Anna Felländer, tidigare chefsekonom vid Swedbank, har länge intresserat sig för digitaliseringens effekter och hur artificiell intelligens påverkar såväl vårt yrkesliv som vår vardag. Hon drivs av nyfikenhet och en vilja att förstå framtiden.

– Ju mer vi digitaliserar, desto mer kommer det fysiska mötet att efterfrågas. Oavsett bransch kommer den som är leverantör att behöva bygga trygga relationer när uppdrag och tjänster blir allt mer komplexa. Kunddatabasen blir den viktigaste tillgången och för att behålla kunderna när tjänster automatiseras måste du både förstå och kunna förmedla den tekniska lösningen och skapa en transparens så att kunderna känner trygghet och tillit. Som individer i det digitaliserade samhället delar vi alla med oss av vår integritet så plötsligt blir kundens integritet en handelsvaluta.

Anna Felländer har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och har bland annat jobbat på Finansdepartementet, Statsrådsberedningen och inom Swedbank. Efter några år som chefsekonom och sedan digitaliserings- och framtidsekonom hos Swedbank är hon nu sin egen och fördelar sin tid mellan akademin, olika start-ups, som expertråd-givare i artificiell intelligens (AI), som rådgivare till digitaliseringsministern och som senior advisor hos Boston Consulting Group.

– Sista åren hos Swedbank fick jag möjlighet att fokusera på frågor om digitalisering och AI och därmed vara involverad i bankens digitala resa. Det var – och är fortfarande – en enorm efterfrågan på den kunskapen, att hitta nya typer av modeller och sätt att räkna. De två områden som just nu påverkar Sveriges ekonomi mest är digitalisering och migration. Jag är glad att jag vågade lyssna på mig själv, nu har jag skapat min egen karriärportfölj och gör precis det jag vill göra. Jag har genom arbetslivet alltid haft chefer som trott på mig och jag har haft bra förebilder, det har varit betydande för hela min karriär.


Anna Felländer  Foto: Malin Sydne

Men finns det då ingen baksida med digitaliseringen?
– Jo, det finns det så klart. Enstaka personer kan få oproportionerligt mycket utrymme i sociala medier och vinkla verkligheten så att den passar den egna agendan. AI och big-data hjälper oss att filtrera och ger oss den typen av media vi tidigare visat intresse för, vilket skapar smala flöden och därmed risk för en viss inskränkthet. Samhället kommer antingen att bli ett paradis eller en bakgård, det avgörande är om politikerna kan anpassa hanteringen av data, kompetensförsörjningen och företagens möjligheter att hänga med. Det kommer att krävas ett visionärt ledarskap.

Just det här med ledarskap i en allt mer digitaliserad arbetsmiljö ska vi prata mer om. Enligt Anna kommer det att krävas en annan typ av ledarskap och ställas nya krav på chefer.

– Det kommer att bli allt viktigare att skapa förutsättningar för individuellt lärande hos medarbetarna. När digitaliseringen, robotiseringen och automatiseringen ersätter människor måste alla bli bättre på att både förstå och förmedla innebörden av den tekniska lösningen. Man blir lite av en trygghetscoach till sin kund. Det fysiska mötet kommer också att efterfrågas mer i vissa branscher, relationsbyggande i kombination med ett digitalt erbjudande kommer att bli den viktigaste framgångsfaktorn i tjänstesektorn. Som chef är det din uppgift att ansvara för att hela organisationen är nyfiken och törstar efter nytt lärande och leda en organisation som attraherar talanger. Alla måste inse att digitaliseringen är ett sätt att möjliggöra ett ökat kundfokus, bättre kunderbjudande och effektivare interna processer. Som chef blir du en social arkitekt.

– Om vi tittar specifikt på redovisningsbranschen kommer det fortsatt att ske en automatisering. Som redovisningskonsult behövs viss kunskap om det system man jobbar i – trots att det mesta sköts automatiserat – så att kunden känner tillit, fortsätter Anna. Det krävs även en förståelse för ett snabbt föränderligt näringsliv med nya typer av digitala tillgångar, partnerskap och värdekedjor. Digitaliseringen skapar nya typer av tillgångar i balansräkningen, det är inte träskor eller maskiner, det är databaser. Vilket värde är det i företagets twitterflöde? Och vad händer om systemleverantören av molntjänster går i konkurs, vem äger databasen? Vi kommer att få se helt nya typer av tillgångsklassificeringar och ett mer anpassat regelverk.

– Digitaliseringen ger låga transaktionskostnader och möjlighet att skräddarsy tjänster, säger Anna vidare. Etablerade redovisningsföretag kommer i allt högre grad att utmanas av nya aktörer, bland annat från plattformsekonomin och ”gigg-ekonomin”. Även den globala konkurrensen kommer att öka. För yrkesverksamma med olika typer av certifieringar gäller det att se upp så att inte tilliten till digitaliseringen urholkar kvalitetsstämpeln av certifieringen.

Artificiell intelligens, AI, var tidigare någon som låg långt in i framtiden. Nu är det verklighet i många branscher och blir ett allt viktigare verktyg i konkurrensen om både kunder och lönsamhet.

– Allt som har med AI att göra är otroligt spännande, säger Anna. Det finns enorma möjligheter och stora samhällsvinster men samtidigt utmaningar kring etik och styrning. Men vi mänskliga varelser är fortfarande överlägsna när det gäller empati och relationsbyggande, det är de egenskaperna vi kan konkurrera med. Det tar även tid för den mänskliga tilliten för teknologin. Om vi till exempel tar en ögonoperation med laser så utförs den bättre av en robot än av en människa men vi har en betydligt lägre acceptans om roboten skulle göra fel.

– Nu går vi in i nästa fas av digitaliseringen och det finns mycket som måste anpassas när det gäller regler och strategier. Än så länge är det allt för stora gap mellan olika regelverk, företag navigerar i osäkerhet. Skolan, försäkringssystemet och arbetsmarknadens villkor måste också ses över. En av mina uppgifter är att försöka minska gapen mellan akademin, näringslivet, politiken och start-up scenen. Framtiden är onekligen rätt spännande, avslutar Anna Felländer.