Jag behöver inte repetera hela historien från och med mars. Alla vet hur hela samhället förändrades. Regeringen införde ett antal olika stöd i ganska högt tempo. Det var både bra och, i vart fall för en del företag, nödvändigt. Tempot gjorde att alla regler inte blev genomarbetade på ett sätt som hade varit önskvärt. När sedan myndigheter, med till viss del otillräckliga resurser, ska hantera ansökningar och utbetalningar blev frågorna fler. Frågorna handlar om vilka villkor som gäller för att få (och få behålla) olika stöd, vad som gäller avseende beskattning och hur de ska hanteras i redovisningen.

Vad gäller redovisningen får vi frågor både avseende den löpande redovisningen och hur det ska hanteras i årsredovisningen. Dessa frågor har myndigheterna inte lämnat många svar på. Av den anledningen har Srf Redovisningsgrupp arbetat fram vägledande information som jag kommer att ta upp i denna artikel. Men vi börjar med lite information från Bokföringsnämnden, den myndighet som ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed.

BFNAR 2020:1 Vissa redovisningsfrågor med anledning av coronaviruset

Precis innan sommaren gav Bokföringsnämnden ut ett allmänt råd benämnt enligt rubriken ovan. Rubriken antyder att man kan få svar på en hel del olika frågor. Tyvärr besvarar rådet bara en fråga; Hur får lämnade och erhållna rabatter med anledning av coronaviruset på hyra eller leasingavgifter redovisas? Svaret är att de får redovisas i den period av räkenskapsåret som rabatten är hänförlig till. Det innebär till exempel att företag med bokslutsdatum sista juni får ta hänsyn till hyressänkningen i sin helhet när de upprättar årsredovisning per 2020-06-30.

Jag tror att många inte har tänkt sig att det skulle finnas ett annat sätt att redovisa nedsättningen av hyra. Men i vart fall får K3 tolkas som att nedsättningen borde fördelas över resterande hyresperiod. BFNAR 2020:1 får däremot tillämpas oavsett om K3, K2 eller regelverket om årsbokslut tillämpas. En fråga som uppstår är om företagen vid tillämpning av framförallt K2 och regelverket om årsbokslut inte hade kunnat redovisa hela effekten av hyresnedsättningen i den period som hyran faktiskt har sänkts för?

Här kan jag konstatera att det finns olika uppfattning. Jag menar att det som är tillåtet enligt det nya allmänna rådet redan gäller inom ramen för K2 och regelverket för årsbokslut. Men om man landar i en tolkning av dessa regelverk att hyresnedsättningen borde fördelas över resterande hyresperiod har företagen två möjliga sätt att redovisa hyresnedsättningen. Detta eftersom BFNAR 2020:1 anger att företagen får, inte ska, redovisa på ett visst sätt. Det vill säga företagen kan välja att bortse från BFNAR 2020:1 och tillämpa vad som gäller i enlighet med det regelverk (K3, K2 eller regelverket om årsbokslut) som företaget faktiskt tillämpar. Ger aktuellt regelverk en möjlighet till en annan redovisning går den bra att tillämpa istället för vad som följer av BFNAR 2020:1. Som jag skrev inledningsvis är min bedömning att K2 och regelverket om årsbokslut anger att stödet ska hänföras till aktuell period.

Denna periodiseringsfråga kan komma upp i andra sammanhang. Vad gäller till exempel om en butik i en galleria får två månader hyresfritt i samband med ombyggnad av en entré? Jag tror att vi har anledning att återkomma i denna periodiseringsfråga. Men nu kan vi nöja oss med att det är tillåtet att hänföra rabatter kopplade till spridningen av covid-19 till den period de avser.

Periodisering av stöden

Hur själva stödet för att ett företag ger hyresnedsättning ska redovisas anges inte i BFNAR 2020:1. Inte heller redovisning av övriga stöd kopplade till coronaviruset kommenteras. Vi får många frågor kring detta. För att komma ut med samlad information beslutade Srf Redovisningsgrupp att ta fram ett antal vanliga frågeställningar och besvara dessa i en FAQ. Denna FAQ nås via Srf konsulternas coronasida på srfkonsult.se. Det ska observeras att vissa svar inte är givna. Det är vår tolkning i nuläget. I något fall jobbar vi för att andra tolkningar ska vara möjliga. Följ därför nyhetsflödet kring dessa frågor noggrant eller ta för vana att alltid gå in och titta på sidan när du ska hantera en periodiseringsfråga.

Kopplat till FAQn finns också ett dokument som dels innehåller en inledning till FAQn och dels ett teoretiskt resonemang kring hur vi kommit fram till svaren.

Information i årsredovisningen

Hur ska företaget informera om coronaviruset och dess effekter i årsredovisningen? Ska det stå i förvaltningsberättelsen? Under vilken rubrik i så fall? Ska det anges något i not? För att vägleda i dessa frågor har Srf Redovisningsgrupp sedan tidigare tagit fram en vägledning avseende årsredovisningar med balansdag 2019-12-31. Nu ska dessa årsredovisningar vara upprättade och frågorna kommer istället om hur det ska se ut i årsredovisningarna med brutet räkenskapsår.

Allra först vill jag vara noga med att påtala att företagen i varje enskilt fall måste göra en bedömning av vad som är väsentligt och vilken information som ska vara med. Det kan vara annat som ska skrivas än de formuleringar vi har angivit som vägledande.

Därefter kan vi konstatera att det blir skillnad på information i årsredovisningar per 2019-12-31 och sådana med senare bokslutsdagar. Principen avseende fördelningen av information i årsredovisningen är enkel. Har det inträffat under räkenskapsåret ska det informeras i förvaltningsberättelsen och har det inträffat efter räkenskapsårets utgång ska det informeras i not. Ju senare ett företag har bokslutsdag desto mer visste de per balansdagen avseende virusets påverkan, stödåtgärder, etcetera. Det är dessutom så att ju senare årsredovisningen upprättas desto mer vet företaget om effekterna och eventuellt nya beslut avseende stödåtgärder.

Srf Redovisningsgrupp har tagit fram en ny vägledning om information i årsredovisningen med anledning av spridningen av corona. Den nya vägledningen gäller för årsredovisningar med bokslutsdag 2020-04-30 och senare.

Dokumentet innehåller information om vad som bör tas upp i förvaltningsberättelsen under rubrikerna Allmänt om verksamheten samt Väsentliga händelser under räkenskapsåret. Gränsdragningen däremellan är inte helt självklar. Vad är det för skillnad på en speciell omständighet och en väsentlig händelse? En utgångspunkt i dokumentet är att åtgärder som företaget mer specifikt vidtar hamnar under rubriken Väsentliga händelser under räkenskapsåret. Det viktiga här är att väsentlig information kommer med.

En sak som inte får glömmas är kravet i K2 på att i flerårsöversikten kommentera om nettoomsättningen förändrats med mer än 30 procent mellan åren. En del företag kommer att ha så stor påverkan på nettoomsättningen. Vi har i dokumentet tagit med ett vägledande förslag till formulering.

Sist i dokumentet finns också förslag på skrivningar i noten avseende väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut. Vad som kan ha hänt är i princip samma som kan ha hänt under räkenskapsåret. När händelsen inträffade styr om det ska nämnas i förvaltningsberättelsen eller i not. Däremot noteras att om det är en händelse efter balansdagen innehåller lagstiftningen ett krav på att uppskatta den ekonomiska effekten. Det är givetvis något som är individuellt från företag till företag. I denna del innehåller vägledningen en lista med tänkbara nyckeltal som kan anges. Vad som är relevant i vilket företag är naturligtvis individuellt.

Värdering av tillgångar

En viktig fråga är hur olika tillgångar ska värderas i boksluten. Saker som händer efter balansdagen ska påverka tillgångarnas värde per balansdagen om det fanns en indikation per balansdagen på att värdet hade gått ned redan då. Om det inte fanns någon indikation per balansdagen kan det istället vara aktuellt att skriva om det som hänt efter balansdagen och som påverkat en tillgångs värde i noten om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut.

Srf Redovisningsgrupp berör dessa frågor i en separat vägledning. Det är inte alltid lätt att avgöra hur man ska göra med till exempel lagret. Hur ska man se på en situation där corona har inträffat innan balansdagen. Även Folkhälsomyndighetens rekommendation om att jobba hemma och förbudet mot att vara fler än 50 personer har inträffat innan balansdagen. Det kanske ändå har påverkat ett företags försäljning i relativt liten grad innan balansdagen. Men efter, när restriktioner förlängs och reseförbud kanske tillkommer, inser företaget att lagret troligen är övertaligt. Ska justering göras per balansdagen eller inte?

Vår uppfattning avseende frågan om lager är att företaget måste bedöma om det per balansdagen fanns indikationer på övertalighet i lagret. Det är fortfarande inte lätt att avgöra. Vi har därför en rekommendation i dokumentet om att lämna frivillig information om hur företaget resonerat. När företaget beskriver sina redovisningsprinciper rekommenderar vi att skriva hur företaget resonerat kring värderingen av väsentliga tillgångar. På så sätt torde många diskussioner om företaget gjort rätt i värderingsfrågan undanröjas.

Slutligen innehåller dokumentet skrivningar om värdering under löpande år samt i en kontrollbalansräkning. I dessa delar är skrivningarna i princip lika som i den tidigare vägledningen som Srf Redovisningsgruppen lämnade i april.

Avslutningsvis

Det är många och svåra bedömningar som ska göras. Våra dokument är vägledande, men skrivningar kan behöva justeras. Se också till att följa det senaste nyhetsflödet. Många frågor är fortfarande under diskussion. Det gäller även Bokföringsnämndens vägledning där vi jobbar för att Bokföringsnämnden ska utöka sitt allmänna råd med både fler punkter och förtydligande kommentartext.