Annons
Redovisning

Nya brevsvar begränsar möjligheten att tillämpa K2

Text: Claes Eriksson
Annons

​Bokföringsnämnden (BFN) har fortsatt på inslagen linje och offentliggör lämnade brevsvar på sin webbplats. BFN anger inte vilken status dessa svar egentligen har. Här nedan ger vår redovisningsexpert, Claes Eriksson en sammanfattning av BFNs brevsvar som bör tolkas som en del av redovisningsreglerna.

Som jag tidigare har skrivit kan jag inte se annat än att brevsvaren ska läsas som en del av normgivningen. De anger i vart fall hur BFN tolkar sina egna regler. Svaren återges däremot inte under rubriken ”Redovisningsregler” utan under rubrikerna ”Skrivelser – Övrigt”. Trots denna rubricering kan jag, som sagt, inte se annat än att de ska läsas som en del av redovisningsreglerna.

Det kan noteras att inget hittills lett till ändring i de allmänna råden K2 och K3. Svaren ska med andra ord gå att härleda från de befintliga allmänna råden. En fråga är om det möjligen kan finnas fler svarsalternativ än de BFN avger? Jag lämnar det öppet för vidare diskussion och redogör nedan för BFNs nya publicerade (150504) svar.

Kan en kassaflödesanalys ingå i en årsredovisning upprättad enligt K2?

BFN anger att K2 är ett förenklat regelverk som innehåller alla regler som krävs för att upprätta en årsredovisning. Det finns inga regler för kassaflödesanalys i K2. Punkt 3.1 i K2 anger att årsredovisningens olika delar ska presenteras i ordningen förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter. Kassaflödesanalys anges med andra ord inte.

Med hänvisning till regel 3.1, det faktum att inga andra liknande regler finns i K2 eller lagen för hur en kassaflödesanalys ska upprättas samt att K2 ska vara ett heltäckande regelverk anger BFN att ett företag som tillämpar K2 inte kan upprätta en kassaflödesanalys och låta den ingå i årsredovisningen.

BFN använder uttrycket ”ingå i årsredovisningen”. Det bör tolkas som att BFN menar att kassaflödesanalysen inte heller får ingå som en fullständig rapport i en not. Inte ens om företaget beskriver vilka regler den är upprättad efter. Givetvis kan BFN inte stoppa frivilliga kassaflödesanalyser redovisade utanför årsredovisningen.

En intressant fråga att förhålla sig till är den skrivning som finns i kommentaren till regel 1.4:

”Enligt punkt 1.4 ska ett företag som väljer att tillämpa det allmänna rådet tillämpa det i sin helhet och utan avvikelse. Företaget ska därför inte tillämpa annan normgivning när det upprättar årsredovisning. Det allmänna rådet ska ses som en helhet och reglerna är villkorade av varandra. Ett företag som tillämpar det allmänna rådet får dock alltid lämna fler tilläggsupplysningar samt upplysningar i förvaltningsberättelsen.”

BFN nämner punkten med tillhörande kommentartext, men inte just delen om att det är tillåtet att lämna fler tilläggsupplysningar. Det får tolkas som att BFN inte ser en fullständig kassaflödesanalys som en frivillig tilläggsupplysning.

Sammanfattningsvis innebär BFNs brevsvar att företag som vill upprätta en fullständig kassaflödesanalys och inkludera den i en årsredovisning är hänvisade till K3.

Säkringsredovisning vid tillämpning av K2

Det var SRFs redovisningsgrupp som skickade in frågan till BFN angående säkringsredovisning. Anledningen var att vi var på gång att skriva ett uttalande i serien SRFU, men backade på det i sista stund då vi förstod att det fanns starka uppfattningar för en annan tolkning än den vi tänkte presentera. Frågan ställdes därför till BFN och vi fick ett svar som motsvarar vad vi tänkt skriva i vårt uttalande.

BFNs svar är relativt kortfattat. Det anges bara att inga andra säkringsredovisningar än de som kommer till uttryck i tre angivna punkter är tillåtna. Det innebär att säkringsredovisning endast ska göras till den del som fordringar och skulder i utländsk valuta är säkrade med terminskontrakt. Det framgår även av svaret att detta beslutades i samband med framtagandet av K2.

De som argumenterade för en annan lösning framförde att frågor om andra säkringar var oreglerade och att vägledning då ska sökas i regler som behandlar liknande frågor. Med ett sådant resonemang skulle all säkringsredovisning bli tillåten. Det hade BFN i så fall reglerat på ett annat sätt.

Ett annat argument som förts fram är att punkt 2.6 ger uttryck för att säkringsredovisning alltid ska tillämpas om den ekonomiska innebörden av de olika transaktionerna inte kan förstås annars. Jag anser att det vad gäller säkringsredovisning faller på att det finns reglerat i kapitlen på tre olika ställen. Men jag håller med om att det är lite oklart när egentligen punkt 2.6 ska tillämpas. Det finns ett exempel i kommentaren, men här vore det bra om BFN förtydligade ytterligare.

Sammanfattningsvis kan ingen annan säkringsredovisning redovisas i K2 än i de fall terminer finns som står mot fordringar eller skulder i utländsk valuta. Företag som vill säkringsredovisa andra säkringsförhållanden blir hänvisade till K3. Det är självklart tillåtet att tillämpa K2, men säkringstransaktionerna ska bruttoredovisas.

Kan planerade underhållsåtgärder i samband med förvärv av en byggnad aktiveras?

I BFNs vägledning Materiella anläggningstillgångar (som tillämpades innan K-regelverken) finns följande skrivning avseende tillkommande utgifter:

”Avgörande för om utgifter efter förvärvet av en tillgång ska redovisas som kostnader eller ingå i anskaffningsvärdet är de överväganden som gjorts vid förvärvet. Om företaget redan vid förvärvet åtagit sig eller beslutat att inom en snar framtid ta på sig utgifter som är nödvändiga för att tillgången ska kunna utnyttjas för sitt ändamål ska utgifterna inräknas i tillgångens anskaffningsvärde. En förutsättning är dock att utgifterna sammantaget uppgår till ett väsentligt belopp och att de har påverkat köpeskillingen. Exempel är utgifter för renovering av en byggnad med ett vid förvärvet känt renoveringsbehov.”

Motsvarande skrivning finns inte i K2. Frågan var om samma tolkning kan läsas in i K2? BFN hänvisar i sitt svar till ett tidigare lämnat brevsvar avseende vilken tidpunkt ett företag ska jämföra med då det ska bedömas om en värdehöjande förbättring har gjorts eller inte. Av det svaret framgår att det ska jämföras med byggnadens ursprungliga skick och inte med byggnadens skick då den förvärvades av företaget.

Sammanfattningsvis innebär svaret att den särskilda regel som fanns i tidigare normering inte går att tillämpa i K2. Ett företag som köper en relativt nedgången fastighet och redovisar enligt K2 får därmed räkna med hög belastning i resultaträkningen då byggnaden renoveras. Det kan begränsa möjligheten för en del företag att tillämpa K2.

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons