En justering av texten på Skatteverkets hemsida blev upprinnelsen till diskussion bland de svenska lönekonsulterna. Ska det vara engångsskatt eller är det reglerna för annan huvudarbetsgivare som gäller när en slutlön ska hanteras. Nu har Skatteverket kommit med ett ställningstagande som tydliggör vad som är gällande.

Som arbetsgivare har företaget en skyldighet att dra skatt på den anställdes lön. Utgångspunkten är att ”Preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år”. Avgörande för vilken skatt som ska dras är dels huruvida utbetalaren är huvudarbetsgivare eller inte, dels om det är ett engångsbelopp eller inte. Tabellskatt är det som dras löpande, ersättningar och engångsskatt dras på det som är engångsbelopp. Det som vanligtvis benämns engångsbelopp är ersättning för arbete som inte avser en bestämd tidsperiod eller inte betalas ut regelbundet. Retroaktiv lön är ett exempel på en sådan ersättning som är engångsbelopp, en annan ersättning som specificeras hos Skatteverket är semesterersättning. Och det är vanligtvis den som till stor del och stort belopp utgör slutlönen. Samtidigt så sker utbetalning av slutlön i många fall månaden efter det att sista arbetsdagen är utförd. Vad händer då vid slutlön? Ska arbetsgivaren dra enligt huvudarbetsgivarprincipen eller är det att betrakta som en sidoinkomst? Att en anställd får ett skatteavdrag 30% i stället för det skatteavdrag som är motsvarande engångsskattetabell kan bli en stor skillnad. När väl skatten är dragen och inrapporterad via AGI så har arbetsgivaren uppfyllt sitt ansvar och möjlighet att hantera skatten. Så här kan det dröja till effekten av skatteavdraget uppkommer. Om skatteavdraget blir för litet riskeras kvarskatt. För många en överraskning som inte är så välkommen.

Och nu har Skatteverket gjort lönevärlden tydligare. För de flesta som hanterar lön är slutlönen just det som är det sista som arbetsgivaren hanterar för den anställde. För att kunna reglera eventuella avvikelser är det vanligt att slutlönen betalas ut månaden efter den sista månadslönen. ”Skatteverket anser att ersättningar som betalas ut i samband med att en anställning avslutas, fortsatt ska behandlas som huvudinkomst till och med den månad då den sista regelbundna löneutbetalningen görs. Skatteavdrag ska därför göras enligt allmän tabell på den sista löneutbetalningen och enligt engångstabell på engångsbelopp som betalas ut samma månad som lönen.”

Exempel från Skatteverket

Exempel 1: En anställd arbetar sin sista dag den 15 juni. Den anställda erhåller sin lön under intjänandemånaden. Den 25 juni får den anställda sin lön för juni månad. Lönen räknas som huvudinkomst som är regelbunden och skatteavdrag ska därför göras enligt allmän tabell. Den 25 juli får den anställda en slutreglering som består av semesterersättning. Även denna ersättning bör räknas som huvudinkomst och skatteavdrag göras enligt engångstabell. Om ytterligare ersättning betalas ut i augusti eller senare, ska skatteavdrag göras med 30 procent.

Exempel 2: En anställd arbetar sin sista dag den 15 juni. Den anställda har s.k. efterskottslön och erhåller sin lön månaden efter intjänandemånaden. Den 25 juni får den anställda sin lön för maj månad. Skatteavdrag ska göras enligt allmän tabell på lönen. Den 25 juli får den anställda sin lön för juni månad och en slutreglering som består av semesterersättning. Skatteavdrag ska göras enligt allmän tabell på lönen och enligt engångstabell på slutregleringen. Om ytterligare ersättning betalas ut i augusti eller senare, ska skatteavdrag göras med 30 procent.

Här kan du läsa ställningstagandet från Skatteverket >>

Snacka lön så man fattar heter vår filmserie som hjälper dig att kommunicera viktiga områden och begrepp inom lön. Den senaste filmen handlar om skatt på slutlön >>