Annons
Lön

AGI på gång

För många börjar snart nedräkningen i att hantera kontrolluppgifter. Det som är så nära identifierat med löneprocessen och ett stort fokusområde under ett verksamhetsår kommer kanske inte längre att behövas.
Text: Zennie Sjölund
Annons

Om förslaget kring Arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, går hela vägen så kan det räcka med lönespecifikation till den anställde varje månad istället för kontrolluppgift.

Den har pågått länge, debatten kring att rapportera individuella uppgifter för de anställda varje månad. Det har nu tagits ett nytt grepp om frågan. Skatteverket lämnade i mars 2016 in ett förslag om AGI, ett förslag som med stor sannolikhet kommer upp i riksdagen i december.

I det nya förslaget är den absolut största stötestenen borttagen, att lönen ska kunna härröras till månaden som den tjänades in. Istället kommer rapportering ske enligt kontantprincipen. Och det krävs inte heller uppgifter om arbetad tid. Dessutom har det gjorts en rensning av antalet uppgifter som ska rapporteras till Skatteverket.

Samma som idag

Förutsättningarna för att kunna sammanställa en arbetsgivardeklaration är att det finns uppgifter om de anställda. Det som görs idag är att varje anställds underlag för skatt och arbetsgivaravgift summeras ihop till det arbetsgivaren ska rapportera till Skatteverket. Vad medför då AGI i den delen av löneprocessen? Att i stället för att ta fram en sammanställning så skickas hela underlaget in. Inte så mycket merarbete i det, snarare tvärtom. Det blir inte heller någon förändring i rutinen kring inrapportering när det gäller tidsfristen. Samma inlämningsdatum som gäller för dagens arbetsgivardeklaration kommer att gälla för AGI. AGI öppnar nu upp för än mer effektiviserade löneprocesser.

Kontantprincipen

Eftersom arbetsgivarna idag rapporterar de sociala avgifterna på övergripande nivå och inte per individ, så upptäcks ofta inte fel förrän året är slut. Skatteverket får idag en månatlig rapportering från arbetsgivarna i form av arbetsgivardeklarationer. Om AGI införs så blir det en form av kontrollrutin så att rätt arbetsgivaravgifter rapporteras, vilket in sin tur minskar risken för retroaktiv hantering. Men det är klart att saker kan inträffa. Även om alla processer, rutiner och rimlighetsanalyser är på plats så kan något behöva justeras. Rätt från början kommer säkerligen att stärkas med AGI, men ibland kan det till och med vara omöjligt. Om det uppstår felaktigheter eller om något måste rättas så är det den som gjort utbetalningen som meddelar Skatteverket. Det kommer inte bli den anställdes skyldighet att kontakta Skatteverket för att ändra uppgifter. Utan det är den som betalar ut lön som får ändra. Det ska ske som det står ”snarast”, och skriftligen. Men återigen, kontantprincipen styr, vilket gör rättningar hanterbara i den ordinarie löneprocessen. I övrigt gäller samma regler som idag. ”Ändring eller tillägg av uppgifter ska inte göras efter det sjätte året efter det kalenderår som uppgiften hänför till”.

Vad händer med kontrolluppgiften?

Vi är vana vid att varje månads lönehändelser ska resultera i en årlig rapportering, kontrolluppgifter. Kontrolluppgifter lämnas vanligtvis till Skatteverket en gång per år i slutet av januari. Det finns ju redan idag en möjlighet att lämna under året, något som blev möjligt under 2016. Vinsten i det är givetvis att när en säsong är över, när ett företag upphör eller vid andra tillfällen så är det klart med kontrolluppgifterna. Avslut. Det blir detsamma med AGI. En av anledningarna till att dagens hantering av kontrolluppgifter är så resurskrävande är att eventuella korrigeringar härrör bakåt i tiden med längre utredningstid som påföljd. När det är som mest att göra och när det är som svårast att allokera resurser. AGI innebär att underlagen för rapporteringen stäms av efter kortare period, då uppgifterna är relativt aktuella och eventuella oklarheter snabbare kan redas ut. När AGI införs blir behovet av rutiner tydligare och det blir en regelbundna vana att ta fram och kontrollera uppgifterna. Mer än 92 procent av kontrolluppgifterna lämnas idag elektroniskt, vilket underlättar både ur tids- och administrationsperspektiv. Det kommer även fortsättningsvis att med AGI gå att lämna arbetsgivardeklarationen både elektroniskt och på pappersblankett, men målsättningen är att rapporteringen sker direkt från lönesystemet. Så för de allra flesta är snart kontrolluppgifter ett minne blott. Det blir lönespecifikation som visar vad som rapporteras till Skatteverket. Att lönen kommer in på bankkontot är något som tas för givet. Lönen som kommer in på kontot förutsätts också vara korrekt. Det finns undersökningar som visar att lönespecifikationer inte är så lätta att förstå. I Sverige har vi runt 4,7 miljoner anställda som i ett arbetsgivar-arbetstagarförhållande får utfallet av sin insats beskrivet i en lönespecifikation. Men av landets 4,7 miljoner löntagare förstår drygt 700 000 anställda inte sina lönespecifikationer, det kanske blir fler som har anledning till att bli noggrannare med det i framtiden.

Utökat utbyte

AGI öppnar även upp för andra möjligheter. Detta eftersom flera myndigheter får tillgång till individens uppgifter. Vilka får åtkomst? Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Försäkringskassan får direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen, för till exempel fastställande av sjukpenninggrundande inkomst, SGI. På sikt kan SGI ersättas av e-inkomst, vilket innebär att ersättning från Försäkringskassan skulle baseras på uppgifterna som är inrapporterade och inte uppskattade som idag. Arbetsförmedlingen får en direktåtkomst till uppgifter i beskattningsdatabasen, om uppgifterna behövs i ett ärende om stöd till arbetsgivare för anställning av en enskild person.

Enklare för anställd

För den anställde kommer AGI att innebära att information om utbetald lön går att följa hos Skatteverket. I de fall arbetsgivare av någon anledning missar att rapportera till Skatteverket så kan den anställde kontrollera att det som ska ha rapporterats faktiskt har blivit det. Om inkomstuppgift behövs för till exempel bolånelöfte, så skulle det vara möjligt att hämta underlag från Skatteverket. Det blir enklare för anställda med flera arbetsgivare att se den sammanlagda inkomsten. Det är inte så att det blir ett nytt typ av årligt underlag, kontrolluppgifterna ersätts av lönespecifikation.

Ikraftträdande

Enligt förslaget kommer AGI först att införas för företag med fler än 15 anställda i branscher som omfattas av personalliggare. För dessa företag börjar den nya rapporteringen i juli 2018, men för de allra flesta blir det från januari 2019. I det ursprungliga förslaget skulle AGI träda i kraft den 1 januari 2018, men man tog bland annat fasta på Srf konsulternas remissvar. Srf konsulterna tog fram remissvaret tillsammans med Srf Lönsam och där framhölls ”att det krävs att de nya reglerna beslutas i så god tid att nödvändiga programändringar kan genomföras och att kunderna eller arbetsgivarna hinner informeras och utbildas inför det nya sättet att redovisa” och datumet flyttades fram.

När denna artikel skrevs hade Lagrådsremissen angående Arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, den 17/11 överlämnats från regeringen till Lagrådet. Beslut angående proposition är vid tidpunkten för artikeln inte känd.

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons