I debattinlägget bredvid uppmanar Sofia Gerstenfeld Justitiedepartementet att återigen se över bokföringslagen. Jag delar den uppfattningen fullt ut.

Sofia argumenterar utifrån behovet att bli av med papperskvittot nu när det finns tekniska lösningar med mobilappar. Ett foto tas av kvittot och det skickas till ett system som kan skapa utläggsredovisning och kanske till och med göra själva bokföringen. Idag måste ändå det fysiska kvittot sparas många gånger. Ett system där det skulle tillåtas att enbart spara fotot av kvittot skulle underlätta mycket för många av landets företagare.

Nu är det inte bara bokföringslagen som ställer till problem. Tyvärr är det mycket en mervärdesskattefråga. Men om vi bortser från de rent tekniska frågorna och de eventuella problem en utredning kan möta håller jag helt med om att det är på sin plats att se över bokföringslagen igen.

Varför en utredning?

Man kan undra hur lagen kan vara i behov av översyn då den faktiskt ändrades så sent som 2011? Dessutom gjordes ändringarna i en proposition med det lovande namnet ”Enklare redovisning”. Sofia menar att mycket har hänt inom tekniken sedan dess. Jag låter detta påstående vara oemotsagt och påstår istället att man inte gick tillräckligt långt i förenklingarna då den förra översynen genomfördes.

Dessutom har en del tolkningar som Bokföringsnämnden gjorde i sin vägledning BFNAR 2013:2 Bokföring ställt en del frågor på sin spets. Jag tänker här till exempel på frågan om när något är varaktigt bokfört och hur det då, om det blivit fel, ska kunna rättas? Hur bedömer man varaktigheten i dagens moderna tekniska lösningar?

Efter denna utredning har också Redovisningsutredningen genomfört sitt uppdrag. I den första delen av detta uppdrag fanns inte utrymme att hantera frågor kring bokföringslagen då det handlade om tvingande åtgärder med anledning av ett nytt EG-direktiv. Den andra delen av utredningen gavs däremot en möjlighet att titta även på frågor kopplade till bokföringslagen.

Chansen fanns, och påtalas, i Redovisningsutredningen

Redovisningsutredningens slutbetänkande innehåller ett avsnitt med frågor kopplade till bokföringslagen. Dessa frågor väcktes till övervägande del av Srf konsulterna. Utredarens bedömning var däremot att utrymmet för frågor kring bokföringslagen var begränsat eller att de i vart fall inte kunde prioriteras. Utredaren skriver däremot att det finns anledning att ge lagstiftaren ett visst underlag inför kommande prioriteringar inom lagstiftningsarbetet. Precis den fråga som Sofia lyfter är en av de frågor som vi tog upp i utredningen och som omnämns inför kommande prioriteringar.

I utredningen nämns också ett par andra frågor som inte har en tillfredställande lösning i dagens lagstiftning. Om vi går vidare inom teknikens område anges att nya tekniska lösningar ger anledning till att ändra nu gällande bestämmelser. Idag vet företagen, till exempel med anledning av så kallade molntjänster, inte alltid var deras elektroniska räkenskapsinformation bevaras. Ändå är huvudregeln att räkenskapsinformationen ska bevaras i Sverige. Det kan ifrågasättas om det är en tidsenlig regel när informationen oftast inte finns mer än ett par knapptryckningar bort oavsett vilket land den befinner sig i.

Det är också ett faktum att fler företag jobbar internationellt. Det är inte bara större företag som anlitar så kallade shared service centers utanför EU. Det gör att räkenskapsinformation idag i större utsträckning hanteras utomlands. Det finns helt klart anledning att se över reglerna om bevarande i Sverige. Det borde räcka med att företagen inom rimlig tid kan visa räkenskapsinformationen i Sverige.

Om vi lämnar det tekniska området nämns också i utredningen att det fortfarande finns problem vad gäller registrering av kontanta in- och utbetalningar. De problemställningar med förslag till lösningar som jag ställs inför tycker jag ibland inte är tillräckliga, men ibland mer än tillräckliga. Ett problem som jag ser det är att syftet med regleringen i bokföringslagen inte är helt klarlagd. En del menar (även om det inte går att läsa ut av lagtext eller förarbeten) att syftet med kravet på daglig registrering är att kunna ha dagsavstämning av kassan. Om det är fallet bör det för det första framgå och för det andra kan kravet på daglig kontering (läs fullständig klassificering) ifrågasättas.

Ta chansen nu!

Förutom de i artikeln nämnda anledningarna till att se över bokföringslagen finns fler. Men jag delar Sofias uppfattning att den framstormande tekniken inte får stoppas av en för stelbent lagstiftning. Det är det största argumentet för en översyn. Tekniken underlättar enormt för företagen.

Bokföringslagen följer inte av något direktiv utan Sverige har möjlighet att ändra i lagstiftningen och anpassa den till dagens verklighet. Givetvis måste hänsyn tas till risk för ökad ekonomisk brottslighet och kontrollerande myndigheters behov. Tyvärr leder, enligt min uppfattning, detta behov till att hederliga företagare som vill göra rätt för sig blir drabbade för att de inte följt en regel till punkt och pricka. Om man inte håller med om det är det i vart fall svårt att påstå att det inte leder till ökade administrativa kostnader för företagen.

Som framgår av artikeln har Srf konsulterna, hittills utan framgång, försökt få till vissa ändringar i bokföringslagen. Jag stöttar därför definitivt Sofias uppmaning till Justitiedepartementet om att se över bokföringslagen. Det kan leda till reella förenklingar för främst de mindre företagen. Det är mer än vad man kan säga om nuvarande förslag om att ta bort lite tilläggsupplysningar för den föreslagna kategorin mikroföretag. Låt oss bli fler som driver frågan om översyn av bokföringslagen!

Läs Mer!

Sofia Gerstenfeld: 2016 är det dags att få kasta kvittot! >>

Ge dig gärna in i debatten, mejla konsulten@srfkonsult.se