Brist på arbetskraft hotar sysselsättningen i mindre kommuner
Globaliseringen har stärkts och medfört ökad internationell konkurrens, ökad specialisering och även ett ökat handelsutbyte. Men globaliseringen har också medfört en allt större koncentration av befolkningen till storstäder. I en rapport, framtagen av Arbetsförmedlingen, konstateras att denna trend ser ut att fortsätta och även förstärkas. Det betyder att den svenska glesbygden kan tappa nära en tredjedel av sin befolkning i arbetsför ålder fram till 2030, jämfört med befolkningssiffror från år 2000.
– Det blir ännu svårare för mindre kommuner att bryta en trend av minskad befolkning och sjunkande sysselsättning, eftersom tillgången på utbildad arbetskraft blir för låg. Rekryteringsproblemen kan samtidigt bli mycket stora inom vård och omsorg, säger Torbjörn Israelsson, utredare på Arbetsförmedlingens analysavdelning.
Möjligheten att tillsätta jobb i mindre kommuner kommer i ännu högre grad att hänga samman med inflyttningen av utrikesfödda och hur väl de integreras på den lokala arbetsmarknaden. Sedan början av 1990-talet har dock 9 av 10 utrikes födda funnit sina jobb i större städer.
För att tillväxten inte ska hämmas behövs en rad olika åtgärder på flera politikområden utöver arbetsmarknadspolitiken. Det handlar bland annat om att stimulera den geografiska och yrkesmässiga rörligheten på arbetsmarknaden, bättre anpassa utbildningarna för ungdomar och vuxna efter arbetsmarknaden och få fler utrikes födda att stanna på mindre orter.
– Att matcha utbildad arbetskraft till jobb i mindre och medelstora kommuner blir en stor utmaning. För att lösa detta behövs gemensamma insatser från utbildningsväsendet, arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Källa: Arbetsförmedlingen
