Annons
Branschaktuellt Redovisning

Hur går det med Bokföringsnämndens utvärdering av K-regelverken?

Under förra året påbörjade Bokföringsnämnden (BFN) en översyn av K2 och K3-regelverken. Kanske var du en av de som deltog i Srf konsulternas webinar eller svarade på vår enkät där vi frågade hur du tyckte att regelverken skulle utvecklas? Men vad har hänt sedan dess? Planerar BFN verkligen att slopa K2?
Text: Maria Albanese
Annons

K-regelverken börjar ha några år på nacken, det märker jag inte minst när jag håller utbildningar. Många av de redovisningskonsulter som arbetar idag har varit verksamma under en tid då det bara funnits K-regelverk. Och det är ju inte så konstigt. Det första K-regelverket för enskilda näringsidkare kom redan 2006. Ett par år senare, 2008, kom den första versionen av för­enklingsregelverket K2 för aktiebolagen. 2012 lanserades huvudregel­verket K3 och sedan 2014 har det för onoterade aktiebolag varit tvingande att tillämpa ett K-regelverk då årsredovisning upprättas. 2014… Det är ju 8 år sedan! Inte konstigt att alla inte vet hur det var innan K-reglerna kom.

Ända sedan det första K-regelverket kom har fördelar och nackdelar med såväl regelverk som system diskuterats. BFN har nu inlett processen med att utvärdera K-regelverken och se om de ska förändras på något sätt. Det första BFN gjorde var att skicka ut ett antal övergripande frågor om bland annat normgivningens struktur och regelverkens tillämpningsområde. Frågorna skickades till över 60 remissinstanser och fanns dessutom tillgängliga på BFN:s webbplats, för vem som helst att svara på. Srf Redovisningsgrupp svarade på frågorna utifrån vad våra medlemmar tyckte. Mer om Srf konsulternas svar kan du läsa här: Hur ska Bokföringsnämndens normering se ut i framtiden? – Tidningen Konsulten

Vad fick BFN för svar?

BFN har sedan sammanställt svaren och presenterade dessa vid ett möte i höstas där Srf konsulterna och många av de andra organisationerna som svarat deltog. Totalt var det 34 organisationer som svarade på förfrågan om synpunkter. Av dessa var det drygt 20 som svarade på de specifika frågorna, bland annat branschorganisationer, intresseorganisationer, myndigheter, universitet och högskolor.

De flesta som svarade ansåg att normgivningen fungerar bra idag. Den bör även i fortsättningen utgöra fullständiga och sammanhållna regelverk för olika kategorier av företag. Ett fåtal av de som svarade ansåg att det skulle vara bättre med normgivning utifrån sakområden.

De flesta ansåg också att den normgivningsteknik som används idag, med indelning i allmänna råd, kommentarer och exempel är ändamålsenlig.

Inom tre områden visade svaren att det fanns en mer delad bild när det gäller behov av förändringar. De behov av förändringar som lyftes var:

  • Liknande struktur på kapitelindelning i regelverken
  • Ytterligare vägledning för byte mellan regelverken
  • Ändrat tillämpningsområde/gränsvärde för K2

På frågan om tillämpningsområdet/gränsvärdet för K2 förordade majoriteten en förändring. Bland annat framfördes att verksamhetens komplexitet bör vara vägledande för om ett företag ska kunna tillämpa K2 eller inte.

På de frågor som specifikt rörde K3 svarade de flesta att K3 även fortsättningsvis bör ta sin utgångspunkt i ”IFRS for SMEs.”

BFN:s inriktningsbeslut

Efter att svaren analyserats har BFN fattat två inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet.

  • Det ska vara fullständiga och sammanhållna separata regelverk för K2 respektive K3.
  • Det ska göras en begränsning av tillämpningen av K2. Begränsningen ska utgå ifrån verksamhetens karaktär snarare än ett gränsvärde.

Att det kommer finnas kvar ett förenklingsregelverk som K2 tror jag många i branschen känner sig lättade över. Det var ju ett av de tydliga budskap vi fick från Srf konsulternas medlemmar efter vårt webinar och vår enkät: ”slopa inte K2!”

Fortsatt arbete

BFN kommer nu att arbeta vidare med tillämpningsområdet för K2 och strukturen på vägledningarna.

Genom åren har det lämnats många materiella synpunkter på innehållet i regelverken. De flesta synpunkterna handlar om K2, men det finns även synpunkter på K3. En fråga som diskuterats mycket och som tolkats olika i K2 är vad som ska redovisas i posten Råvaror och förnödenheter i resultaträkningen. En annan fråga är hur väsentlighetsprincipen årsredovisningslagen går ihop med de förenklingsregler som finns i K2. De många materiella synpunkterna kommer nu att behandlas i Bokföringsnämnden. När det gäller frågan om vad som ska redovisas i posten Råvaror och förnödenheter har nämnden fattat ett inriktningsbeslut att arbeta vidare med att, inom tydliga gränser, utvidga reglerna för vad som får redovisas i posten.

Srf konsulterna är redan, och kommer naturligtvis framöver också att vara, delaktiga och bidra med synpunkter kring de regler som Srf konsulternas medlemmar tyckt vara oklara. De frågor som ni ställer till oss i vår frågeservice är en bra utgångspunkt för oss, men givetvis får ni gärna höra av er med specifika frågor som ni anser borde ses över.

När kommer reglerna ändras?

När kan vi se resultatet av det här arbetet, undrar man ju då? Ja normgivningsarbete tar tid, och ska ta tid för att det ska bli bra, och för att man ska hinna beakta alla aspekter. Enligt BFN:s preliminära tidsplan ska förslag på ändringar skickas ut på remiss under hösten 2022 och beslut om ändringar tas i maj 2023. Min bedömning är att det är en väldigt tuff tidplan som BFN satt och jag tror nog att det kommer att ta längre tid än så. Men det ger ju ändå en indikation på att BFN inte planerar att dra detta i långbänk.

Tidigare artiklar:

Srf konsulternas remissvar till BFN (juni 2021): Hur ska Bokföringsnämndens normering se ut i framtiden? – Tidningen Konsulten >>

Om utvärderingen (april 2021): Kommer Bokföringsnämnden att slopa K2? – Tidningen Konsulten >>

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons