Annons
Skatt

Förändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige

Från och med den 1 januari 2021 gäller ändrade skatteregler vid tillfälligt arbete i Sverige (prop. 2019/20:190). De som främst kommer att omfattas av de ändrade reglerna är utländska arbetsgivare och utomlands bosatta fysiska personer som är verksamma i Sverige. I viss mån kan även svenska företag som hyr in personal från ett utländskt företag påverkas. Det bör observeras att det inte har skett någon förändring av reglerna i socialavgiftslagen. Arbetsgivaravgifter behandlas därför inte i artikeln.
Text: Mats Brockert

Vad gäller då för fysiska personer som arbetar i Sverige men är bosatta utomlands? Den som inte är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är begränsat skattskyldig. Att en person är begränsat skattskyldig innebär att personen endast är skattskyldig för vissa i inkomstskattelagen särskilt uppräknade inkomster. Inkomster från anställning från verksamhet i Sverige är en sådan inkomst.

Beskattning ska ske enligt lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK), men den skattskyldige kan välja att istället beskattas enligt inkomstskattelagen. Vid beskattning enligt SINK tas det ut en definitiv källskatt om 25 procent. Vilka inkomster som ska beskattas regleras i 5 § SINK och bestämmelsen är uttömmande. Enligt 6 § SINK är resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive slut samt logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige undantagen från beskattning.

Innan den 1 januari 2021 var en utomlands bosatt person, som utfört ett arbete i Sverige, inte skattskyldig i Sverige om personen var anställd hos en utländsk arbetsgivare som saknade fast driftsställe i Sverige. Undantag från att betala skatt enligt SINK gällde dock endast om personen vistades i Sverige högst 183 dagar under en tolvmånadersperiod (183-dagarsregeln).

Denna så kallade 183-dagars­regel har ändrats från och med den 1 januari 2021. Regeln finns visserligen kvar men numera gäller den inte vid uthyrning av arbetskraft om uppdragsgivaren ses som den ekonomiska arbetsgivaren (den så kallade uthyrningsregeln). Med uthyrning av arbetskraft, där uthyrningsregeln är tillämplig, avses att arbetet utförs under uppdragsgivaren kontroll och ledning. Uthyrningsregeln gäller dock inte för mycket korta arbetstillfällen. Med korta arbetstillfällen avses om arbetet utförs under högst 15 dagar i följd och inte överstiger sammanlagt 45 dagar under ett kalenderår.

Hur påverkas utländska arbets­givare utan fast driftställe i Sverige av de nya reglerna? Den som betalar ersättning för utfört arbete som ska beskattas i Sverige ska registrera sig hos Skatteverket som arbetsgivare och göra skatteavdrag. Tidigare gällde det inte om arbetsgivaren saknade fast driftsställe i Sverige. Den anställde fick då själv redovisa och betala skatten till Skatteverket. Till exempel fick en i Sverige bosatt person som arbetade för ett tyskt företag utan fast driftställe i Sverige själv betala skatten till Skatteverket.

Från och med den 1 januari 2020 har detta ändrats. Numera ska en utländsk arbetsgivare göra skatteavdrag från ersättning för arbete som mottagaren utför och ska beskattas i Sverige. Samma regler för skatteavdrag gäller alltså idag för svenska arbetsgivare som för utländska arbetsgivare som hyr ut arbetskraft om uthyrningen omfattas av uthyrningsregeln.

De nya reglerna, att även utländska arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige ska göra skatteavdrag, innebär att de ska registrera sig hos Skatteverket som arbetsgivare. Arbetsgivardeklaration ska lämnas för den lön som betalas till den uthyrda personalen och som ska beskattas i Sverige.

Den utländska arbetsgivaren ska göra skatteavdrag med 30 procent.  Finns det ett beslut om SINK, som arbetsgivaren också känner till, ska i stället definitiv källskatt på 25 procent betalas.

Den utländska arbetsgivaren ska vidare lämna uppgift om verksamheten och under vilken tid verksamheten bedrivits i Sverige samt övriga förhållanden som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma skattskyldigheten enligt inkomstskattelagen. Ett utländskt företag som lämnar en inkomstdeklaration ska däremot inte lämna dessa särskilda uppgifter.

Vad är det då som är nytt för svenska förtag som hyr in arbetskraft och som ses som den ekonomiska arbetsgivaren? Tidigare gällde att skatteavdrag från fakturor endast skulle göras om den som saknade F-skatt hade ett fast driftställe i Sverige. Från och med den 1 januari 2021 gäller dock att ett svenskt företag som betalar ersättning till ett utländskt företag för inhyrning av arbetskraft för arbete som utförs i Sverige ska göra skatteavdrag på fakturabeloppet om det utländska företaget saknar F-skatt. Skatteavdrag ska alltså göras på fakturabeloppet trots att det utländska företaget saknar fast driftställe i Sverige. Skatteavdrag ska göras med 30 procent.

Saknar det utländska företaget F-skatt uppkommer alltså en form av dubbelinbetalning av skatt. Dels ska den utländska arbetsgivaren betala skatt för utbetald ersättning till de anställda, dels ska det svenska företaget innehålla skatt på fakturan från det utländska företaget. Bestämmelserna om anstånd med betalning av skatt i 63 kap. Skatteförfarandelagen kan i sådana fall aktualiseras om det finns synnerliga skäl.

Det är möjligt för ett utländskt företag att registrera sig för F-skatt även om företaget inte är skattskyldigt i Sverige. Det finns därför all anledning för utländska företag som hyr ut arbetskraft att registrera sig för F-skatt i Sverige i stället för att hoppas på anstånd utifrån synnerliga skäl.

De nya reglerna sammanfattas genom ett exempel där ett svenskt företag som utför städarbeten hyr in personer från ett utländskt företag. Det utländska företaget saknar fast driftställe i Sverige. Uthyrningen avser en tidsperiod om fyra månader.

Eftersom det är fråga om uthyrning av arbetskraft under en tidsrymd som överstiger 15 dagar måste det göras en prövning om det svenska företaget ska ses som ekonomisk arbetsgivare. Det vill säga det ska ske en prövning om arbetet utförs under det svenska företagets kontroll och ledning. En viktig aspekt i denna bedömning är om det är den utländska arbetsgivaren eller det svenska företaget som bär risken eller ansvaret av den anställdes resultat.

Anses det svenska företaget som ekonomisk arbetsgivare ska de inhyrda personerna betala skatt i Sverige. Det sker genom SINK om inte personen begärt att beskattas enligt inkomstskattelagen.

Den utländska arbetsgivaren ska registrera sig som arbetsgivare i Sverige och göra skatteavdrag. Skatte­avdrag ska göra med 30 procent. Om det finns ett beslut om SINK, och den utländska arbetsgivaren känner till detta, ska i stället definitiv källskatt betalas med 25 procent. Det utländska företaget ska även lämna särskilda uppgifter om verksamheten i Sverige.

Saknar det utländska företaget F-skatt ska det svenska företaget göra ett skatteavdrag på fakturabeloppet med 30 procent.

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons