Arbetet med en gemensam digital struktur har pågått sedan slutet av 2019, och två delrapporter lämnades in till regeringen under första kvartalet 2021.

Det gäller dels att sätta ett nationellt ramverk för grunddata, dels en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte. De två projekten görs samtidigt och i samverkan.

Bolagsverket arbetar med andra myndigheter om detta, däribland Skatteverket, Lantmäteriet och Försäkringskassan.

Genom gemensamma metoder ska arbetet effektiviseras och kostnader sänkas. Med hjälp av AI, artificiell intelligens, ska service förbättras.

Till exempel ska ett företag eller en privatperson bara behöva lämna uppgifter vid ett tillfälle, så att de sedan finns i systemet.

Hittills har den digitala tjänsten “Mina ombud” satts igång. Förslag på nya förordningar, finansiering och en plan för hur arbetet ska skalas upp från och med 2021 har tagits fram.

Av delrapporterna framgår hur den nya modellen ska bli. Myndigheten för digital förvaltning, DIGG, föreslås få rollen som övergripande ansvarig. Tre grunddatadomäner får varsin huvudman: “Person”, som Skatteverket ansvarar för, “Fastighetsinformation och geografisk information”, som Lantmäteriet ansvarar för, och “Företag”, som Bolagsverket ansvarar för.

För att arbetet ska kunna fortskrida så föreslås att regeringen fattar beslut om nya förordningar för att hantera infrastrukturen och grunddatan.

Dessutom föreslås en statlig utredning som tittar på vilken lagstiftning som ska komplettera förordningsförslagen.

Fem myndigheter samverkar om grunddatan. Förutom Bolagsverket ingår Myndigheten för digital förvaltning, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Skatteverket i samarbetet. Dessutom ingår också Domstolsverket, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, och Riksarkivet i arbetet med den gemensamma digitala infrastrukturen för informationsutbyte.

I december i år kommer slutrapporten.