I Coronans kristid blir ekonomin istället coronomin. Hur kommer det sig?

– Begreppet kommer egentligen från USA från början. Det har vuxit fram under 2020, och kommer att definiera den här tidsperioden som vi ju inte vet än när den är slut. Vi vill ju gärna sätta etiketter på vår tid, inte minst när vi försöker förstå oss på vad som hänt, säger Susanne Arvidsson, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet som forskar om hållbarhetsfrågor ur ett finansierings- och redovisningsperspektiv.

Behovet av ett helt eget uttryck kommer sig av de helt unika förhållanden som uppkommit som en följd av Coronapandemins framfart över världen.

Forskarna följer en historisk period i realtid, och får varje dag nya bitar att lägga till pusslet, information som kan hjälpa när nya kriser uppstår.

– Det här är orsakat av något vi inte alls kunnat påverka. Det är inte en attack från ett finansiellt system, eller en konflikt mellan olika länder, men det är samtidigt ett hot som vi talat om väldigt länge, säger Susanne Arvidsson.

Tyvärr har forskarna länge varnat för att beredskapen saknades.

– Även om det är något som dykt upp snabbt så är det inget som överraskar forskare. Det har varit en fråga om när det kommer – inte om, säger Susanne Arvidsson.

Minskad konsumtion är en typisk effekt av en kris.

– Vi blir fundersamma och väntar med större investeringar. Till exempel byter man inte bostad, köper inte bil, byter inte tvättmaskin, säger hon.

Dessa inbromsningseffekter inträffar i alla kriser.

Men under Corona skedde något nytt:

– Det har skett förändringar i hur konsumtionen rör sig. Många grupper som inte handlat online gör det i större utsträckning, och tar till sig ny teknik man inte varit bekväm med. Det har kunnat dämpa lite av den konsumtionsnedgång som man har kunnat förvänta sig, säger Susanne Arvidsson.


Susanne Arvidsson

Butiker har försökt att hitta nya sätt att göra affärer, och arbetslivet i stort har på många sätt ställt om.

– Arbetslivet har verkligen blivit digitaliserat. Det har man talat om att man ska göra i åratal, men det har gått från en dag till en annan, säger Arvidsson.

– Det har inte blivit en framgång med allt men det har gått över förväntan. Vi är mitt inne i nån typ av kompetensutveckling. Det finns saker som går jättebra, men vi ser också att det kanske finns möjligheter för AI, artificiell intelligens, att förbättra de här mötesplattformarna.

Att resa till möten blir något som allt fler väljer bort, även om de har antikroppar eller inte tillhör riskgrupp så föredrar många ändå ett digitalt möte framför att träffas.

– Man behöver inte längre ta tåget för att förflytta sig. Resandet har förändrats, vi transporterar oss inte i samma utsträckning som tidigare. En stor del av det resande vi gjort i åtskilliga år har varit i intervallet där det belastat för mycket. De ändrade mönster vi ser ger vinster både i relation till hållbar utveckling men också rent personliga vinster. Pandemin har påskyndat en trend vi diskuterat länge. Den är fördelaktig ur många perspektiv, inte minst underlättar den vardagspusslet, säger Susanne Arvidsson.

– Vi kommer att lära oss vad som är en sund nivå, både för social utveckling och relationsbyggande. Vad är bra i det vi hade tidigare och vad är bra i det nya? Att plocka russin ur kakan tror jag kan göra att beteendeförändringarna kan bli mer bestående.

Coronomin förändrar staden. Kontorsmiljöer i innerstaden behövs inte längre, och affärsytor överges till förmån för näthandel. Vad ska staden användas till? Fastighetsbranschen står inför stora omvälvningar. Och all typ av affärsutveckling sker under helt nya förutsättningar, där branscher både går under och uppstår.

– Det handlar mycket om att försöka ställa om och utnyttja de fördelar som ekonomin ger oss i allt detta tragiska. Anpassning triggas av kriser och krig. Ett exempel är Scania som innan pandemin inte visste att de skulle stå och tillverka respiratorer. Eller bolaget som gjorde plastsäckar som gick över till att göra skyddsutrustning. Det är en enorm kraft i detta, att se nya möjligheter i en situation där allt skakas om. Vi kommer att se fler förflyttningar mellan olika typer av jobb, säger Susanne Arvidsson.