Senast Bolagsverket var ute på en liknande nyhetsturné var för tre år sedan. Anledningen till att det dröjt några år sedan sist är att det inte hänt så mycket nytt att berätta om, enligt generaldirektör Annika Brännström som inledde seminariet.

– Nu har vi desto mer på gång och mycket av arbetet präglas av Finansdepartementets program för digital förnyelse av det offentliga Sverige. Bland annat ska digitala tjänster vara förstahandsvalet i det offentligas kontakter med medborgare och företag. Vi har också ett EU-direktiv, ”once only”, som betyder att man bara ska behöva ange uppgifter vid ett tillfälle.

Något som kommer att påverka redovisningsbranschen framöver är införandet av en ny digital årsredovisningstjänst. Uppdraget ska slutredovisas senast 31 mars 2018 och det långsiktiga målet är att digital hantering av årsredovisningar ska vara obligatoriskt.

– Digitaliseringen har tagit längre tid än vi trodde, sa Annika Brännström. Ett område där vi kan effektivisera både för oss och för användaren är just årsredovisningar. Idag får vi in en hel del digitalt men många skickar fortfarande in papperskopior, och allt för många skickar in på flera sätt. Det är inte ovanligt att årsredovisningen skickas in som papperskopia, via e-post och som fax, sedan ringer personen för att säkerställa att dokumenten kommit fram. Då måste vi granska samma årsredovisning fyra gånger eftersom vi inte kan ta för givet att inget ändrats. Med en digital lösning blir det bara en kontakt.

Bolagsverkets chefsjurist Peter Källenfors fortsatta att berätta om olika nyheter inom lagstiftningen varav den för redovisningsbranschen mest intressanta torde vara den nya penningtvättslagen som ska träda i kraft nästa år. När det fjärde penningtvättsdirektivet nu ska implementeras föreslås Bolagsverket föra ett särskilt register över verkliga huvudmän. Syftet är att öka insynen för att lättare kunna förebygga ekonomisk brottslighet och finansiering av terrorism.

– Alla verksamhetsutövare som omfattas av lagen om åtgärder mot penningtvätt är viktiga i implementeringsarbetet, säger Peter Källenfors. Man måste skapa sig en bild av vem man gör affärer med och dokumentera hur man gått till väga. En verklig huvudman är den som äger eller kontrollerar minst 25 procent av ett företag, något som i många fall kan vara snårigt att bena ut. Utmaningen för oss kommer bland annat att bli mängden ärenden, vi räknar med att det finns 800 000-900 000 huvudmän som ska registreras. Här är det oerhört viktigt att vi snabbt får till en fungerande digital tjänst. Alla verksamhetsutövare som berörs av detta kommer att få information.

Ytterligare nyheter som aktualiseras framöver är bland annat ett sammankopplat företagsregister på EU-nivå. Medlemsstaterna företagsregister ska sammankopplas via en teknisk plattform för att information om filialer och konkurser enklare ska kunna delas. Syftet är att stävja ekonomisk brottslighet. Revisorsrotation kommer att ersätta dagens byrårotation i bolag av allmänt intresse.

En reformerad insolvensförordning kommer att träda ikraft 2018 där flera förfaranden kommer att omfattas. En skillnad mot idag blir att även enskildas solvens blir publika och sökbara, oavsett om man driver företag eller inte.

Det kommer också att ske en översyn av årsredovisningslagarna och en ny företagskategori föreslås – mikroföretag. Nuvarande förslaget är att företag som har färre än 10 anställda, lägre än tre miljoner i balansomslutning och lägre än sju miljoner i årsomsättning ska räknas som ett mikroföretag.

– På Bolagsverket tycker vi att denna gräns är högt satt. Vi tycker att man istället borde hålla sig till samma gräns som för frivillig revisionsplikt, sa Peter Källenfors.