Anna Gullberg: Sluta slita ditt hår – så begriper du Gen Z och så får du dem att vilja jobba för dig
De bryr sig inte så mycket om sin arbetsplats – men de bryr sig om sitt arbete. Framförallt vill de gärna ha det där svårfångade som brukar kallas work-life balance. Det är du som ska se till det. Du undrar hur de är funtade och hur du hittar nyckeln till dem så att ni matchar varandra.
Du famlar.
Du kanske ska anställa dem, eller så har du dem som kund och behöver förstå vad som driver dem och hur du kan hjälpa dem på bästa sätt.
Du sliter ditt hår.
Ja, för oss som är födda på 60- och 70-talen är de obegripliga varelser, de där som kallas millennials, födda 1983-1994, och generation Z, födda 1995-2003. Egotrippade kravmonster som kräver underhållning och omsorg, och som inte ger bort någonting gratis om de inte gillar det.
Eller så är de kanske 1000 gånger smartare än oss?
Så här ligger det till:
De är generationerna som byter jobb ofta, och de vill att det händer saker på jobbet. De vill ha bra betalt, men det är inte det viktigaste i livet. Det ska vara flexibelt.
De vet att livet är långt, och det krävs att man håller loppet ut. Att inte överanstränga sig, och att ha kul under tiden man gör det, att känna mening och att ha balans, det är ju inte dåligt egentligen.
Tvärtom. Men vi är så vana vid något annat att det blir svårt att greppa.
Du som vill anställa en millennial eller gen z och behålla henne så länge som möjligt ska se till att du erbjuder flexibilitet. Det gäller i stort sett allt: när de jobbar (de tider de själva vill), var de jobbar (gärna lite varstans och inte vid en fast arbetsplats på ett kontor).
De är frihetssökande.
De vill ha roliga och kreativa jobb.
Jo, det låter lite som vuxendagis för oss 70-talister som är vana med att skotta på. Arbetar gör man på jobbet, och gärna vid samma skrivbord varje dag.
Millennials och Gen Z vill ha det mysigt på jobbet. Men de vill inte vara där dygnet runt.
De måste få tid för sina fritidsintressen också. Allt annat är uteslutet.
Är du van vid att gå den långa vägen, dvs börja karriären med att jobba hårt och många extra timmar, så kan det här framstå som obegripligt. Vad då fritidsintressen?
De bryr sig om sin hälsa på sätt som äldre generationer inte gjort i så unga år.
De vill inte stressa. De vill mysa.
Vi veteraner i yrkeslivet skrattar åt det här. De ser ut som hälsan själv men klagar på stress och press. Vänta bara tills de blir 40-plus och det börjar värka och gnissla både här och där.
Kan vi lära något av dem?
Massor förmodligen.
En stor och bärande anledning till att de håller hårt på omsorgen om sig själva är att deras föräldrageneration var den som jobbade jämt, medan millennials var i förskola eller fritids. De är generationen som både blivit omhändertagna till hjälplöshetens gräns, men samtidigt tvingats att ta vara på sig själva. Inte undra på att de ställer krav på livet nu.
Tänker du anställa? Det räcker inte med att erbjuda ett jobb. Det är för innehållslöst. Du behöver stå för något som arbetsgivare.
De värderingar som arbetsplatsen genomsyras av är viktiga för den unga arbetskraften.
Vad gör du för jämställdheten? Det bör du kunna svara på.
Görs det klimatsmarta val i företaget? I en undersökning från Sifo/Kantar visar det sig att var tredje gen Z inte kan tänka sig att jobba för en arbetsgivare som är dålig för klimatet. Är du en sån? Hög tid att skärpa sig om du vill vara attraktiv som arbetsgivare.
Starkast är den åsikten bland unga kvinnor.
De är rädda för framtiden och vill gardera sig.
Det innebär att de bryr sig om miljöfrågor, och de tänker på pension. Du som kan erbjuda en bra tjänstepension har en edge som din konkurrent saknar. I en osäker värld vill de trygghetsknarka, men själv kunna välja att släppa taget då och då.
Bra pensionsvillkor, en arbetsplats där det går att nätverka och utveckla sin kompetens för att sen byta till nåt nytt när det gamla blivit just… gammalt.
Låter det krävande? Välkommen till 2020-talet, där arbetskraften, och inte bara arbetsgivaren, ställer krav. Quid pro quo kallas det.
