Annons
Redovisning

BFN:s brevsvar om K2

I Konsulten nr 3 2015 tar Sven-Inge Danielsson i en debattartikel upp några frågor om förenklingsregelverket K2, främst mot bakgrund av de brevsvar som Bokföringsnämnden (BFN) publicerat på sin webbplats www.bfn.se.
Annons

I Konsulten nr 3 2015 tar Sven-Inge Danielsson i en debattartikel upp några frågor om förenklingsregelverket K2, främst mot bakgrund av de brevsvar som Bokföringsnämnden (BFN) publicerat på sin webbplats www.bfn.se. Det Sven-Inge Danielsson efterfrågar på ett antal områden är ”Hur tänker BFN?”. Jag vill här bland annat förklara tanken med brevsvaren och hur BFN tänker hantera vad som uppfattas som otydligheter i K2.

K2 för mindre aktiebolag har som konstateras i artikeln funnits på plats sedan 2008. Det är emellertid först nu som aktiebolag och ekonomiska föreningar måste tillämpa ett K-regelverk. Med nya regler är det naturligt att det väcks frågor. En del är ”nygamla” och en del är direkt kopplade till nyheter i K2. Mot bakgrund av att så många företag tillämpar K2 samt att regelverket är heltäckande är det förvånansvärt få frågor som bedömts kräva behandling i nämnden. Till det kommer att frågeställningar av detta slag får antas vara övergående då de främst har samband med att nya regler börjar användas.

Hur ska företag och organisationer se på de frågor som BFN besvarar och publicerar på sin webbplats? I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att BFN:s uppdrag är att utveckla god redovisningssed. Verksamheten ska bidra till att förbättra standarden i de mindre och medelstora företagens redovisning. Detta görs framför allt genom att BFN utfärdar allmänna råd med vägledningar. Därtill ska BFN, på samma sätt som andra myndigheter, lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.

I BFN:s uppdrag ingår alltså att svara på hur de regelverk som myndigheten har utfärdat ska tillämpas. Om den fråga som ställs är av intresse för en bredare krets underlättar det om svaret finns tillgängligt på ett enkelt sätt. Detta bidrar till utvecklingen av god redovisningssed och medför också att risken minskar för en olikartad tillämpning inom ramen för samma regelverk. Det bör dock uppmärksammas att de svar som lämnas alltid gäller under de särskilda förutsättningar som angetts i det enskilda fallet och att det i sista hand är domstol som avgör om reglerna – i detta fall god redovisningssed – har tillämpats på rätt sätt.

Brevsvaren stödjer sig på befintliga regler. Skulle BFN bedöma att en fråga inte går att besvara med stöd av de regler som finns kommer nämnden att överväga om det finns behov av att ändra i regelverken.

En konsekvens av de lämnade brevsvaren är att den som använder BFN:s regelverk behöver känna till både reglerna i sig och eventuella brevsvar som rör de regler som tillämpas. BFN är medveten om att detta inte är tillfredställande men har i samband med att så många företag nyligen börjat tillämpa K-regelverken bedömt att regelstruktur i viss mån får stå tillbaka för behovet av vägledning.

I samband med att BFN genomför större uppdateringar av sin normgivning är avsikten att brevsvaren ska arbetas in i den utsträckning det behövs. Ett sådant projekt har redan inletts.

Vad Sven-Inge Danielsson mer tar upp är möjligheten att lämna fler tilläggsupplysningar än vad som krävs enligt K2 och ger ett antal olika exempel.

Som Sven-Inge Danielssons återger har BFN nyligen i ett brevsvar konstaterat att en årsredovisning som upprättas enligt K2 inte kan innehålla en kassaflödesanalys. Utan att i detalj gå in i den analys som BFN gjorde kan det konstateras att med nuvarande utformning av K2 går det inte att ”tolka in” en möjlighet att upprätta och låta en kassaflödesanalys ingå som en separat del i årsredovisningen.

Sven-Inge Danielsson menar – med stöd av kommentaren till punkten 1.4 i K2 – att det aldrig kan vara fel att lämna ytterligare upplysningar som förbättrar kvaliteten i informationen. Även om ett visst sådant utrymme finns säger det sig självt att kommentaren inte tillkommit för att skapa ett utrymme för redovisning som inte är förenligt med K2 eller inom områden som nämnden från början valt att hålla utanför det förenklade regelverket K2.

När BFN har tagit ställning till innehållet i regelverken har en avvägning gjorts. De förenklingar som valts i K2 kan i vissa fall uppfattas som begränsande utifrån den bedrivna verksamheten. Om man på punkt efter punkt konstaterar att K2 saknar vägledning för den typ av verksamhet som bedrivs, är det rimligt att ställa sig frågan om man valt eller rekommenderat rätt regelverk. Det finns då också anledning att erinra sig om att K3 är BFN:s huvudregelverk där bland annat frågor kring kassaflödesanalys finns reglerade och som därför många gånger är ett lämpligt regelverk, till exempel för fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar. n

Text: Stefan Pärlhem, Kanslichef Bokföringsnämnden


Läs Mer!

Hur tänker Bokföringsnämnden >>

Nya brevsvar begränsar möjligheten att tillämpa K2 >>


Ge dig gärna in i debatten, mejla konsulten@srfkonsult.se

 

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons