Srf konsulternas kommenterar Riksrevisionens rapport

Riksrevisionen har nu lämnat sin rapport om betydelsen av den avskaffade revisionsplikten för svenskt näringsliv (RIR 2017:35). Rapporten innehåller en förvånande låg kvalitet och insikt i de problemställningar som man undersökt under lång tid och de slutsatser som dras kommenteras bäst genom ett citat av Albert Einsteins uttalande – Any fool can know, the trick is to understand.

För att tydliggöra bristerna har en analys av rapporten skett enligt nedan.

Besparingen för företagen

Ett av syftena med den avskaffade revisionsplikten var att sänka bolagens kostnader för att skapa ökade förutsättningar för ekonomisk utveckling. En av huvudmotståndarna till förslaget var FAR som organiserar landets revisorer och deras uppfattning är helt naturlig då förslaget var ett direkt hot mot deras medlemmar. Mot denna bakgrund är det ytterst förvånande att man i undersökningen drar slutsatsen att den tidigare bedömda kostnadsbesparingen med reformen inte har uppnåtts, med stöd av information från just FAR! Det framstår som direkt olämpligt att utredningen baserar sina slutsatser på en välkänd partsinlaga och kan svårligen ses som en arbetsmetodik som styrker den övriga rapporten.

Ökad brottsbenägenhet

Ett välkänt argument från tiden för utredningen var att brottsligheten skulle öka och på detta område gör utredningen ett antal förvirrade och även motsägelsefulla slutsatser. Den första är att antalet anmälningar från revisorer och orena revisionsberättelser har minskat. Det förhållande att antalet bolag som har revision har minskat med 60% övervägs dock inte som någon tänkbar orsak, även om det för en normal betraktare torde framstå som uppenbart att dessa faktorer samvarierar.

En annan indikator uppges vara att bolagen betalar in mindre skatt än tidigare. Den mest troliga förklaringen anges vara att man aktivt har agerat för att undanhålla skatt genom så kallad krympning eller annat uppsåtlig felredovisning.

– Slutsatserna är häpnadsväckande och dessutom ogrundade och det framkommer inte några som helst fakta i rapporten som bekräftar denna slutsats om att bolagen skulle undanhålla skatt avsiktligen, säger Roland Sigbladh, förbundsdirektör Srf konsulternas förbund.

I samma rapport på sid 6 uttrycks i direkt motsats till ovan att det saknas kunskap om huruvida reformen har lett till ökad ekonomisk brottslighet, vilket gör det första uttalandet än mer förvånande.

Det underlag som man använder som indikator tycks istället följa av att man noterar att tillväxt och lönsamhet är lägre för företag utan revision. Då framstår det enkla sambandet att 22% på en lägre vinst även blir en lägre skatt. Att likställa detta med en brottsmisstanke är synnerligen anmärkningsvärt och ger hela undersökningen lägre värde även i övriga avseenden.

– Hela EU har avskaffat revisionsplikten för mindre företag för att stimulera näringslivet och med betydligt högre gränsvärden än de svenska. Förslaget att återinföra revisionsplikten är en diskriminerande och högst nedlåtande åsikt om hela det svenska näringslivet, som därmed beskrivs som mer brottsbenäget än övriga länders företagare genom att reformen inte skulle kunna hanteras i Sverige, säger Mikael Carlson, branschansvarig redovisning hos Srf konsulternas förbund.

Sämre tillväxt och lönsamhet

Riksrevisionen har även dragit slutsatsen att den ekonomiska utvecklingen har blivit sämre för de företag som inte har kvar sin revision och man anger att detta beror på avsaknad av en revisor som kan bidra med råd och synpunkter som är till nytta för företagets ekonomi.

– Den första kommentaren är att Riksrevisionen i en undersökning av denna typ har ett ansvar att sätta sig in i vad man undersöker, fortsätter Mikael Carlson. Det är sant att en revisor är en kunnig ekonom som kan vara rådgivare till ett företag, men det fenomen som ska analyseras här är inte rådgivning utan kontrollfunktionen revision. En sådan process är en opartisk granskning som ska vara oberoende från företaget och dessutom begränsas av jävsregler som förhindrar att råd avseende företagets ekonomiska beslut och medelsförvaltning kan lämnas. Detta framgår av ABL 17 § vilket borde studeras av utredningen innan slutsatser som baseras på lagbrott framförs (sid 32).

Men utredningen brister redan på enklare grunder. Den analys som skett använder referens till så kallat tvillingföretag, det vill säga företag som motsvarar varandra där ett har revision och det andra inte. Genom att följa dessa tvillingar över tiden drar man slutsatsen att den ekonomiska utvecklingen blir svagare utan revision och därmed även skatteunderlaget. Men Ceteris Paribus existerar bara i teorin och det finns ingen möjlighet att inkludera sådana variabler som affärsstrategi, säsongspåverkan, regionala förutsättningar eller påverkan av digitalisering på ett trovärdigt sätt. Samtidigt noterar man i undersökningen att skillnaden mellan dessa bolag fanns redan innan reformen infördes, utan att pröva sambandet att en sämre ekonomisk tillväxt sannolikt är en stark motivation att välja bort just onödiga kostnader för att öka överlevnadsmöjligheten för ett företag.

– Det finns heller ingen analys av hur de förenklade reglerna har påverkat viljan att bli entreprenör och starta företag, vilket är en högst väsentlig faktor för hela landets tillväxt och sysselsättning. Detta beror på att undersökningen nämligen inte har analyserat hur den totala skattebasen har påverkats av den ökande volymen av aktiebolag, säger Mikael Carlson.

Kvaliteten på årsredovisningar

Kvaliteten på inlämnade årsredovisningar har sjunkit efter reformens införande. Detta är välkänt, men volymen felaktigheter är fortfarande på en mycket låg nivå. Den huvudsakliga orsaken till detta är dock inte brott utan okunskap om hur en årsredovisning ska upprättas. Det vanligaste felet är summeringsfel och detta kommer att upphöra inom kort genom Bolagsverkets projekt att hantera inlämningen av årsredovisningar digitalt, där sådana kontroller kommer att införas.

Samtidigt är ett problem att revision per definition kommer relativt långt i efterhand, vilket kan medföra att kvaliteten under lång period kan vara för låg. Detta kan leda till problem som Norge har uppmärksammat genom krav på att använda en Auktoriserad Redovisningskonsult löpande i verksamheten, för att det ska bli rätt från början istället för genom en kontroll långt efteråt samt att företagen kan få tillgång till en rådgivare som utan att bryta mot regelverken kan bistå i utvecklingen.

Även Ekobrottsmyndigheten har föreslagit att företagen ska ha ett krav på Auktoriserade Redovisningskonsulter för att få en löpande kontroll mot eventuella ekonomiska brott, långt snabbare än via revision. Här har analysen utgått från problemet och tänkbara lösningar och inte låsts till att spekulera i effekten av gamla lösningar för ett modernt näringsliv.

– Det är svårt att bortse från att övriga EU har valt en väg som utredningen nu avstyrker, vilket även skulle bli ett diskriminerande etableringshinder som kommer att motverka Sveriges konkurrenskraft internationellt, avslutar Roland Sigbladh.

Roland Sigbladh Mikael Carlson

Slutsats

Riksrevisionen har använt lång tid till att göra en undersökning som inte uppnår ens närheten av den kvalitet som kunde förväntas. Det finns därför en stor mängd skäl att ifrågasätta slutsatsen att revisionen bör återinföras för de mindre företagen, vilket är beklagligt som input till ett näringsliv som behöver stimuleras för att växa istället för att bygga på kontroll och brottsmisstankar mot företagare. Resultatet liknar mest titeln på Eugene O´Neills berömda verk Lång dags färd mot natt.

Roland Sigbladh
Förbundsdirektör
Srf konsulterna

Mikael Carlson
Branschansvarig Redovisning
Srf konsulterna

Ta del av Riksrevisionens rapport här >>