För en andel i ett handels- eller kommanditbolag beräknas en justerad anskaffningsutgift (JAU). Det är ett skattemässigt begrepp och har stor betydelse för delägarens beskattning. Vid avyttring och inlösen av en andel av fysisk person används anskaffningsutgiften för att beräkna vinst och förlust. JAU för andelen motsvarar anskaffningsutgiften för en aktie.

Bakgrund

Karl redovisade en JAU som uppgick till 5,4 miljoner kronor på blankett K15A, en bilaga till inkomstdeklarationen, i samband med avyttring av en andel i ett kommanditbolag. Han begärde avdrag för kapitalförlust med samma belopp.

Trots att Karl lämnade en utförlig beräkning av JAU ansåg Skatteverket att det fanns brister i den bevisning som han lämnat för att styrka beräkningen. Dessa brister var enligt Skatteverket i huvudsak följande:

  • Underlag saknades som kunde styrka differensen mellan bolagets bokförda eget kapital och Karls JAU.
  • Deklarationsblanketter saknades som kunde styrka Karls beräkning av JAU.
  • Blankett 2159 med redovisning av ingångsvärdet för andelen i bolaget, som Karl lämnat i samband med övergångsbestämmelserna 1987, saknades.
  • Underlag saknades som kunde styrka det kapital Karl satte in i bolaget 1984.

Sammanfattningsvis konstaterade Skatteverket att Karl inte gjort sannolikt varför hans JAU var mycket högre beräknad än bolagets bokförda egna kapital och att de redovisade beloppen i Karls beräkning stämde överens med verkligheten. Skatteverket kom slutligen fram till att Karl hade en positiv JAU om 59 545 kr. Han medgavs avdrag för kapitalförlust med samma belopp.

Dom

Förvaltningsrätten konstaterade att det är delägaren i handels- eller kommanditbolaget som har bevisbördan för att den JAU som redovisats på blankett K15A är korrekt beräknad. Domstolen poängterar att JAU inte fastställs varje år utan först när andelen i ett handels- eller kommanditbolag avyttras. Det betyder att denna kan ändras under hela den tid som personen är delägare i bolaget.

Förvaltningsrätten fastställde JAU och bestämde kapitalförlusten till samma belopp som Skatteverket beslutat.

Kammarrätten fann inga skäl att för att göra någon annan bedömning än den förvaltningsrätten gjort.

Kammarrätten i Göteborg, dom 2019-05-14, mål nr 3393-18