Tack vare Företagarnas opinionsarbete har det i många avseenden blivit enklare att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Skattereglerna är föråldrade och i många avseenden utvecklade för storföretag, något som ofta missgynnar små och medelstora företag trots att det är där tillväxten sker idag. Företagarna har i flera fall lyckats påverka regeringens förslag så att de bättre ska passa landets många små ägarledda företag.

Vilken fråga är mest aktuell just nu?
– Det är absolut investeraravdraget. Det är något vi ser kan komma att smörja maskineriet och underlätta att både starta och få tillväxt i sitt företag. Kort sagt handlar det om att privatpersoner får skatteavdrag när de satsar pengar i mindre bolag. När man köper aktier i ett nytt bolag eller vid en nyemission får man satsa upp till 1,3 miljoner kronor och få skatterabatt för detta i sin egen deklaration. 15 procent av det investerade beloppet är avdraget värt och högst 195 000 kronor per år.

– Små företag vill växa men har ofta svårt att hitta finansiering. De får inga banklån utan säkerheter och man är för liten för att nå riskkapitalmarknaden. Placeringarna i ett litet bolag är också ett riskprojekt, vare sig ägare eller ledare kan ju vara säkra på att satsningen ska vara vinstgivande. För att få en rimlig fördelning av risken införs alltså investeraravdraget. De senaste 20 åren har fyra av fem jobb skapats i små företag och jag anser att vi måste ha regler som underlättar så att de kan fortsätta att skapa nya jobb. För att komma över den första tröskeln behövs tillgång till kapital.

Investeraravdraget får användas när man satsar pengar i bolag med färre än 50 anställda och en omsättning på 80 miljoner kronor, alltså EUs gränsvärde för mindre bolag. Bolaget måste vara rörelsedrivande och ha en lönesumma på minst 300 000 kronor. Det börjar gälla från 1 december vilket betyder att en expansion kan vara möjlig redan i år om både emission och betalning är utförd före årsskiftet.

Du har reagerat på regeringens förslag till nya 3:12-regler, varför?
– Det senaste förslaget, att man måste äga minst fyra procent för att kunna använda den så kallade lönesummeregeln, gynnar verkligen inte de små företagen. Det gör det snarare svårare att knyta medarbetare till sig. För småföretagare kan ett erbjudande till personalen om aktieköp i bolaget vara en kompensation för att man inte klarar att betala ut marknadsmässiga löner. Många har inte ekonomisk möjlighet att köpa mer än fyra procent. Man får också ta i beaktande att en företagsledare vill fortsätta behålla kontrollen över sitt bolag. Är det då till exempel ett tiotal nyckelmedarbetare man vill knyta till sig med delägarskap blir totala ägarandelen för dessa för stor.

Hur väl kan ni som organisation påverka förslag som läggs?
– Både beslutet att införa investeraravdrag och stoppet för skärpta krav på ägarens löneuttag i 3:12-reglerna ser vi som effekter av intensivt arbete från vår sida. Där ligger det helt klart ett opinionsbildande arbete bakom. Företagsskattekommittén hade i uppdrag att ta fram förslag till riskkapitalavdrag. Förslaget som presenterades var mycket svagt och gick ut på att när en investerare sålde sina aktier så skulle de skattelättnader man fått betalas tillbaka. Det skulle inte öka tillgången till riskvilligt kapital vilket var avsikten och förslaget fick mycket stark kritik. Företagarna tog därför fram ett eget förslag som regeringen har utgått ifrån i sitt investeraravdrag.

En annan fråga regeringen backat på är kravet på månadsuppgifter. Det var ett dåligt genomtänkt förslag där man inte alls tog hänsyn till vad man begärde av företagarna. Det skulle öka den administrativa bördan för alla och främst drabba små företag som inte har resurser i samma utsträckning som större företag.

^{Annika Fritsch Foto: Fredrik Hjerling}

Du har också efterfrågat att vi behöver ett enkelt och stabilt regelverk, inte fortsätta att lappa och laga det nu gällande. Är det möjligt?
– Vi skulle behöva göra om skattereglerna från början. Den senaste stora skattereformen var förra århundradets lösning, mycket har hänt sedan dess. Den genomfördes 1991 vilket betyder att den togs fram under 1980-talet. Då hade vi en helt annan atmosfär av misstroende mot företagare och marginalskatter på upp till 80 procent. Det var en helt annan värld med koncentration på stordriftsfördelar. Eftersom det skulle ta lång tid att göra om skattesystemet, man får räkna med att det tar 10 år innan det är på plats, är det viktig att börja så snart som möjligt. Vi måste se över helheten och inte minst 3:12-reglerna. Jag tycker att det är ett stort underkännande av regelverket när det är så komplicerat att nästan ingen företagsledare klarar att själv göra sin K10-blankett. Den det berör förstår inte utgångspunkterna och hur regelverken samverkar. Nuvarande regler behöver bli betydligt enklare inte innehålla så många särlösningar. Tyvärr ser regeringen fortfarande på företagande med myndighetsögon och med stora företag i fokus. De utgår inte från den situation småföretagare lever i och vad dessa krångliga regler betyder för dem.

Hur ser du på den slopade revisionsplikten? Är det dags att höja gränsvärdena?
– Regeringen har ju aviserat att de ska utvärdera den reformen under 2015. Det tycker vi är lite sent, vi ser gärna att man börjar redan nu. Med sikte på att höja gränserna. I det här fallet tror jag att redovisningskonsulterna kan göra mer för att marknadsföra sina tjänster. Vad behöver egentligen företagen? Utgå från deras behov och de effekter man kan åstadkomma, erbjud olika typer av servicepaket. Det kanske inte alltid är ett redovisningsuppdrag enligt Reko som efterfrågas, det kan kanske vara en genomgång att formalia stämmer. Det ena servicepaketet hindrar ju inte ett annat.

Vilken är den viktigaste frågan att driva just nu för att förenkla för företagen?
– Det är en minskning av arbetsgivaravgifterna, som jag anser vara det största hotet mot att företagen ska våga anställa fler. Bolagsskatten som nu minskas till 22 procent är inte en lika stor kostnad som arbetsgivaravgifterna. Vårt förslag är att ta bort den allmänna löneavgiften på ungefär 10 procent och göra det upp till en lönesumma om 3,2 miljoner kronor för alla företag. Det är en reform som kan införas stegvis. Vi får se om det tas av regeringen.