskrivningsregler, ingen komponentavskrivning, förenklade nedskrivningsregler, uppskrivning endast av fastighet och högst till taxeringsvärde, ingen uppskjuten skatt redovisas – obeskattade reserver redovisas, möjlighet att förenkla periodisering eller avstå periodisering.

Fördelar med K-regelverken enligt Stefan

• Sammanhållna regler samlade på en plats.
• Upprättaren kan välja regelverk utifrån egna behov.
• Koppling till den internationella utvecklingen.

Utmaningar

• Upprättarvänlighet (regelverken är ganska omfattande, behöver bli mera konkreta, fler exempel).
• Valet av regelverk. Många kanske valde K2-regelverket för att det kom först, kanske K3 hade passat bättre för många företag.
• Ganska höga krav på underhåll

Sven-Inge Danielsson, redovisningsexpert Tirfing RAS, pratade om regelverken ur ett upprättarperspektiv.

Enligt Sven-Inge, som också är lärare vid Srf konsulternas kurser, säger en del att de nästan blivit lite trött på K-regelverken. Precis som att de tror att vi ska kunna prata om något annat på våra kurser. Det kan vi såklart inte, konstaterar Sven-Inge, som i lärarrollen möter många av upprättarna.

Upprättarperspektivet omfattar redovisningskonsulten, revisorn eller företaget. I grunden är regelverken skrivna för företagen, men oftast är det en redovisningskonsult som hjälper företagaren med det här.

Sven-Inge ställer sig tveksam till att det finns samsyn kring K-regelverken. Det finns olika syn på årsredovisningens betydelse, det finns olika stark passion för regelverken, olika syn på sin yrkesroll och så vidare. Detta präglas också av att upprättarna har olika erfarenhet, olika syn på redovisningens betydelse, olika behov.

I den digitala världen har årsredovisningen en större betydelse än den haft tidigare, säger Sven-Inge. Många tycker att det blivit enklare att hitta information idag och genom det har vi fått ett ökat användande. Tack vare en samlad normering har det också blivit ett ökat fokus på redovisningsfrågor. Det ger i sin tur fler diskussioner och debatter. Det är full fart på kurserna, berättar han.

Men har det blivit enklare? Och i så fall för vem? Vad händer om förenklingen drivs för långt? Det är viktiga frågor att ställa sig tycker Sven-Inge.

Redovisningskonsulterna ska behärska och tillämpa 4-5 parallella regelverk eftersom kunderna har olika behov. Vi ska kunna K3, K2, K1, äldre normering per ämnesområde och ibland också IFRS. Det här ökar risken för felaktig tillämpning.

Vi behöver en bra dialog mellan upprättare och användare, menar Sven-Inge. BFN och branschorganisationerna måste ut och lyssna på de erfarenheter som finns därute i verkligheten.

Caisa Drefeldt, auktoriserad revisor från KPMG gav sin syn ur ett revisionsperspektiv.

Ur revisionsperspektivet kan man fundera kring vem som gjorde valet av regelverk, rådgivaren eller företagaren? Vi har ett paradigmskifte här där alla får lära om. Det går inte att plocka in det man vill om man valt K2 och det kan vara svårt att lära om här. Många företag har uppfattat K2 som något man gjorde tidigare fast lite enklare vilket är helt fel! Innan behövde du inte läsa regelverk men det måste du idag, menade Caisa.

Det är för många årsredovisningar som produceras istället för att upprättas, konstaterar både Caisa och Sven-Inge. Caisa håller också med Sven-Inge om att det finns en stor okunskap om K-regelverken. Man måste lära sig mycket mer för att kunna behärska dessa regelverk.

Även om du har små kunder så måste du fråga dina kunder vad de har för behov. Valet av regelverk måste spegla vad företagaren vill med sitt företag. Hur vill man att företaget ska se ut om fem år? Var vill man vara om tio år? Det är viktiga frågor att få svar på.

Och vad menas med rättvisande bild? Vad säger ÅRL? Man uppnår en rättvisande bild om man följer K2, men får man en helt sann bild av hur företaget ser ut?

K3 kräver mer tilläggsinformation, vilket en revisor tittar mycket noga på idag. Man kan tyvärr konstatera att väldigt många har väntat lite för länge med att ta till sig vad K3 innebär avseende upplysningar. I många fall finns inte så mycket tilläggsinformation som borde finnas angiven, enligt Caisa.

Detta första år kan vi se som ett prövoår – det blir inte alltid helt rätt i början. Men vi behöver bli bättre. Revisionerna har blivit otroligt sena i år, vilket i de flesta fall beror på att företagen varit alldeles för sena med att upprätta årsredovisningarna.

Det har lagts en del tid på K2 och K3 men Caisa hade önskat att man därute i verkligheten fortsätter att bygga på sina kunskaper kring K-regelverken och lägga tid på det i samma grad som man lägger på K 10!

Per Skargren, Swedbank – ur ett kreditgivarperspektiv.

Det redovisningsbranschen gör är otroligt viktigt för bankerna och deras kundföretag, tycker Per Skargren som representerar bankvärlden denna dag. Huvudsysslan för banken är att ge krediter och där är företagens resultatförmåga och kassaflöde en stark motor, säger han. Transparens och kontinuitet i redovisningen är också viktiga liksom hållbara prognoser.

Nummer ett vid en kreditbedömning är att banken gör en personbedömning och bedömning av själva affärsidén. Skötsamhet är också viktigt. Man tittar även på kapitalomsättningshastighet, räntetäckningsgrad, kassaflöde, prognoser och balansräkningen.

Vid värdering av fastigheter tittar man bland annat på kommande investeringsbehov på både kort och lång sikt. Lager och inventarier är däremot svåra att värdera ur bankperspektiv.

Framåtriktad analys är enligt Per det viktigaste. För bankerna är det ett önskemål att prognoser kassaflöde/återbetalningsförmåga är framåtriktade. Bokslutet är historia. Kan branschen hjälpa till med just att ge en mer framåtriktad bild så kommer det att göra stor nytta.

K2 – riskerar att ge framtunga kostnader och undervärderade tillgångar vilket kan ge negativ effekt på rating. Sämre rating kan innebära ökade krav på eget kapital. K3 – riskerar att ge framtunga intäkter och varierande värden på tillgångar vilket kan leda till överskattning av rating. Det är det som Per ser som utmaningar med K-regelverken. Viktigt att ha med sig är att man också funderar på vem som gör värderingen av tillgångarna? Vem är mottagaren/intressenten?

Komponentavskrivningarna ses som riskfyllt, med risk att skriva av på för lång tid. Alla delar av fastigheten är ömsesidigt beroende av varandra.

Johan Schauman, ansvarig för den allmänna delen av företagskontrollerna hos Skatteverket, berättade om de erfarenheter de har av K-regelverken idag.

Det allra bästa för Skatteverket är att det blir rätt från början då det sparar stora pengar för skattebetalarna att det inte behövs rättas i efterhand vilket ger stor samhällsnytta, menar Johan. Inom Skatteverket finns en rättsavdelning som delar branschens passion för redovisning. Skatteverket utbildar och jobbar med rättslig tillämpning och kontroll gällande K-regelverken. Skatteverket har ett självklart fokus på områden med skattepåverkan och skillnader mellan regelverken.

Vanliga frågor kring tillämpningen är 5 000 kronors-regeln, återkommanderegeln och regel för egentillverkade varor. Vad gäller Skatteverkets kontroller har de nya regelverken hittills haft liten betydelse.

Från Skatteverkets sida håller man med om att K-regelverken gett tydlighet och målgruppsanpassning. Rörighet leder till fel, det vet man på Skatteverket och ser positivt på att företagen kan välja regelverk utifrån behov. Risk finns dock att man kan välja fel om man inte förstår skillnaderna. Det man också kan konstatera är att många företag själva inte alls vet vad K2 och K3 är. Det som kan bli bättre är målgruppsanpassningen.

Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten

5 500 anmälningar tar Ekobrottsmyndigheten, EBM, emot per år och ur dessa kommer cirka 60 000 brottsmisstankar, berättar Henrik. Svartarbete som tyvärr är väldigt vanligt förekommande och olika typer av skattebrott som exempelvis falska fakturor är lite av vardagen för EBM. Det finns till och med särskilda fakturafabriker som specialiserat sig på sådant. Upplysningsvis finns också företag som bokför selektivt, vilket såklart inte är överensstämmande med lagen tillägger Henrik och lockar till igenkännande nickningar och skratt i publiken.

Bygg/riv/sanering, hotell/restaurang, städ, transport/åkeri, samt bemanningsföretag är några av de vanligaste branscherna där man ser att olika typer av ekonomisk brottslighet förekommer.

Med den informationen vill Henrik bara visa på att EBM har lite andra utmaningar än K2 och K3. Det är väldigt ovanligt att branschen anmäler brott. Revisorerna ska enligt lag anmäla, vilket inte är ett lagstadgat krav för redovisningskonsulterna. Man kan konstatera att det har kommit in få anmälningar gällande avsteg från regelverken K2 och K3.

Det finns ett problem i detta med K-regelverken, menar Henrik, och det är att ju mer lagen ersätts av normer desto svårare är det att gå vidare i en brottsutredning. Det finns fortfarande för få rättsfall för K-regelverken tyvärr, eftersom det är relativt nytt.

Avsteg från K2 eller K3 som skulle kunna leda till bokföringsbrott är till exempel att företagen anger att de tillämpar K3 men ändå tillämpar förenklingsregler i K2, eller att de anger att de tillämpar K2 men värderar indirekta kostnader i lagret enligt principerna i K3.

Catharina Pramhäll, KPMG, om fastigheter i K2 och K3.

Om man exempelvis byter stammar i en fastighet är det skillnader i hur detta ska redovisas beroende på om man väljer K2 eller K3. Det kan också vara skillnad om man målar om trapphuset. Det är viktigt  att ha en rutin, det vill säga att man bestämmer sig för hur man bokför sådana poster.

I K2 ska vi tänka prestandahöjande vilket man inte gör i K3. Det blir skillnader, men K3 är ändå ett bättre sätt att beskriva hur fastigheten förbrukas, vidhåller Catharina.

Den stora fördelen med K-regelverken är att det faktiskt finns samlade regler för fastigheter i en bok. Det är däremot svårt att jämföra en bostadsrättsförening som tillämpar K3 med en som tillämpar K2. Det finns en utredning tillsatt som bland annat ska titta på redovisningen i bostadsrättsföreningar. Srf konsulternas Claes Eriksson sitter med som expert i utredningen.

Peter Nilsson, LRF Konsult om Jord- och skogsbruk i en K-miljö.

Om man lägger till frukt- och gröntföretagen till jord- och skogsbruksföretagen så har vi i Sverige 350 000 företag som utgör denna grupp, berättade Peter. De flesta väldigt små men de är väldigt många. Typiskt för jord- och skogsbruksbranschen är att den är väldigt kapitalintensiv där basen är lantbruksfastigheter. Skatteverket och bankerna är de två viktigaste intressenterna för den här typen av verksamhet.

De flesta skogsägare i Sverige har en liten verksamhet, avverkar kanske vart tionde år och är enskilda näringsidkare. De har med andra ord en liten verksamhet och väljer att tillämpa K1.

Peter menar att jordbruksföretagen går mot tre bokslut:

• Civilrättsligt bokslut (det legala).
• Skatterättsligt bokslut.
• Företagsekonomiskt bokslut.

Klart övervägande andelen lantbruksföretag som bedrivs i aktiebolagsform tillämpar K2. Förenklingsvinsterna uppfattas som relativt stora, men det finns dock vissa värderingsproblem för till exempel lager med indirekta kostnader. Säkringsredovisning, avskrivning maskiner och komponentavskrivning är andra problemområden.

Paneldiskussion

Revisionen bör ju också bli billigare om förenklingar görs likt K2 tyckte man i paneldiskussionen som fick avsluta K-dagen. Det konstaterades även att de företag som väljer att ta hjälp med redovisningen inte är en riskgrupp enligt Skatteverket. Schabloniserade regler behöver tas fram främst för de små företagen. Det är de företag som inte tar hjälp med redovisningen som skulle behöva ett bra stöd för att lyfta kvaliteten.

Troligtvis behöver man från bankernas sida både lära mer och när vi haft regelverken i två år bör man kunna prata lite mer om effekterna av K-regelverken. Det finns också en svårighet i att hitta lösningar som passar alla även om det görs ansträngningar.

Det finns stora skillnader i fastighetsredovisningen beroende av om man väljer K2
eller K3. Ger K2 en rättvisande bild? Man väljer krasst uttryckt rätt eller lätt då man väljer regelverk enligt panelen. Dock beror det på storlek på företag hur stora skillnader det blir med olika redovisningsregelverk. Panelen konstaterar att fastighetsredovisningen är ett problemområde när man ska välja regelverk.

Sven-Inge uttryckte en önskan om att man hittar en lösning där man bryter ut bostadsrättsföreningarna från årsredovisningslagen och hanterar dem med en egen lagstiftning, där utgångspunkten bör vara att börja från ”ett blankt papper”.

Frågan som fick avsluta paneldebatten var; vad vill Srf konsulterna göra med K-regelverken? Svaret är att K-dagen är ett steg i att få input om hur Srf konsulterna ska gå vidare, svarade Claes Eriksson. Det gäller att samla experter och intressenter och lyssna på olika synvinklar och titta på saker ur olika aspekter, sedan kan vi agera!

Så tar vi K-regelverken vidare >>

Foto: Malin Sydne