”Svenska företag, små som stora, ska ha goda förutsättningar att växa och anställa fler”, sa statsminister Stefan Löfven (S) i sin regeringsförklaring den 21 januari. Och överenskommelsen mellan S, MP C och L som banade väg för Löfvens andra regering innehåller en rad förslag som kan beskrivas som företagsvänliga.


Patrik Nilsson

– Innehållet rör frågor som vi länge har jobbat för, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Patrik Nilsson i ett pressmeddelande.

22 av de 73 punkter som ligger till grund för budgetsamarbetet och som partierna är överens om att genomföra rör företagens villkor. Bland annat ska arbetsgivaravgifterna sänkas, kravet på aktiekapital sänkas till 25 000, den extra beskattningen vid generationsväxling i fåmansföretag tas bort och 3:12-reglerna reformeras.

– Sänkta socialavgifter och förenklingar av fåmansföretagsbeskattningen skulle ta företagandets villkor i rätt riktning, säger Rolands Sigbladh förbundsdirektör vid Srf konsulterna.


Rolands Sigbladh

– Däremot är en sänkning av aktiekapitalet en dålig idé fortsätter Roland. Det är inte nivån på aktiekapitalet som är avgörande för om människor väljer att uppfylla sin dröm och starta ett aktiebolag. Det är snåriga regelverk och byråkratisk rapportering som är de riktiga problemen. Målet bör vara ett långsiktigt hållbart företagande och därför är en sänkning fel väg att gå.

Flera av frågorna – som just förenklade 3:12-regler – ska först utredas, och ny lagstiftning väntas först i slutet av mandatperioden. Avtalet lovar lägre kostnader vid uppsägningar, särskilt för mindre företag. Men bollen ligger initialt hos arbetsmarknadens parter, samtidigt som Vänsterpartiet hotar med en misstroendeförklaring om Löfven lägger fram förslag på ”försämringar av arbetsrätten”. Så läget är minst sagt osäkert. Överenskommelsen omfattar också en stor skattereform med än så länge ospecificerat innehåll, även om det bland annat utlovas ”sänkt skatt på jobb och företagande”.

– Vi ser stora möjligheter med januariavtalet, dock kräver flera av förslagen både politisk enighet och omfattande utredningar. Förändringar i regelverket för generationsskiften är också ett viktigt område som behöver prioriteras, säger Roland Sigbladh.

Årets skatteförändringar bygger i huvudsak på tidigare fattade beslut, och på den M-KD-budget som röstades igenom med stöd av Sverigedemokraterna i december. Bland annat sänks bolagsskatten från 22 till 21,4 procent, och sedan till 20,6 procent från 2020. Från 2019 införs också en begränsning för avdragsrätten för räntor, något som främst påverkar större företag eftersom avdrag för ett negativt räntenetto på upp till fem miljoner är möjligt.

Inkomstskatterna kan bara ändras kalenderårsvis, och påverkas inte av Januariavtalet. Däremot kan socialavgifterna komma att ändras i vårändringsbudgeten i april.

Partierna som ingått Januariavtalet, men även Moderaterna och Kristdemokraterna, vill se en ändring av reglerna för generationsskiften i fåmansföretag, så att beskattningen blir densamma som när företaget säljs till utomstående. Men det är oklart om förslaget genomförs under 2019 eller inkluderas i den större översynen av 3:12-reglerna.