Min kompis hade en liten klädbutik på gågatan. Det var hennes dröm att ha den där butiken, men det var svårt att få drömmen att gå ihop. Ändå jobbade hon jämt.

När vi andra var lediga hade hon lördagsöppet. När hon skulle vara ledig var den hon anställt hemma med sjukt barn. Så hon jobbade i alla fall. Hennes månadslön var rekordlåg, men glädjen över av att ha sitt eget företag fick väga över.

Varje krona i kassan räknades. Vilket betydde att varje krona som behövde gå till annat än lön och investeringar i företaget gjorde ont i magen.

 

Snattare, tjuvar, klottrare, vandaler, bedragare.

Det är rätt många fula typer, små som stora, vars brott företagaren tvingas ta notan för.

Det spelar ingen roll om det är ett nätbedrägeri med en falsk faktura och en ”hittepåtjänst”, en full tonårskille som sparkar sönder skyltfönstret på kul, eller en kund som köper ett par strumpor men stoppar de dyra jeansen i väskan och går ut genom dörren.

Någon måste alltid betala.

Och den som får notan i slutänden är företagaren.

 

Utan företagande stannar Sverige. Det är en sliten fras vi hört förr, men lätt att glömma av i rådande coronakris och med fullskaligt gängkrig i förorten. Ändå är det sant, utan företag som kämpar vidare försvinner både jobb och skatteintäkter.

Det är i ljuset av det man ska läsa en alldeles färsk rapport från Svenskt Näringsliv som visar att sex av tio företag utsatts för brott de senaste två åren, och att fem av tio företag tror att brottsligheten kommer att öka.

 

Det är deppigt så det förslår.

Vem vill driva företag om risken är så stor att bli lurad, bestulen eller utsatt för brott som kanske lämnar psykiska ärr?

Sex av tio. Utsatta för brott.

Sex av tio. Anser att brottsligheten är ett problem för Sverige.

Det är en ofattbart stor mängd.

Och en tredjedel anser att situationen har förvärrats. En av fyra säger att de utsätts för illojal konkurrens.

 

Vad händer om företagen ger upp?

Brottsligheten mot näringslivet kostar över 40 miljarder om året. Men till det tillkommer kostnader för brottsprevention, försäkringskostnader, it-kostnader och uteblivna intäkter.

Svenskt Näringslivs beräkning är därför att de direkta och indirekta kostnaderna för näringslivet överstiger 100 miljarder kronor om året.

Det är skrämmande – ändå hör vi inget om just det.

Varför? När inbrott, stölder och skadegörelse kostar såna oerhörda summor? Det beror på att det inte är brott som räknas till de mest allvarliga, som när det skjuts i förorten och gängen krigar mot varandra, utan det är den typ av vardagsbrottslighet som min kompis med den lilla butiken drabbades av.

Till den dag hon bestämde sig för att ge upp och börja jobba inom hemtjänsten istället. Men först var hon arbetslös, utan ersättning. Och pank. Som företagare brukar vara.

 

Men för varje skattebärande företag som försvinner, varje småföretagare som ger upp så blir kostnaden för samhället, i det tysta, mycket stor.

Och då har inte ens kostnaderna som brottsligheten orsakar för branscher som finans och försäkring räknats in.

En av 100 i den nya undersökningen tror att brottsligheten kommer att minska. Hälften tror på en ökad brottslighet.

De värst drabbade branscherna är handel och bygg.

 

Det är inte bara min kompis som ger upp drömmen om eget företag. Runt om i landets stadskärnor gapar sedan länge tomma butiksfönster. Handeln, redan kraftigt utsatt av digitaliseringen och coronans effekter, har ett ödesår. Med en fortsatt vardagsbrottslighet, allt annat än en acceptabel vardag för de flesta, kan de bli spiken i kistan.

36 procent av företagarna har ändrat rutiner på grund av brottslighet, 34 har skaffat övervakningskameror och andra lösningar för att skapa bättre säkerhet.

 

På min shoppinggata har flera favoritbutiker tvingats stänga de senaste åren. Varje gång som någon snattat eller stulit något, kanske det vanligaste brottet, har de bidragit till att försämra möjligheterna för företaget att klara sig. Varje gång som någon slagit sönder en ruta, eller klottrat på väggen. Försäkringskostnader, saneringskostnader, säkerhetskostnader. Och uteblivna intäkter.

 

Vad skulle behövas för att förändra situationen? Företagen som svarat i undersökningen tror på hårdare tag för att få kontroll: ett förstärkt vittnesskydd, mer disciplin i skolan, hårdare straff, anonyma vittnen, polisiär brottsprovokation, sänkt straffbarhetsålder och större befogenheter för ordningsvakter är några åtgärder som räknas upp.

 

Det låter tufft, men om 100 miljarder kronor står på spel så krävs riktiga åtgärder.

De stulna miljarderna skulle om inte annat kunna fylla hålen i en coronadrabbad offentlig ekonomi. Där kommer de att behövas.