Väsentlig anknytning

Fysiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige om de är bosatta här, eller vistas stadigvarande i Sverige, eller om de har väsentlig anknytning till Sverige efter att tidigare ha varit bosatta här.

När man bedömer om en person, som har flyttat utomlands, under ett visst beskattningsår har väsentlig anknytning till Sverige ska man ta hänsyn till en mängd faktorer. Följande faktorer är uppräknade i lag:

• om personen är svensk medborgare, +
• hur länge han var bosatt här,
• om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
• om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
• om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
• om han har sin familj här,
• om han bedriver näringsverksamhet här,
• om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här,
• om han har en fastighet här, och
• liknande förhållanden.

Man väger alltså samman ett antal faktorer som under beskattningsåret pekar på anknytning till Sverige eller till andra länder.

Det spelar ingen roll till vilket land anknytningen är starkast. Även om anknytningen skulle vara mycket starkare till ett annat land än den är till Sverige så kan man ändå anses ha väsentlig anknytning hit under det aktuella året.

Väsentlig anknytning på grund av näringsverksamhet

Om man efter att ha flyttat ut från Sverige är engagerad i näringsverksamhet här i landet kan det enligt praxis räcka för att man ska vara obegränsat skattskyldig här. Det spelar ingen roll i vilken form näringsverksamheten bedrivs, men däremot har verksamhetens omfattning betydelse.

Man behöver inte heller delta aktivt i ledningen av verksamheten, det räcker med att ha ekonomiska intressen i verksamheten och att man därigenom har ett verkligt inflytande över den.

Det aktuella fallet

A flyttade år 2000 från Sverige för att arbeta i ett annat land, sedan 2003 i ett eget företag. Han hade efter flytten ingen annan anknytning till Sverige än sitt svenska medborgarskap. Först 2002, när han bestämt sig för att stanna i det andra landet, anmälde han utflyttning och avregistrerades från folkbokföringen.

År 2008 flyttade han till ytterligare ett annat land tillsammans med sin hustru och deras gemensamma barn. Varken hustrun eller barnen har någonsin varit bosatta i Sverige. A äger och driver ett fastighetsbolag i det land där han bor.

För att möjliggöra investeringar i svenska fastighetsbolag bildade han år 2011 det svenska aktiebolaget Y. Bolaget förvärvade under 2011 och 2012 samtliga aktier i två andra svenska aktiebolag samt en andel i ett kommanditbolag. Ett av aktiebolagen och andelen i kommanditbolaget förvärvades från en anhörig till A. Samtliga förvärvade bolag äger fastigheter.

A ingår inte i de svenska fastighetsbolagens styrelser. Han följer bolagens verksamhet genom att ta del av månadsrapporter med mera. Budget och strategi stäms av årsvis. Han ser till fastigheterna en till två gånger per år i samband med att han besöker sina föräldrar eller vänner i Sverige.

Vidare informeras han om det uppstår behov av större investeringar eller om bolagen ställs inför andra omfattande ekonomiska frågor. Allt arbete med bolagens löpande verksamhet, såsom strategiskt arbete, budget och daglig drift utförs av två heltidsanställda personer. Den ene av dessa är en anhörig till A.

Ansökan om förhandsbesked

A ansökte hos SRN om förhandsbesked för att få veta om han anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit. Om så vore fallet ville han veta om svaret skulle ändras, om han i stället ägde Y indirekt genom ett utländskt bolag med hemvist inom EU.

Skatteverkets inställning

Skatteverket anser att hans aktieinnehav i fastighetsbolagen är en stark anknytningsfaktor till Sverige. Verket pekar på att värdet på bolagens fastigheter är stort, taxeringsvärdena uppgår till sammanlagt drygt 70 miljoner kronor.

Detta är en omständighet som i praxis har medfört att väsentlig anknytning har ansetts föreligga, trots att den skattskyldige inte har tagit aktiv del av förvaltningen av fastigheterna. Skatteverket kommer därför vid en samlad bedömning fram till att A får väsentlig anknytning till Sverige under de år som frågan gäller.

Skatterättsnämnden

SRN konstaterar inledningsvis att bestämmelsen om väsentlig anknytning har utformats som en presumtionsregel, som har till syfte att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Enligt praxis måste man i varje enskilt fall göra en samlad bedömning av samtliga omständigheter.

I praxis har anknytningsfaktorn ”väsentligt inflytande i näringsverksamhet här” inte ansetts föreligga till exempel vid innehav av börsnoterade aktier till ett avsevärt ekonomiskt värde genom ett eget bolag, när posterna har framstått som kapitalplaceringar.

När det gäller de närliggande anknytningsfaktorerna ”bedriver näringsverksamhet här” och ”har en fastighet här” skiljer praxis mellan fall där innehav av hyres- eller jordbruksfastigheter utgör en passiv kapitalplacering, och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt.

A har uppgett att investeringarna i de svenska fastighetsbolagen har gjorts i kapitalplaceringssyfte, och att han inte tar aktiv del i bolagens löpande drift. Detta talar för att han inte ska anses ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten. SRN konstaterar dock att man också måste ta hänsyn till övriga omständigheter, däribland att investeringen är stor och att verksamhetens omfattning är betydande.

I A:s fall tillkommer att han, under större delen av sitt vuxna liv, har varit bosatt och verksam utomlands. Fram till att de aktuella investeringarna gjordes 2011 och 2012 hade han ingen annan anknytning till Sverige av betydelse för bedömningen än sitt svenska medborgarskap. Mot bakgrund av det anförda finner SRN att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbeskedet har inte överklagats.

Praxis på området

Som SRN påpekade kan enligt förarbeten och praxis rena kapitalplaceringar finnas i Sverige utan att de innebär väsentlig anknytning för den som flyttat utomlands. Däremot pekar tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en verksamhet som direkt eller indirekt bedrivs i Sverige på väsentlig anknytning.

Detta innebär inte nödvändigtvis att den utflyttade till exempel  måste ha en majoritet av rösterna i ett bolag, men ju mer han själv eller hans närstående deltar i verksamheten, desto mer pekar på en väsentlig anknytning.

Inflytandet i verksamheten är inte heller direkt knutet till aktier, även om verksamheten bedrivs i aktiebolagsform, utan kan ta sig andra former. Det kan röra sig om konvertibla skuldebrev, optioner samt reverser eller fordringar på större belopp. Det räcker dock inte att en person till exempel har stora fordringar på ett svenskt bolag, utan det krävs att innehavet av dessa ska ge honom ett inflytande i näringsverksamheten som är väsentligt.

När det gäller aktieinnehav kan enligt praxis ett innehav om tio procent av aktier eller röstetal i ett bolag räcka för väsentlig anknytning, om det inte finns andra faktorer som med viss styrka talar emot. Större innehav än så torde dock kunna krävas i företag som har en mer spridd ägarbild, eller där till exempel ett börsbolag har en stor majoritet.

I RÅ 2001 not. 2 ansågs ett myndigt barn inte ha väsentlig anknytning till Sverige genom innehav av 8,67 procent samt option på ytterligare 6,6 procent av kapitalet i faderns bolag. Det saknade här betydelse att bolaget ägdes av fadern, eftersom barnet inte hade deltagit i bolagets verksamhet. Tillgångarna gav inte ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige.

Innehav av en styrelsepost indikerar väsentlig anknytning, men som framgår av förhandsbeskedet ska en samlad bedömning av alla omständigheter alltid göras, vilket kan innebära att praxis blir svårtolkad eftersom det ofta finns särskilda omständigheter som är specifika för varje enskilt fall.

I ett fastställt förhandsbesked, RÅ 2009 not 82, skulle en man, som flyttat från Sverige tillbaka till sitt tidigare hemland, köpa tio procent av aktierna i ett nystartat svenskt bemanningsföretag. Han övervägde också att ingå i företagets styrelse. Han planerade dessutom att köpa en fritidsbostad i Sverige, där han och hans familj skulle vistas uppemot som mest 80 dagar per år. Han ansågs vid en samlad bedömning inte ha väsentlig anknytning till Sverige, trots aktieinnehavets storlek och styrelseposten. Man konstaterade särskilt att han efter flytten tillbaka till hemlandet inte hade haft någon annan anknytning hit än sitt svenska medborgarskap.

I ett annat förhandsbesked, dnr 67-09/D, hade en person bott utomlands sedan 1967. År 2007 gick han i pension, fortfarande bosatt i utlandet, och tänkte då köpa 50 procent av aktierna i ett svenskt företag och ingå i dess styrelse. SRN konstaterade att han därigenom skulle få ett väsentligt inflytande över en näringsverksamhet i Sverige. Bland annat eftersom han under större delen av sitt vuxna liv hade varit bosatt och verksam utomlands räckte detta dock inte för att han skulle få väsentlig anknytning hit.

Text: Robert Selvaag, Norstedts Juridik