Den tidigare medlemmen Anna-Karin Pettersson fick nya utmaningar i sitt arbetsliv. De gick tyvärr inte att kombinera med deltagande i Srf konsulternas redovisningsgrupp. Anna-Karins tid blev kort men intensiv och vi tackar henne för det arbete hon har lagt ned.

Anna-Karin hade bland annat erfarenhet från utbildning. Det kommer Per att matcha mycket bra. Per tar också med sig revisionsvinkeln eftersom han till vardags jobbar med just revision. Att Maria kommer in kommer att tillföra gruppen bred kompetens vad gäller redovisning för onoterade företag. Vi får också en spets vad gäller frågor som rör bokföringslagen. Det är vanligt med frågor om arkivering, överföring av data, tidpunkter för bokföring, med mera. Här får vi en stark spelare i Maria.

Och vad gör redovisningsgruppen?

Redovisningsgruppens uppgift är att på olika sätt stötta i arbetet med medlemsservicen vad gäller redovisningsfrågor. Tydligast märker du kanske av gruppens arbete i samband med att du får meddelande om nya eller uppdaterade uttalanden i serien Srf U. Men gruppen är också ett stöd till Srf konsulternas frågeservice, en remissinstans avseende redovisningsfrågor, påverkare i redovisningsfrågor via olika kanaler, med mera.

Vi kommer att redogöra för gruppens arbete löpande i någon form. Det är ännu inte bestämt hur. Men i denna artikel sammanfattar jag lite vad som diskuterades på senaste mötet.

Inspel till möten i Bokföringsnämnden

En roll som gruppen har är att ge input och synpunkter till Srf konsulternas representant i Bokföringsnämnden (BFN). BFN är den myndighet som har ansvaret för utvecklandet av god redovisningssed. Här är det mycket viktigt att Srf konsulterna får vara med och göra sin röst hörd samt faktiskt påverka besluten.

De frågor som ska tas upp i BFN diskuteras på redovisningsgruppens sammanträden inför varje möte. Senast var det tre intressanta frågor som togs upp.

• Förenklat årsbokslut för handelsbolag
• Nytt regelverk för fusioner
• Fråga om redovisning av primäravdrag i K2

Reglerna om förenklat årsbokslut har varit införda i lagen i 13 års tid. Fortfarande har inte BFN tagit fram ett regelverk för hur handelsbolag som enligt lag har rätt att upprätta förenklat årsbokslut ska göra det i praktiken. Av olika skäl har det inte blivit av. Nu kommer eventuellt januariöverenskommelsen att leda till nya förutsättningar. En fråga kan därför vara om projektet ska prioriteras ned.

Srf konsulternas uppfattning är att projektet inte ska prioriteras ned. I vart fall inte med motivering att vänta på politiska beslut som man inte vet vad de innebär eller om de blir av. Sedan är vi medvetna om att BFN har allt för ont om resurser. Det kan göra att andra projekt måste prioriteras före. Men vår inställning är att man inte ska skjuta på framtagande av ett förenklat årsbokslutsregelverk allt för långt i framtiden.

Det nya regelverket avseende fusioner är något som verkligen behövs. Det har funnits frågor för företag som tillämpar K3 hur de ska förhålla sig till det faktum att koncernredovisning tas fram på ett annat sätt än vad reglerna i de nu gällande fusionsregelverken bygger på. Det är teoretiskt intressanta frågor, men för Srf konsulternas del är det än mer viktigt att det blir enkelt att göra fusion för alla mindre företag som verkar i K2-miljö.

En knepighet idag är att enligt dagens fusionsregelverk torde det i många fall uppkomma en uppskjuten skatt. Denna får sedan inte redovisas i en årsredovisning enligt K2. Hur ska detta egentligen hanteras? Här vill vi jobba för en enkel lösning, men den måste också vara logisk och korrekt sett från redovisningslagstiftningen.

Framförallt arbetar vi för ett enkelt och lättläst regelverk. Tydliga exempel som förklarar hur en enkel fusion mellan två onoterade företag som tillämpar K2 måste till. Alla exempel idag avseende olika sorters absorptioner av fristående bolag och systerbolag på ena eller andra sättet tar för stort utrymme i förhållande till de många ”enkla” fusioner som görs mellan moder- och helägt dotterföretag i K2-miljö.

Vad gäller frågan om redovisning av primäravdrag i K2 har vi tidigare kommenterat detta. Med tanke på den starka skattekoppling som finns i K2 vore det logiskt att arbeta för att det ska vara möjligt att bokföra primäravdraget. Det måste däremot finnas en grund för den möjligheten i årsredovisningslagen (ÅRL). Det är mycket svårt att se att det gör det. Vi delar därför den uppfattning som förts fram i underlaget inför BFNs sammanträde – det strider mot ÅRL att införa en regel som möjliggör redovisning av primäravdrag som avskrivning.

Srf konsulternas uttalanden i redovisningsfrågor – Srf U

Två konkreta frågor var uppe till diskussion. För det första diskuterades förtydliganden i uttalandet om vad som är kort- respektive långfristig skuld i K2 (Srf U 8). Uttalandet har varit, och är fortfarande, föremål för diskussion. I en del fall har uttalandet inneburit att företag har ändrat princip för vad som klassificeras som kort- respektive långfristigt lån. Det har då uppstått diskussioner med revisorerna.

För att få klarhet i att redovisningsbranschen är överens med revisionsbranschen har vi bett om synpunkter på uttalandet från FARs policygrupp i redovisningsfrågor. Det har vi också fått. Ett viktigt besked är att de inte har någon annan uppfattning i sak. Srf konsulterna och FAR är med andra ord överens om sakinnehållet. Det har däremot framförts synpunkter på en del formuleringar. Srf konsulternas redovisningsgrupp har därför beslutat att uttalandet ska uppdateras. Det arbetet pågår nu.

Det andra som diskuterades vid redovisningsgruppens senaste möte var antalet frågor som kommit in med anledning av att ställda säkerheter sedan 2016 redovisas som not i stället för, som tidigare gällde, inom linjen. Bland annat har fråga om notens placering, utformning och hänvisning från balans- och resultaträkningarna väckt frågor. Med anledning av det har Srf Redovisningsgrupp beslutat att ta fram ett uttalande i frågan. I första hand kommer det att beröra hänvisningen, eftersom det är på det temat vi får flest frågor. Till mötet fanns ett utkast som diskuterades och återremitterades till kansliet för ytterligare bearbetning.

Rapport från BAS

Något som i stor grad berör redovisningskonsultens vardag är vad BAS-intressenternas Förening gör. Av den anledningen följer Srf Redovisningsgrupp deras arbete noga och är med och försöker påverka. Ett arbete som pågår inom BAS är en översyn av kontoplanen. Det är givetvis viktigt, inte bara för Srf konsulternas medlemmar, att BAS-produkter (kontoplanen, stödlitteratur, med mera) är väl genomtänkta och anpassade för att praktiskt kunna användas på ett bra sätt. Därför är frågor kring BAS en återkommande punkt på dagordningen för Srf Redovisningsgrupp. På mötet konstaterades att det för tillfället inte finns mycket nytt att rapportera om det pågående arbetet.

Redovisningsfrågor

En annan återkommande rubrik är redovisningsfrågor. Det här kan vara frågor från Srf konsulternas frågeservice som vi känner att vi vill lyfta och eventuellt skriva artikel om, eller kanske skriva en Srf U. Det kan också vara frågor som på andra sätt kommit fram i debatten och som vi bedömer är intressanta för Srf konsulternas medlemmar. På det senaste mötet diskuterades fem olika redovisningsfrågor:

• Hur ska växande gröda redovisas?
• Vad gäller vid byte från K3 till K2 i en bostadsrättsförening?
• Hur redovisas en supermiljöbilspremie från en leasgivare?
• Hur ska man tolka begreppet ”väsentligen fullgjort” vid intäktsredovisning i K2?
• Hur ska man tolka värderingsregeln om skulder (17.6) i K2?

Jag kommer inte redogöra i detalj för frågeställningarna utan beskriver bara kort hur vi går vidare med dem. Vad gäller växande gröda landade vår diskussion i att det som planteras i marken inte torde kunna vara något annat än en tillgång. Vi kommer att skriva en artikel i ämnet och ta upp frågan till diskussion med LRF Konsult.

Vad gäller frågan om byte från K3 till K2 är själva kärnfrågan vad som gäller då fastigheten i K3 varit uppdelad i komponenter, ett begrepp som inte finns i K2. Men i K2 finns begreppet avskrivningsenheter. Kan man i K2 fortsätta att skriva av de tidigare komponenterna fast nu benämna dem avskrivningsenheter? Om inte – vad gäller? Vi kommer att fortsätta utreda frågan med avstamp i K-regelverken och de brevsvar BFN en gång i tiden lämnade avseende övergångsfrågor mellan K-regelverken.

På frågan om supermiljöbilspremie konstaterades att vi inte kan lämna ett generellt svar. De avtalade villkoren för hur en eventuell miljöbilspremie förs över till leastagaren ser olika ut från leasgivare till leasgivare. Därför måste avtalsvillkoren analyseras för att kunna besvara varje enskild fråga.

Begreppet ”väsentligen fullgjort” har vi diskuterat tidigare. I detta fall hade vi en specifik fråga som handlade om ett företag kan intäktsredovisa när de tidsmässigt har gjort i princip hela jobbet, men väsentliga delar av leveransen till kunden (i detta fall en rapport) kvarstår. Gruppens arbete kommer att gå vidare med att bevaka att denna fråga tas upp i framtida uppdateringar av K2. Det kan också tänkas att vi återkommer med en artikel i ämnet.

Vad gäller frågan om hur en skuld ska värderas landade gruppen i en diskussion om förutsättningarna i det fall som diskuterades. Det visade sig, vilket vi som svarar på frågor i frågeservice ofta konstaterar, att det inte är så lätt att skriva ner alla väsentliga förutsättningar på ett begripligt sätt.

Sammanfattningsvis hoppas jag att du fått lite insyn i vilka frågor som för tillfället hanteras av Srf Redovisningsgrupp.

Claes Eriksson, Peter Nilsson, Per Lindblom, Håkan Ohlson, Sven-Inge Danielsson och Maria Albanese