Arbetsgivaren kan välja att betala en anställds parkeringsbot. Men om arbetsgivaren gör det ska den anställda förmånsbeskattas för det värde som arbetsgivaren betalar, det vill säga skatt på beloppet som motsvarar storleken på parkeringsboten. Det gäller oavsett om parkeringsböter utfärdats vid en tjänsteresa eller privat. Det saknar betydelse om parkeringsböter gäller en förmånsbil eller en privatägd bil. Undantag från beskattning vid parkeringsförseelse kan bli aktuellt för till exempel vård- och räddningspersonal vid akut utryckning.

Detta är för att en parkeringsbot är en personlig sanktion mot fordonets förare. Arbetsgivaren kan förvisso i egenskap av ägare till bilen bli ytterst betalningsansvarig för avgiften men även då blir det en skattepliktig förmån för den anställde. Det är på grund av detta ovanligt att arbetsgivaren betalar böter för sina anställda eftersom de då måste förmånsbeskattas.

Att böter och offentligrättsliga sanktioner inte får dras av regleras i inkomstskattelagen. Detta medför att den anställde då inte heller har rätt till avdrag i deklarationen.

Om parkeringsböterna inte betalas kan det leda till förbud att använda fordonet. Detta är en lagändring som träder i kraft från den 1 januari 2021.

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att det ska bli förbjudet att använda ett fordon som har obetalda felparkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor och som inte har betalats inom sex månader. Om fordonet används trots ett förbud ska polisen eller en bilinspektör kunna ta bort registreringsskyltarna.

Fram till årsskiftet har arbetsgivaren fortsättningsvis möjlighet att erbjuda parkeringsplats till sina anställda utan att det förmånsbeskattas. Den skattefria parkeringen gäller alla yrkesgrupper och i hela landet. Detta som ett led för att få anställda som väljer att ta bilen till arbetet för att minska smittspridning. Det går att hantera detta retroaktivt för alla från den 1 april i år.