Helena Hånell McKelvey jobbar på Tillväxt­verket med frågor gällande korttidsarbete.

– Vi vet att pandemin slagit hårt mot branscher inom service, kultur och turism och det återspeglar sig bland de företag som sökt stöd. Totalt sett är det industribranschen som fått mest av stödpengarna hittills och det beror på att den branschen är så pass stor med många anställda.

Hur ser utfallet ut fram till nu, har det blivit som ni tänkt eller väldigt annorlunda?
– När pandemin bröt ut skulle allt ske så oerhört snabbt. Vi hade bara några veckor på oss att bygga ett system, organisera oss internt och hantera utbetalningar. Vi har rekryterat ett hundratal nya medarbetare och även lånat in ett hundratal personer från andra myndigheter. När lagen om korttidsarbete trädde i kraft den 7 april var vi redo och kunde besluta om stöd för de första företagen. Det här har varit en enormt stor aktivitet för oss, vanligtvis beslutar vi om cirka 5 000 ärenden per år, i år har vi redan fattat över 110 000 beslut. Regeringens prognos var inledningsvis att korttidsarbetet skulle kosta 95 miljarder för innevarande år, vår prognos nu är att det kommer att landa på cirka 44 miljarder. Det visar hur svårt det är att göra uppskattningar. Fortfarande är det många företag som har det svårt även om det ekonomiska läget generellt ser ljusare ut. Över 570 000 personer har hittills varit korttidspermitterade någon gång sedan mars i år.

Har de som ansökt gjort rätt i stor utsträckning eller har ni upptäckt någon form av fusk?
– Generellt så tror vi att de flesta vill göra rätt och de allra flest gör det också. Vi har försökt automatisera handläggningsprocessen till största del och har tydlig information på webben för att minska risken för fel. Det finns också möjlighet att komplettera sin ansökan om man missat något. Några har så klart lämnat in felaktiga ansökningar, men om det beror på försök till fusk eller rena misstag vet vi inte. Vi ser mycket allvarligt på fusk och har kontroller som ska upptäcka sådant. När vi gör avstämningar och tar in individupp­gifter så reagerar våra kontroller, bland annat om någon skulle vara permitterad från fler än en arbets­givare. Det kan betyda att någon angett för många anställda i sin ansökan. Vi jämför också antalet anställda i ansökan med en referens­månad innan stödperioden. Vi får också in en del tips om fusk som vi naturligtvis utreder.

Är det många som tagit chansen till kompetensutveckling under sin korttidspermittering?
– Det har vi i dagsläget inga siffror på men vi ser väldigt positivt på att personer kompetensutvecklar sig, det är en tillväxtfråga och viktigt för Sveriges konkurrenskraft. För att underlätta detta kommer vi att introducera en lärportal – kompetens.nu – där industriföretagen kan erbjuda alla sina anställda kostnadsfria digitala utbildningar, inte bara de som är korttidspermitterade. Denna satsning gör vi tillsammans med flera andra aktörer, bland annat Vinnova, Myndigheten för yrkeshögskolan, Teknikföretagen och flera fackföreningar.

Löneadministratörer är en yrkesgrupp som har fått en hel del extrajobb på grund av korttids­arbetet. Hur ser dialogen och samarbetet med branschen ut?
– Vi har konstruktiva dialoger med många från näringslivet, det är viktiga kontakter för oss. Bland annat så har vi regelbunden kontakt med Srf konsulterna. Vi har utvecklat vårt samarbete med branschförbund under arbetets gång, vi anser att det är oerhört viktigt att både sprida våra nyheter men även fånga upp frågor. Frågorna vi får kan handla om tekniska och administrativa svårigheter men också om otydliga instruktioner från vårt håll. Vi har en viktig dialog med lönebranschen på grund av de problem som stötts på där, vi försöker reda ut och förtydliga.