Vilka är nyheterna inför denna bokslutssäsong?
Det har inte kommit några nya regelverk eller stora förändringar i de befintliga regelverken för årsredovisning och årsbokslut (K1, K2, K3 och Årsbokslut). De ändringar som har gjorts har mest varit av redaktionell karaktär.

I K2 ska ändå noteras ändringen i kommentaren vad gäller tillkommande utgifter på byggnader. Ändringen följer av ett fall som avgjordes i Högsta förvaltningsdomstolen. Enligt domstolen får ett företag direktavdrag för byte av tvåglasfönster med träram till aluminiumbeklädda treglasfönster. K2 följer i princip vad som gäller vid beskattningen när det gäller gränsdragningen mellan vad som ska aktiveras respektive vad som ska kostnadsföras. Eftersom K2 som princip bygger på att få samma värde på en fastighet vid redovisningen som vid beskattningen är det viktigt att förstå hur utslaget ska tolkas. Intressant är vilka andra byten av olika delar som kan anses vara, såsom det uttrycks i domen, ”en följd av den allmänna tekniska utvecklingen” och därmed ge rätt till direktavdrag.

Fortfarande gäller i K2 att ombyggnationer ska aktiveras, om inte avdrag yrkas direkt vid beskattningen. Yrkas avdrag direkt vid beskattningen ska ombyggnationer kostnadsföras. Är det reparation har företaget inget val, då ska det kostnadsföras. Domen har däremot väckt frågan om vad som är ombyggnad respektive reparation till liv.

En annan nyhet att notera är Bokföringsnämndens brevsvar avseende byte från K3 till K2. Frågan kom från en bostadsrättsförening som undrade om effekterna vid byte till K2. Bland annat svarade BFN att det sammanlagda värdet på komponenterna i K3 utgör värdet på byggnaden i K2. Det innebär att sådant som aktiverats inom ramen för K3, men som inte varit möjligt att aktivera i K2, ändå kommer med i anskaffningsvärdet då K2 börjar tillämpas.

Vidare framgår av svaret att det blir olika utfall hur avskrivningen ska hanteras i framtiden beroende på om de komponenter som finns vid övergången utgör separata avskrivningsenheter eller inte enligt K2. Om komponenterna inte utgör separata avskrivningsenheter ska det sammanlagda värdet skrivas av som en enhet i K2. De komponenter som utgör separata avskrivningsenheter i K2 ska däremot skrivas av för sig. En vanlig tolkning tidigare har varit att de komponenter som finns vid övergången ska fortsätta att skrivas av som separata avskrivningsenheter utan någon analys av huruvida de faktiskt är separata avskrivningsenheter eller inte. Brevsvaret tydliggör att så inte är fallet. Brevsvaret återfinns på BFNs webbplats.

En sista nyhet värd att nämna är det svar som BFN publicerat på sin webbplats under rubriken ”Frågor och svar” på frågan om en fastighet som inte har något taxeringsvärde kan skrivas upp då K2 tillämpas. Trots den ganska tydliga regeln att byggnad och mark kan skrivas upp till maximalt taxeringsvärde kan en byggnad som saknar taxeringsvärde skrivas upp till ett så kallat särskilt uppskattningsvärde. Det är ett värde man får begära att få. Det är med andra ord ingen egen uppskattning som ska göras, utan det är ett värde som begärs från Skatteverket.

Någon kanske undrar hur det gick med regelverket om fusioner som BFN arbetat intensivt med under det senaste året? Några nya regler är ännu inte beslutade men nämnden har för avsikt att fatta beslut under 2020.


Claes Eriksson och Maria Albanese

Är det något man bör man fundera lite extra på inför årets bokslutsarbete?
Att de nya reglerna om primäravdrag börjar gälla för ny-, till- och ombyggnation av hyresfastigheter. Reglerna gäller även för hyresfastigheter som nyproducerades, eller om ombyggnationer gjorts, från första januari 2017 och senare. Det gäller att inte missa att nyttja möjligheten till primäravdrag i årets deklaration.

Vad gäller själva bokslutet kan noteras att vid tillämpning av K2 eller K3 får inte detta avdrag bokföras. Det är enbart ett särskilt skattemässigt avdrag. Är det däremot en enskild näringsidkare som tillämpar reglerna om förenklat årsbokslut (K1) ska avdraget bokföras. Det här framgår bland annat av ett svar som BFN har publicerat på sin webbplats under rubriken ”Frågor och svar”.

Kan ni ge något/några tips till den som sitter med bokslutsarbetet?
I och med att det inte är så mycket ändringar är det svårt att ge annat än råd som man generellt sett ska tänka på. Det beror mycket på förutsättningarna i den specifika verksamheten. Något som vi däremot vill slå ett slag för är att alla företag ser över innehållet i förvaltningsberättelsen. Innehåller den det som den borde eller är det något som saknas? Kan den skrivas fylligare för att bättre beskriva företagets verksamhet? Det är lätt att få tillgång till ett företags årsredovisning idag och vad som står i den kan läsas av såväl befintliga som kommande kunder, leverantörer och anställda.

I samband med bokslutsarbetet kan det också vara lämpligt att fundera över om företaget valt rätt regelverk. Är det lämpligt att företaget tillämpar K2 eller skulle K3 vara ett mer lämpligt val?

Något mer som kan vara bra att veta/ tänka på?
Nu går vi in i bokslutssäsongen och ingen vill ändra rutiner för upprättande och inlämning av årsredovisning. Men det är värt att notera att Bolagsverket i februari 2019 lämnade en delrapport i projektet med digital inlämning av årsredovisning. I rapporten anges bland annat att Bolagsverket anser att den digitala inlämningen kan göras obligatorisk för årsredovisningar med räkenskapsår från första januari 2021 och senare. Det innebär i princip från och med inlämningen 2022.

Även om vi nu inte måste lämna obligatoriskt kan det vara värt att pröva på detta. Ni behöver inte göra det för alla era kunder. Välj ut ett par som redan nått en hög nivå vad gäller digitaliseringen. De är säkert också mogna att signera sin årsredovisning digitalt. Välj ut några sådana och pröva systemet. Om det nu blir obligatoriskt 2022 är det bra att sätta sina rutiner ordentligt på plats innan dess. Då är det bra att ha prövat lite innan man ska sätta rutiner för alla sina kunder.