Experterna ser att de mindre företagen i högre utsträckning än de stora inte är tillräckligt beredda. Det innebär en ökad press på både myndigheter och tjänster.

Oron är större hos de små än hos de stora, och behovet av hjälp att klara en övergång ökar.

I och med utträdet som sker nu börjar nedräkningen oåterkalleligt ticka mot en tid utan handelsavtal mellan Storbritannien och EU. Under de elva närmaste månaderna måste alla överenskommelser och förberedelser göras slutgiltiga. Det finns en möjlighet att förlänga utträdesperioden till totalt två år, men det vill inte den brittiske premiärministern.

Regler kring import, export, moms, bokföring, finansiell rapportering och annat som rör handel mellan länder, kan komma att påverkas och behöver kommas överens om.

De flesta bedömare tror att det kommer att bli svårt att hinna under den korta perioden som löper fram till 31 december 2020.

Så vad kommer hända med en hård Brexit?

Om det inte blir ett avtal kommer det att bli avsevärt dyrare med moms och tull mellan EU och Storbritannien. Den som vill ha hängslen och livrem bör ägna de närmast kommande elva månaderna att läsa på vad en hård Brexit kan innebära. Skatteverket listar en rad saker som med stor sannolikhet kommer att skötas på ett annat sätt efter Brexit:

  • Varor som säljs till Storbritannien ska ha tullhandlingar för export, istället för tidigare redovisning inom EU.
  • Importmoms ska redovisas särskilt i momsdeklarationen, och Tullverket måste få redovisning av importen. Där fastställs också värdet och eventuell tullavgift.
  • Inköp och försäljning av tjänster ska redovisas som utanför EU.
  • Skatteverket meddelar också att försäljningar till företag i Storbritannien inte längre ska redovisas i periodisk sammanställning. Det kommer inte heller vara möjligt att kontrollera brittiska VAT-nummer.
  • Om ett svenskt företag köper varor från Storbritannien och transporten påbörjas före utträdet men anländer efter utträdet så är det importregler som gäller.
  • Vid export till Storbritannien ska säljaren inte ta ut moms. Det måste dessutom finnas dokumentation att varan förts ut ur EU.
  • Det går inte heller att använda sig av reglerna kring vinstmarginalbeskattning på resetjänster som rör Storbritannien.
  • När Storbritannien lämnat EU går det inte längre att ansöka om återbetalning av brittisk moms via Skatteverkets portal. Den som vill det har alltså bråda dagar. Den som missar det får söka på pappersblankett direkt hos den brittiska skattemyndigheten.

Under övergångsperioden är Storbritannien fortfarande en del av den inre marknaden och underställd EU-domstolen. Några saker går att göra genast, till exempel ansöka om registreringsnummer hos Tullverket. Men kanske ännu viktigare, fundera och sätt på pränt – vad betyder Brexit för vår verksamhet och för våra kunder?

Förhandlingarna om det slutgiltiga avtalet beräknas påbörjas så snart utträdet gjorts.