Löneväxling är ingen ny företeelse. Den har funnits på arbetsmarknaden i flera decennier, oftast i form av det löneavstående som en anställd som förhandlar sig till en bilförmån känner igen.

När reglerna om skattefria lånedatorer infördes 1998 valde många arbetsgivare att finansiera utlåningen av dessa datorer till de anställda med hjälp av bruttolöneavdrag (löneväxling).

Vidare har löneväxling blivit vanligare när Skatteverket för några år sedan redovisade sin uppfattning att ögonoperationer som görs inom den privata vården skattemässigt är att räkna som privat hälso- och sjukvård.

Från och med 1 januari 2015 har avdragsramen för privat pensionssparande sänkts från 12 000 kronor till 1 800 kronor per år, för att slopas helt från och med 1 januari 2016. Detta kommer att innebära att löneväxling mot ytterligare avsättning till tjänstepension kommer att intressera såväl arbetsgivare som anställda.

Vad är löneväxling?

Löneväxling eller bruttolöneavdrag innebär att en anställd väljer att byta kontant lön mot en förmån. Detta kan bara göras mot framtida inkomster, det vill säga innan den anställde kan disponera över sin inkomst. Är lönen disponibel för den anställde, oftast i form av att den är utbetald, är det för sent. Då kan löneväxling först bli aktuell före nästa löneutbetalningstillfälle.

Löneväxling kan göras vid enstaka tillfälle eller löpande. Det första är vanligast mot kostnader för privat sjukvård eller arbetsredskap. Det senare mot löpande pensionsinbetalningar.

Det är arbetsgivaren som bestämmer om löneväxling ska tillåtas på en arbetsplats och om all personal eller bara enstaka personer eller personalkategorier ska få löneväxla.

Systemet med löneväxling innebär oftast att det inte ska bli dyrare för en arbetsgivare att betala en förmån för en anställd jämfört med att betala ut motsvarande belopp som lön. Man pratar om att det ska vara kostnadsneutralt för en arbetsgivare.

Kostnadsneutraliteten är inte ett krav för att tillämpa löneväxling men skulle i annat fall innebära en faktisk kostnad för arbetsgivaren och i praktiken innebära en löneökning för den anställde.

Motiv för löneväxling

Ur ett arbetsgivarperspektiv kan det finnas fördelar med att erbjuda löneväxling som ett led i företagets personalpolitik. Det kan innebära att arbetsgivaren uppfattas som modern och attraktiv. Man bör dock vara medveten om att löneväxling kan kosta arbetsgivare tid och pengar i form av ökad administration.

För anställda innebär det att de kan få en förmån billigare jämfört med att betala den själv med beskattade pengar. Vidare kan det många gånger uppfattas som mer bekvämt om arbetsgivaren upphandlar tjänsten och sköter administrationen.

Påverkan på andra ersättningar

Bruttolönen ger anställda sociala förmåner i form av exempelvis sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Om den anställde växlar bort del av sin bruttolön kan det innebära att ersättningar från det ”allmänna” kan påverkas.

Andra ersättningar som kan påverkas av en lägre bruttolön är den framtida pensionen, föräldrapenning, a-kasseersättning, bostadsbidrag, barnomsorgsavgift och underhållsbidrag.

Inkomstnivåer för olika ersättningar

För att tjäna in fulla pensionsrätter för 2015 måste man ha en årsinkomst som uppgår till 468 900 kronor eller mer (8,07 x 58 100 kronor som är inkomstbasbeloppet). För 2016 gäller 478 600 kronor eller mer.

Motsvarande inkomst för högsta SGI uppgår till 333 750 kronor (7,5 x prisbasbeloppet 44 500 kronor). För 2016 uppgår beloppet till 333 250 kronor.

Högsta föräldrapenninggrundande inkomst uppgår till 445 000 kronor (10 x prisbasbeloppet 44 500 kronor). För 2016 gäller 443 000 kronor eller mer.

Dessa inkomstnivåer bör en arbetsgivare som inför löneväxling informera de anställda om, så att de själva kan ta ställning till om man ska ingå ett avtal eller avstå beroende på sin egen årsinkomst.

Vad går det att löneväxla mot?

Det går att löneväxla mot både skattepliktiga och skattefria förmåner. Självklart går det att löneväxla mot marknadsvärderade skattepliktiga förmåner i form av exempelvis städning. Någon ekonomisk fördel att löneväxla mot denna typ av förmån, om man samtidigt tvingas gå ned i lön för att få förmånen, är svår att se.

När det gäller löneväxling mot bilförmån är oftast den ekonomiska kalkylen bättre. Här rör det sig i och för sig också om en skattepliktig förmån men den schablonvärderas. Förmånsbeskattningen påverkas inte av antalet privatkörda mil. Uppgår den privata körsträckan till 300 eller 3 000 mil är förmånsvärdet detsamma.

Det ekonomiskt bästa utfallet får man vid löneväxling mot skattefria förmåner i form av exempelvis privat sjukvård, pensionsförsäkring, frivillig rehabilitering och arbetsredskap. Av dessa är dessutom alla utom privat sjukvård också en avdragsgill kostnad för arbetsgivaren.

Vad går det inte att löneväxla mot?

Det går inte att löneväxla mot personalvårdsförmåner. Detta har varit Skatteverkets uppfattning under en längre tid och man stödjer sig på ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden daterat 2003-06-19. I det aktuella fallet skulle de anställda av sin arbetsgivare få ett motionskort till en motionsanläggning under förutsättning att de gick ned i bruttolön, det vill säga löneväxling.

Som arbetsgivare bör man alltså inte villkora ett erbjudande till de anställda, vad gäller ett bidrag till skattefri motion och friskvård, med att de tvingas sänka sin bruttolön.

Vidare går det inte att löneväxla mot den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Denna rehabilitering, till skillnad mot den frivilliga (förebyggande) rehabiliteringen, innebär en skyldighet enligt lag för en arbetsgivare att bekosta lämpliga åtgärder. Åtgärderna får inte villkoras mot att de anställda medfinansierar dessa via löneväxling.

Nedan kommer jag att fokusera på löneväxling mot privat sjukvård, pension och arbetsredskap.

Löneväxling mot privat sjukvård

Privat sjukvård definieras i dessa sammanhang som den hälso- och sjukvård som inte bekostas av kommun, landsting eller stat. Ögonlaseroperationer, fertilitetsbehandlingar (IVF) och plastikoperationer som ett led i behandling av en skada är exempel på operationer där löneväxling förekommer.

Självklart går det att löneväxla mot andra typer av operationer under förutsättning att de skattemässigt räknas som hälso- och sjukvård och att de inte finansieras med allmänna medel.

Ovanstående definition gör att det inte går att löneväxla mot skönhetsoperationer. Den skattemässiga gränsen mellan en operation som ett led i behandling av en skada (medicinsk vård) och en skönhetsoperation är inte alltid lätt att avgöra. Dock torde den part som påstår det förra vara den som har bevisbördan för detta i en eventuell diskussion med Skatteverket.

Privat sjukvård – formler

Om en arbetsgivare betalar fakturan för privat sjukvård för en anställd är denna förmån skattefri för den anställde. Kostnaden är inte avdragsgill för företaget utan måste återläggas till beskattning och är underlag för bolagsbeskattning.

Formel för att räkna fram bruttolöneavdraget = kostnaden/1,025 (1,025 = 0,78 x 1,3142). Denna formel bygger på att den anställde omfattas av ITP2-systemet för privatanställda. Detta pensionssystem gäller för personer födda före 1979 och pensionen är förmånsbestämd till 65 procent av slutlönen. Underlag för pensionspremien är kontant lön, helt fri kost, fri bostad och övriga förmåner efter avtal med arbetsgivaren.

För personer födda efter 1978 tillämpas ITP1-systemet. Då är pensionen premiebestämd. Underlaget för premien är den kontanta lönen och inga förmåner. Premien uppgår till 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp, IBB, och till 30 procent av den kontanta lönen över 7,5 IBB.

Formel för att räkna fram bruttolöneavdrag = kostnaden/1,081 alternativt kostnaden/1,398 beroende på om den som löneväxlar har en årslön, efter löneväxlingen, som är lägre eller högre än 7,5 IBB.

Löneväxling mot pension

För dem som har ”rätt” lön och är i ”rätt” ålder kan löneväxling mot pension vara ett intressant alternativ nu när reglerna om privat pensionssparande har försämrats. Att ha ”rätt” lön i detta sammanhang innebär en lön som efter löneväxlingen uppgår till lägst cirka 468 900 kronor under 2015 och till 478 600 kronor under 2016. Denna inkomst ger fulla pensionsrätter i det allmänna systemet. Löneväxling mot pension vid lägre årsinkomst innebär lägre allmän pension.

Rätt ”ålder” innebär under 2015 personer som är födda mellan 1950-1989. För 2016 betalas fulla avgifter för personer födda 1951-1989 för perioden januari – maj och för personer födda 1951-senare betalas fulla avgifter från och med juni månad. På pensionspremier betalar arbetsgivaren särskild löneskatt med 24,26 procent. För personer födda mellan 1938-1949 betalar arbetsgivaren avgifter med 10,21 procent vilket innebär att det inte är ekonomiskt fördelaktigt att löneväxla mot pension. För personer födda mellan 1990-1992 betalas arbetsgivaravgifter med 25,46 procent från om med augusti 2015. Det innebär därmed endast marginellt bättre utfall att avstå lön till förmån för pension för dessa åldersgrupper. Från och med 1 juni 2016 föreslås arbetsgivaravgifterna för unga höjas till fulla avgifter. Det innebär att då blir det lika intressant för födda 1990-1992 att löneväxla mot pension.

Pension – formler

Formel för att räkna fram bruttolöneavdraget om den anställde omfattas av ITP2 = 1,3142/1,2426 = 1,06. För att få fram den pensionspremie som arbetsgivaren kan betala in multipliceras bruttolöneavdraget med 1,06.

Omfattas den anställde av ITP1-systemet kan formeln ökas med 0,3 till 1,36. Anledningen är att arbetsgivaren då betalar en lägre premie avseende den vanliga tjänstepensionspremien på den del av bruttolöneavdraget som överstiger 7,5 IBB.

Löneväxling mot arbetsredskap

Normalt förser arbetsgivaren de anställda med de arbetsredskap dessa behöver för att kunna utföra sitt arbete. Det uppkommer ingen skattepliktig förmån för de anställda och kostnaden samt momsen är avdragsgill för företaget.

Exempel på arbetsredskap är bärbar dator, mobiltelefon, surfplatta och utbildning.

Många gånger har arbetsgivare ett kostnadstak för ovanstående arbetsredskap. I vissa situationer är den anställde beredd att avstå lön för att få en få tillgång till ett dyrare arbetsredskap. Mellanskillnaden kan då finansieras med hjälp av löneväxling.

Arbetsredskap – formler

Formel för att räkna fram bruttolöneavdraget om den anställde omfattas av ITP2 = kostnaden exklusive moms/1,3142.

Omfattas den anställde av ITP1-systemet räknas bruttolöneavdraget fram genom att ta kostnaden för arbetsredskapet exklusive moms/1,370 alternativt 1,68. Vilken av formlerna som ska användas beror på om den som löneväxlar har en årslön, efter löneväxlingen, som är lägre eller högre än 7,5 IBB.

Ta hjälp!

Att få till korrekta beräkningar avseende löneväxling kan vara ganska komplicerat. En stark rekommendation är att ta kontakt med företagets tjänstepensionskontakt eller annat försäkringsbolag när det gäller löneväxling mot pension.