I sin masteruppsats Becoming Professionalised – Accountant Stories of Professionalisation har Henrik Lundquist och Markus Sjöfors frågat ett antal redovisningskonsulter hur de upplever auktorisationen av deras yrkestitel. För många unga i branschen är auktorisationen ett tydligt mål och de är överens om att den även är en kvalitetsstämpel. Men få kunder efterfrågar det beviset på gedigen kunskap.

Henrik och Markus menar att titeln Auktoriserad Redovisningskonsult inte är tillräckligt känd på marknaden. De konstaterar också att det för revisionsprofessionen tog decennier att nå fram. Den stora skillnaden är dock att titeln Auktoriserad revisor är statligt reglerad och i vissa fall ett krav, det är ju som bekant inte auktorisationen för redovisningskonsulter.

Vi har ställt några frågor till Henrik och Markus för att få en tydligare bild av hur de ser på auktorisationen, Rapport om årsredovisningen (bokslutsrapporten) och akademisk examen.

Hade man från branschorganisationernas håll kunnat göra mer för att auktorisationen skulle bli mer känd i samhället när den infördes? Vad tycker ni man kan göra för att öka efterfrågan?
Som vi skriver i vår uppsats tror vi att de stora redovisningsbyråerna har en mycket viktig roll för att förankra auktorisationen i samhället. Vi tror inte att det enbart räcker med ökade marknadsföringsinsatser från Srf konsulterna och FAR. I vår studie såg vi att auktorisationen får sitt mest konkreta värde i de byråer där auktorisationen är nödvändig för att kunna nå seniora positioner. Om de stora byråerna gör auktorisationen till en nödvändig och självklar del i redovisningskonsultens karriärstege kan de bidra till att synliggöra auktorisationen i samhället och öka såväl efterfrågan bland kunder som viljan bland redovisningskonsulterna att auktorisera sig.

Borde man höja kraven för att bli auktoriserad redovisningskonsult och därmed stärka yrkesrollen?
Kraven bör i alla fall inte sänkas. Tolvårsregeln som nu har ersatts av åttaårsregeln hos Srf konsulterna och sjuårsregeln hos FAR tror vi är fel väg att gå. Tolvårsregeln fyllde en viktig funktion i samband med att auktorisationen infördes. Utan den vägen till auktorisation hade det troligen blivit svårare att ge auktorisationen legitimitet bland de redovisningskonsulter som arbetat under många år och har stor kompetens inom sina områden. Men som saknar formell eftergymnasial utbildning. Tolvårsregeln bidrog istället till att dessa redovisningskonsulter fick en möjlighet att auktorisera sig och var ett pragmatiskt sätt att stärka auktorisationen bland de yrkesverksamma. Däremot borde Srf konsulterna och FAR i samband med att tolvårsregeln upphörde, inte infört nya undantag från de formella utbildningskraven. Genom att fortsatt erbjuda undantag från de formella utbildningskraven och dessutom sänka kraven på praktisk erfarenhet kan auktorisationens signalvärde försvagas.

Ni skriver att Rapport om årsredovisningen (bokslutsrapporten) skulle kunna få större betydelse vid en höjning av gränsen för revisionsplikt, hur då?
Rapporten skulle kunna få en större betydelse om gränsen för frivillig revision höjs, givet vissa förutsättningar. Den första förutsättningen är att bolagen vid en höjning av revisionsplikten väljer bort revision. Om bolag aktivt väljer att behålla revisorn tror vi inte att rapporten kommer få ett större värde då en revisionsberättelse alltid har ett större värde. Den andra förutsättningen är att de bolag som väljer bort revision har intressenter, till exempel långivare, leverantörer, kunder och anställda som kräver att de finansiella rapporterna ska hålla en viss kvalitet. Avslutningsvis den tredje förutsättningen där auktorisationen och Rapport om årsredovisningen behöver bli starkare förknippad med god ordning och kvalitet i räkenskaperna.

Skulle det vara bra för branschen om den akademiska examen fick en större betydelse?
Ja och nej. Det bör fortsatt finnas alternativa vägar för att kunna bli auktoriserad.  YH-utbildningen bör fortsatt vara ett tillräckligt teoretiskt inträdeskrav. Om YH-utbildningen upphör att ge teoretisk behörighet till auktorisationen kommer många duktiga redovisningskonsulter inte kunna bli auktoriserade, vilket rimligen kommer påverka deras inställning till auktorisationen negativt och skapa debatt bland de yrkesverksamma om auktorisationens värde.

En akademisk utbildning kommer, troligen oavsett vad branschen vill, få en större betydelse i framtiden genom automatisering och digitalisering. Om enkla och repetitiva uppgifter automatiseras kommer redovisningskonsultens roll att förändras och bli mer holistisk. Professionella bedömningar och kommunikativ förmåga kommer att få en större betydelse i det dagliga arbetet, vilket kan öka värdet av en akademisk utbildning eftersom det är inom akademin som studenter lär sig grunderna i kritiskt tänkande.

Här kan du läsa masteruppsatsen: Becoming Professionalised – Accountant Stories of Professionalisation