Nu har delrapport två i uppdraget överlämnats till Näringsdepartementet, en vecka före utsatt datum vilket visar att projektet ligger bra i tid. Samarbete lägger grunden för projektet såväl mellan myndigheter som med andra viktiga intressenter såsom Srf konsulterna.

Srf konsulterna är en aktiv part i diskussionerna

Srf konsulterna har deltagit i flera dialogmöten kopplade till projektet och lyft frågeställningar utifrån våra medlemmars perspektiv. Den 21 mars träffades Srf konsulterna och en delegation från projektet för digital årsredovisning, DÅ, för att bland annat diskutera förutsättningar för att kunna använda BAS-kontoplanen som grund för rapportering.

Bokföringsnämnden föreslås få ansvaret över taxonomierna

Den digitala årsredovisningen kommer att rapporteras enligt av Bolagsverket bestämda taxonomier. Själva taxonomin för årsredovisningen kommer att utgå från K2. BAS finns med som en dokumentation av vilka BAS-konton som normalt hör till vilken post i K2-taxonomin. BAS-kontoplanen är en standard som näringslivet tagit till sig och som över 95 procent av de svenska företagen använder sig av. Det gör att en koppling mellan årsredovisningen och BAS-kontoplanen på en aggregerad nivå ger projektet en stark legitimitet. Förslaget som ligger är att taxonomierna som ska användas kommer att ägas och förvaltas av Bokföringsnämnden, som givetvis även finns representerade i det pågående projektet. Regeringen kommer förmodligen att fatta beslut gällande detta i budgetpropositionen inför nästa år eftersom Bokföringsnämnden kan komma att behöva ökade anslag.

Stort fokus på återanvändning av information

Bolagsverket samverkar med flera myndigheter för att genomföra projektet digital årsredovisning. Det är ett led i det digitala informationsflöde som regeringen har som målbild. Två av myndigheterna, SCB och Skatteverket, har stort intresse av den information som skickas in via årsredovisningen. Stor del av den information som idag samlas in via SRU och FEK finns redan i årsredovisningen. I samband med projektet har SCB och Skatteverket analyserat och kommit fram till att cirka 60 procent av uppgifter för SRU/FEK som skulle kunna hämtas från digitala årsredovisningen istället. Att kunna återanvända informationen så att företagare och deras ombud bara behöver skicka in uppgifter till ett ställe är en önskan, och en diskussionspunkt var hur övriga 40% kan hanteras på ett smart sätt. Myndigheterna är generellt inte intresserade av mer information än vad de verkligen behöver och ser dessutom i samband med detta över vilka uppgifter som verkligen är nödvändiga att samla in.

Viktigt att kunna anpassa hur informationen presenteras

Årsredovisningen är reglerad i vad och hur uppgifter ska lämnas. I resultat- och balansräkningarna presenteras aggregerade värden, det vill säga inte varje enskilt BAS-konto som företaget använt. Årsredovisningen är en mycket viktig produkt för företagaren såväl som för intressenter och finansiärer. Att kunna styra hur informationen presenteras utifrån de förutsättningar som årsredovisningslagen ger kräver en viss flexibilitet i rapporteringen. Det här känner Bolagsverket mycket väl till och rapporteringen kommer att göras i ett format som tillåter justeringar. Det är till exempel viktigt att det är möjligt för företagen att lägga till frivilliga noter och ha utrymme att presentera sin förvaltningsberättelse på olika sätt och i olika omfång.

IMG_16922

Från höger: Lisa Levinsson från SCB, Anna Ersson från BFN, Nina Brede Bolagsverket, Thomas Holmgren Bolagsverket, Mats Schröder från SKV. Från Srf konsulterna (ej på bild) deltog Claes Eriksson, redovisningsexpert, Mikael Carlson, branschansvarig redovisning och Zennie Sjölund, branschansvarig lön

Kommer Bolagsverket lyckas att digitalisera årsredovisningsprocessen?

Digital årsredovisning är något som Bolagsverket försökt att genomföra tidigare utan att nå framgång. Varför skulle det lyckas nu när det inte gjorde det förra gången? Det är en relevant fråga som kräver ett genomtänkt svar.

Att den tekniska utvecklingen har medfört nya möjligheter kan vara en avgörande faktor till att man lyckas denna gång. När det förra projektet var aktuellt, 2006, hade inte digitaliseringsvågen sköljt över Sverige. Bolagsverket har i sina dialogmöten träffat programleverantörer som ser en markant efterfrågan av digitala tjänster från branschen, där upprättande av årsredovisning är en sådan tjänst.

– Det finns en helt annan digital mognad på marknaden nu säger Nina Brede, operativ projektägare på Bolagsverket och fortsätter:

– Vi har under vinter träffat många olika aktörer i den kommande digitala rapporteringskedjan för årsredovisning och från alla håll har vi fått positiva signaler på perspektivet digitalt först. Visst finns det utmaningar att jobba med men glädjande nog är de betydligt färre än möjligheterna. Avgörande för att lyckas är även att vi förstår och kan möta upp mot behov som finns på marknaden samt att vi jobbar tillsammans med alla inblandade aktörer.

Ny dialogträff

Förutsättningarna för signering är också avsevärt mycket bättre, i var och varannan persons hand finns idag smartphones som möjliggör en enklare hantering när årsredovisningarna ska skrivas under. Nu fortsätter projektet till nästa delrapport som överlämnas 30/11. Givetvis fortsätter Srf konsulterna att vara aktiva i deltagandet. Om det finns intresse av att veta mer så finns det möjlighet att delta vid Bolagsverket informationsträff 9-10/5.

Mer information finns på Bolagsverkets webbplats

Läs Bolagsverket delrapport 2 här