Lagen definieras som ”… en ny lag med bestämmelser om skydd för personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och rapporterar den.”

Lagen skyddar även andra än fast anställda. Exempelvis vikarier, aktieägare eller styrelseledamöter. Även dessa personer skyddas från alla former av repressalier från arbetsgivaren. Lagen gäller generellt, inom all privat och offentlig verksamhet.

Visselblåsaren ska först slå larm internt, eller finna det omöjligt på grund av risk för repressalier, innan visselblåsarlagen är tillämpbar.

Över 50

Har arbetsgivaren över 50 anställda måste arbetsgivaren upprätta speciella, oberoende, interna kanaler för visselblåsare att använda sig av. De som hanterar kanalerna ska ha fritt mandat att sköta utredningar utan att arbetsgivaren godkänner det. Den som hindrar någon att slå larm om ett missförhållande på jobbet kan komma att dömas till böter.

Myndigheter som exempelvis Skatteverket och Arbetsmiljöverket ska inrätta externa visselblåsarfunktioner.

Tystnadsplikt

Vad gäller förhållandet till tystnadsplikt konstateras det i lagförslaget att ”En rapporterande person ska inte få göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att personen vid rapporteringen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja det rapporterade missförhållandet.”

Även om lagen, och de justeringar av offentlighets- och sekretesslagen som den kräver, träder i kraft 17 december 2021 så kommer den inte att börja tillämpas förrän ett år senare för privata arbetsgivare, och 17 juli 2022 för övriga verksamhetsutövare.