Hur beräknas gränsbeloppet?

Årets gränsbelopp får bara beräknas av den som äger andelen vid beskattningsårets ingång. Lämnas flera utdelningar under kalenderåret 2021 för samma andel tillgodoräknas årets gränsbelopp endast den som ägde andelen 1 januari 2021. Det fastställda gränsbeloppet fördelas på samtliga andelar i företaget. Den som äger hälften av andelarna får alltså bara utnyttja halva det beräknade gränsbeloppet.

Gränsbeloppet kan beräknas enligt en huvudregel och en förenklingsregel. Enligt förenklingsregeln får årets gränsbelopp tas upp till ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp för året före beskattningsåret. För beskattningsåret 2020 är gränsbeloppet 177 100 kr.

Har företaget anställda kan vanligtvis ett högre gränsbelopp beräknas genom huvudregeln. Det beror på att gränsbeloppet enligt huvudregeln beräknas dels utifrån andelarnas omkostnadsbelopp, dels utifrån ett lönebaserat utrymme. Det lönebaserade utrymmet beräknas utifrån ett löneunderlag i vilket det ingår löner i det ägda företaget och dess dotterföretag.

För att lönerna i dotterföretaget ska få räknas med måste moderföretaget äga mer än femtio procent av andelarna i dotterföretaget. Är dotterföretag inte helägt, ska så stor del av lönen räknas med som motsvarar moderföretagets andel i dotterföretaget. Har andelarna i dotterbolaget inte ägts under hela året före beskattningsåret får endast de löner som betalats ut under innehavstiden räknas med.

Har utbetald lön täckts med bidrag, t.ex. korttidsstöd, ska beloppet minska löneunderlaget. Täcker bidraget även arbetsgivaravgifter ska denna del av bidraget däremot inte reducera löneunderlaget. Har arbetsgivaravgifter betalats med 31,42 procent ska ca 24 % (31,42 / 131,42) av bidraget anses hänförlig till avgifter som inte ska reducera löneunderlaget.

Hälften av löneunderlaget ingår i det lönebaserade utrymmet och ska fördelas med lika belopp på andelarna i företaget. Det lönebaserade utrymmet är dock begränsat och det får inte överstiga femtio gånger den egna eller närståendes löner från företaget eller dess dotterföretag.

För att ett lönebaserat utrymme ska få läggas till årets gränsbelopp finns det ett krav på ett visst lägsta löneuttag. Andelsägaren, eller någon närstående, ska ha fått kontant ersättning med ett belopp som sammanlagt inte understiger det värde som är lägst av

• summan av 6 inkomstbasbelopp med tillägg av 5 procent av den sammanlagda kontanta ersättningen till anställda i företaget och i dess dotterföretag,
• summan av 9,6 inkomstbasbelopp.

Har andelsägaren, eller någon närstående, inte tagit ut tillräckligt hög lön under 2021 får ett lönebaserat utrymme inte beräknas för beskattningsåret 2022. Därför kan det vara viktigt att stämma av om ytterligare lön måste betalats ut i december för att inte gå miste om det lönebaserade utrymmet.

Inkomstbasbeloppet för inkomståret 2021 är 68 200 kr. Det innebär att om andelsägaren, eller någon närstående, har tagit ut en lön på minst 654 720 kr under 2021 kan lönebaserat utrymme läggas till när årets gränsbelopp beräknas för 2022. Alternativt ska lönen uppgå till 409 200 kr plus fem procent av utbetalda löner i företaget och dess dotterföretag.

Vad gäller om de anställda har skattepliktiga förmåner?

Endast kontant lön ingår i löneunderlaget. Det innebär att har den anställde fått lön i form av förmån, till exempel bilförmån, ingår inte förmånsvärdet i beräkningen av lägsta lön som måste tas ut. Förmånsvärdet ingår inte heller i löneunderlaget.

Det finns dock en möjlighet att innan årsskiftet lösa detta problem genom en så kallad omvänd löneväxling. Utgångspunkten är att en förmån inte ska tas upp till den del den ersätts av ett nettolöneavdrag. Det innebär att arbetsgivaren kan betala en extra kontant lön motsvarande förmånens värde och göra ett nettolöneavdrag med hela lönebeloppet för att på så sätt omvandla löneförmånen till kontant lön.

Kan jag ta ut en skattefri gåva som lön?

En form av ersättning till anställda, som det kan vara intressant att fundera på inför årsskiftet, är skattefria förmåner. Enligt en tillfällig lag är det möjligt att ge en skattefri coronagåva med ett belopp upp till 2 000 kr. Gåvan ska dock ha lämnats senast den 31 december 2021. På Skatteverkets hemsida kan man läsa att coronagåvan kan kombineras med en julgåva på 500 kr. Det vill säga gåvan för 2021 kan uppgå till högst 2 500 kr. Enligt Skatteverket gäller dock att gåvorna inte får förvärvas genom utlägg, eftersom det skulle vara att jämföra med att gåvan lämnades i pengar.

Det bör noteras att reglerna för skattefri julgåva enligt inkomstslagen skiljer sig i ett viktigt avseende i förhållande till den tillfälliga lagen om coronagåva. För julgåvor gäller att de är skattefria om de är av mindre värde (500 kr för 2021). Överstiger gåvans värde detta belopp blir hela gåvan skattepliktig, det vill säga hela gåvans värde ska behandlas som lön. Enligt den tillfälliga lagen gäller istället att förmån av gåva inte ska tas upp till beskattning till den del gåvans värde uppgår till högst 2 000 kr. Det innebär att endast den del av gåvans värde som överstiger 2 000 kr ska beskattas som lön.

En vanlig fråga är om lön måste ha betalats ut till gåvomottagaren med ett visst belopp för att arbetsgivaren ska kunna ge en skattefri gåva. Av lagtexten framgår det att gåvomottagaren ska vara anställd. Något krav på att lön faktiskt har betalats ut finns däremot inte.

Har gåvomottagaren inte erhållit någon ersättning för utfört arbete måste det naturligtvis vara möjligt att kunna styrka att personen är anställd, det vill säga att gåvomottagaren faktiskt har utfört ett arbete. Det torde inte vara något problem för företagsledaren i ett fåmansföretag. För andra gåvomottagare, till exempel närstående till företagsledaren, måste man däremot vara beredd på att kunna presentera solid och övertygande bevisning att gåvotagaren faktiskt har utfört ett arbete.

När det gäller moms kan det noteras att en beskattningsbar person har rätt till avdrag för ingående moms vid inköp av gåvor av personalvårdskaraktär under förutsättning att förmånen är skattefri vid inkomstbeskattningen

Ska blankett K10 alltid bifogas deklarationen?

Har utdelning lämnats under beskattningsåret ska naturligtvis blankett K10 bifogas inkomstdeklarationen. Men vad gäller då om utdelning inte har lämnats?

Enligt Skatteverket fastställs inte det sparade utdelningsutrymmet. Det vill säga det gränsbelopp som inte utnyttjats fastställs inte vid den årliga beskattningen och ingår inte i det grundläggande beskattningsbeslutet. Personligen är jag tveksam till denna tolkning. Till exempel kan det sparade utdelningsutrymmet överföras genom gåva, vilket i praktiken kräver att det är fastställt hos gåvogivaren.

Men utifrån Skatteverkets bedömning att beloppet inte fastställs finns det egentligen inget krav att lämna blankett K10 om utdelning inte lämnats under beskattningsåret. Rekommendationen är dock att alltid lämna blanketten. Det kan faktiskt vara ganska besvärligt att upprätta den i efterhand och då särskild om reglerna har ändrats under åren.

Kan löneuttaget ha betydelse i andra fall än lönebaserat utrymme?

Tillämpas förenklingsregeln finns det inget krav på lägsta löneuttag för att få beräkna ett gränsbelopp. Trots det kan det vara viktigt att fundera på ett eventuellt extra löneuttag i december. Till exempel grundar sig den anställdes rätt till pension och sjukersättning på hur stor lön som tagits ut. Har ingen eller låg lön tagits ut kan det därför finnas skäl att fundera på ett extra löneuttag. Lön bör i vart fall tas ut med så stort belopp så att möjligheten att utnyttja grundavdraget inte går förlorat.