Annons
Branschaktuellt Redovisning

Nya K2 och uppdaterat K3 på plats

Nu har Bokföringsnämnden (BFN) har publicerat sitt nya K2-regelverk. Det ska tillämpas på räkenskapsår som inleds första januari 2016. Är det då stora skillnader jämfört med tidigare regler?
Text: Claes Eriksson
Annons

BFN var tvungen att göra justeringar i K2 med anledning av att årsredovisningslagen (ÅRL) ändrades från 2016. Men det är inte ändringarna i lagen som gjort att BFN skrivit ett helt nytt regelverk. Bland annat har BFN valt att ändra strukturen i regelverket samt att utöka tillämpningen till fler företagsformer än aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Strukturen är ändrad dels på så vis att kommentarer har skrivits i anslutning till lagtext och allmänna rådspunkter. Det gör regelverket mycket enklare att läsa. Det är också ändrat på så sätt att regelverket omfattar alla företagsformer som BFN tänkt skriva K2-regler för.

Utökningen av företagsformer som kan tillämpa K2 gör att alla som måste upprätta en årsredovisning enligt ÅRL nu kan välja mellan K3 eller K2. Även de som upprättar årsredovisning frivilligt kan tillämpa det nya K2-regelverket. Nödvändiga särregler har tagits in i regelverket. Enda undantaget är enskilda firmor. Det undantaget känns befogat. Jag har aldrig sett en frivilligt upprättad årsredovisning för en enskild firma. Det verkar då överflödigt att skriva förenklingsregler för det.

Jämfört med K2 för aktiebolag och K2 för ekonomiska föreningar finns ett par ändringar i sak. Bland annat har det införts en möjlighet att frivilligt upprätta kassaflödesanalys. Det har varit efterfrågat ända sedan K2 sjösattes, eller åtminstone sedan K2 för ekonomiska föreningar kom till.

Något som kommenterades av remissinstanserna var hur BFN skulle hantera den nya lagregeln om väsentlighet. K2 innehåller ett antal schablonmässiga förenklingsregler. Det är långt ifrån givet hur dessa ska läsas i ljuset av en helt ny regel om väsentlighet i ÅRL. BFN har valt att införa lagparagrafen i principkapitlet och lämnat en kort kommentar till den. Det blir i stor omfattning upp till användarna att tolka in när lagparagrafen sätter stopp för tillämpningen av en schablonregel. Som exempel kan nämnas att det inte kan vara tillåtet att underlåta att periodisera för många poster under 5 000 kronor om de sammanlagt kommer upp till ett väsentligt belopp.

Givetvis har också kapitlet om noter (tidigare tilläggsupplysningar) arbetats om med anledning av de omfattande ändringarna i lagtexten. Den nya upplysningen om exceptionella intäkter och kostnader föräras med kommentartext där nedskrivningar, omstruktureringar och uppgörelse i rättstvist exemplifierar vad noten kan innehålla. Det står däremot klart att det inte alltid är givet att det ska upplysas om dessa poster.

En intressant skrivning är den om vad som utgör en egenupparbetad immateriell tillgång. Det är viktigt att skilja det från en förvärvad tillgång. Regelverket tillåter inte aktivering av egenupparbetade tillgångar medan de förvärvade kan aktiveras. Till de förvärvade kan det även bli aktuellt att lägga till tillkommande utgifter.

Det finns mycket mer att lära sig om nya K2-regelverket. Vi återkommer med såväl artiklar som utbildningar i ämnet.

Det har också beslutats om uppdateringar av K3-regelverket. Mest intressant däri är förenklingarna avseende noter för mindre företag, vad som ska sättas av till fonden för utvecklingsutgifter samt skrivningar om partiell avyttring av anläggningstillgångar. Även här finns anledning att återkomma.

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons