Företaget Visma har sammanställt statistik från Bolagsverket som visar nyföretagandet mellan januari och mars i år har minskat med 10,3 procent jämfört med samma period föregående år. Det är oroväckande eftersom fyra av fem jobb i Sverige skapas i de små och medelstora företagen.

– För att svensk ekonomi ska fortsätta att vara stark och sysselsättningen hög, behöver den nedåtgående trenden för nyföretagandet brytas, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs.

Efter flera års uppgång har nyföretagandet i Sverige vänt nedåt. Under 2017 minskade nyföretagandet med en procent, i år ser minskningen ut att bli ännu större. Om man jämför siffrorna för mars månad i år med föregående år är resultatet nedslående. Då är minskningen hela 20 procent och har skett i 20 av landets 21 län. Största minskningen har Norrbotten och Dalarna med ett minus på runt 35 procent. Trots att det råder högkonjunktur är det alltså betydligt färre som vågar sig på företagande.

En sektor där nyföretagandet minskat speciellt är välfärdssektorn. En bransch där kvinnor står för en betydligt högre andel av de företagsamma jämfört med företagandet i stort.
– Det är en effekt av regeringens uttalade ambition att stoppa välfärdsföretagen, säger Dan Sylvebo, regionchef Svenskt Näringsliv Jönköpings län. Regeringens åtgärder leder till ett mindre jämställt företagande. Det är en märklig politik av en regering som kallar sig feministisk.

– Det normala är att nyföretagandet ökar i högkonjunktur eftersom fler vågar ta risker när det råder bra förutsättningar. Minskningen vi nu ser tänder varningssignaler, säger Mats Evergren, marknadschef vid Nyföretagarcentrum, i en intervju med tidningen Entreprenör.
Nyföretagarcentrum hävdar att den politiska debatten förändrat klimatet för företagarna.
– Politiska diskussioner som den om vinststopp inom vården har skapat osäkerhet. Som företagare vill man veta vilka spelregler som gäller och den politiska debatten som förs idag hämmar nyföretagandet, säger Mats Evergren.