Annons
Redovisning

Hur planeras K-projektet framöver?

Nu finns K3 på plats. För aktiebolag och ekonomiska föreningar finns också K2 och en tidpunkt för när dessa system blir tvingande för dessa associationsformer. Vad blir Bokföringsnämndens (BFN) nästa steg? Hur ser den totala planeringen ut? Vi frågade BFN och sammanfattar i artikeln vad de svarade.
Text: Claes Eriksson
Annons

Vi får in många frågor avseende K-projektet. Vi vet till exempel att många vill ha svar på hanteringen av fastigheter, främst i K3 men även i K2. Andra frågor som ställs är vad som gäller för årsbokslutsföretag, hur regelverken kommer att uppdateras, vad som gäller för filialer samt konkreta tolkningsfrågor. För att få klarhet i en del av dessa frågor skickade vi ett brev till BFN. Brevet finns i sin helhet att läsa på vår webbplats. BFNs kansli har besvarat brevet. I det följande redogör vi för deras svar, som bland annat är baserat på tolkningar av bifogat budgetunderlag.

Det finns inget detaljbeslut avseende tidplan för kommande K-regelverk. Avseende planeringen hänvisar kansliet till av nämnden fastställda budgetunderlag. Från dessa kan en översiktlig planering för de olika kategorierna tas fram.

Vad gäller K1 kommer inget nytt regelverk att tas fram under 2013. Av budgetunderlaget framgår att BFN räknar med att under 2013 kommer en stor del av de resurser som läggs ned på information till småföretagare (servicetelefon med mera) att avse enskilda näringsidkare och ideella föreningar som upprättar förenklat årsbokslut. En viktig del som saknas i K1 är förenklade regler för handelsbolag som enbart ägs av fysiska personer. Man kan undra varför det i princip inte går att kopiera det regelverk som har skrivits för enskild näringsverksamhet BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut? BFN anger däremot i budgetunderlaget att de idag ser stora svårigheter att utgå från normgivningen för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut. Problemet består i hur inkomstskattelagen, IL, ändrades då förutsättningarna för ett skattekopplat K1-regelverk skulle skapas. Enligt 14 kap. 2 § IL ska det skattemässiga resultatet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Ett särskilt stycke har införts i IL som anger att enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut ska ta upp intäkter och kostnader på det sätt som anges i god redovisningssed även om det strider mot bokföringsmässiga grunder. Men den regeln gäller alltså inte delägare i handelsbolag.

Av ovanstående följer att ett motsvarande förenklat regelverk för handelsbolag som ägs av fysiska personer inte kommer kunna tas fram. Ett regelverk ska däremot tas fram. Arbetet med ett allmänt råd med tillhörande vägledning för handelsbolag som ska upprätta förenklat årsbokslut beräknas däremot påbörjas först år 2014. Någon plan för slutförande anges inte.

Enligt bokföringslagen (BFL) torde det även finnas en del andra associationsformer som kan upprätta förenklat årsbokslut. Till exempel mindre samfällighetsföreningar som är bokföringsskyldiga enligt BFL. I budgetunderlaget finns inget angivet om dessa och andra tänkbara associationer som enligt BFL kan upprätta förenklat årsbokslut.

I kategori 2 ingår bland annat de enskilda näringsidkare, handelsbolag och ideella föreningar som inte får eller vill tillämpa reglerna för kategori 1. Dessa företag ska enligt BFL avsluta redovisningen med ett årsbokslut. Kategori 2 måste därför innehålla regler både för de företag som avslutar sin redovisning med ett årsbokslut (K2 ÅB) som för de företag som avslutar med en årsredovisning (K2 ÅR). BFN har för avsikt att remittera ett förslag till allmänt råd och tillhörande vägledning för K2 ÅB under 2013. Arbetet har påbörjats under 2012. Under arbetets gång har beslutats att istället för att nämnden ger ut ett allmänt råd för varje företagsform ska alla regler om årsbokslut samlas i ett allmänt råd. I det fall reglerna skiljer sig åt för olika företagsformer kommer K2 ÅB att innehålla särregler. Planen är att besluta om K2 ÅB under 2014.

För K2 ÅR har nämnden för avsikt att under 2013 arbeta om nuvarande allmänna råd för mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1) och mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1) så att de ingår i ett samlat regelverk. Detta regelverk ska kompletteras med regler för till exempel mindre handelsbolag som ska upprätta årsredovisning (de som ägs av minst en juridisk person). Jag tolkar kansliets svar som att detta regelverk även kommer att förtydliga vad som gäller för utländska filialer i Sverige.

Då BFNAR 2008:1 och BFNAR 2009:1 slås samman ska även strukturen göras om. Direkt i anslutning till lagtext och allmänt råd ska där till hörande kommentartext infogas (jämför strukturen i K3). Det lär minska omfattningen av vägledningen och göra den mer lättläst. Arbetet med K2 ÅR kommer att inledas 2013 och planen är att remittera ett förslag till K2 ÅR för alla företagsformer och besluta om detsamma under 2014.

Det kan noteras att något tvingande tillämpningsdatum inte framgår av underlaget från BFN. Från den dag regelverken beslutas kommer de med största sannolikhet att vara möjliga att tillämpa. Men så länge de inte är tvingande kommer den gamla normeringen att vara kvar för vissa associationsformer.

En övergångsfråga är hur BFN tänkt hantera handelsbolag med en juridisk delägare. Vi har inte sett något exakt svar på den frågan. Vi har alltid uppfattat det som att BFN inte kommer att tvinga in dessa handelsbolag i K3 innan det finns ett K2-alternativ för dem. Nu ingår i planen att besluta om det samlade K2 ÅR under 2014. Om den planen håller finns möjligheten för dessa handelsbolag att välja K2 då årsredovisningen för 2014 ska upprättas. Om planen inte håller har vi svårt att läsa reglerna på annat sätt än att bolagen tvingas tillämpa K3. Regeln avseende ikraftträdande i K3 anger att alla företag ska tillämpa det allmänna rådet på räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december 2013. Regel 1.3 talar om vilka företag som inte behöver tillämpa K3. Där är inte handelsbolag med minst en juridisk delägare undantagna.

Det allmänna rådet BFNAR 2000:2 talar om vilka företag som kan använda den gamla normeringen från BFN och Redovisningsrådet. Det kan bland andra inte företag som ska tillämpa K3 göra. Vår slutsats avseende detta är att om BFN inte skulle hinna få klart ett samlat K2 ÅR under 2014 tvingas handelsbolag med minst en juridisk delägare att upprätta årsredovisning enligt K3. Vi tror däremot inte att det är tänkt så utan BFN lär i så fall ändra skrivningarna.

Vissa företagsformer väljer att frivilligt upprätta årsredovisning trots att de enligt lag kan upprätta årsbokslut (eller till och med förenklat årsbokslut). Till exempel många ideella föreningar upprättar årsredovisning trots att det räcker med årsbokslut. Det kan vara relativt små ideella föreningar som gör detta. I vissa fall tror jag det beror på att föreningarna helt enkelt inte känner till reglerna. Men det kan också vara så att stadgarna kräver att årsredovisning upprättas eller att riksorganisationer kräver det för att föreningarna ska kunna få bidrag.

Dessa föreningar är många gånger inte bara mindre enligt definitionen i lagtexten. De kan vara riktigt små. Det vill då troligen komma åt reglerna för K2 ÅR. BFN har däremot inte någon direkt anledning att skriva regler för de associationsformer som frivilligt upprättar en årsredovisning. Det finns ett huvudregelverk (K3) och man kan tänka sig att BFN hänvisar associationsformer som frivilligt väljer att upprätta årsredovisning till de reglerna. På direkt fråga svarar däremot kansliet att nämnden inte har tagit ställning till denna fråga. Låt oss då hoppas att de har den under övervägande.

Slutligen är det intressant att veta hur BFN tänker sig att uppdatera de beslutade K-regelverken. Av budgetunderlaget framgår att BFN har som ambition att regelverken inte ska ändras alltför ofta. Inte heller finns avsikten att ge ut kompletterande tolkningar. Detta står i strid med målsättningen att samla alla bokslutsregler i ett dokument. Då ändringar ska göras ska därför regelverken som sådana ses över. För att se hur företagen tillämpar regelverken planeras en större undersökning om tre till fem år.

Det är intressant då det med största sannolikhet kommer att dyka upp en hel del praktiska tillämpningsfrågor. Det kommer att dyka upp frågor i det principbaserade K3-regelverket men också i det regelbaserade K2-regelverket. SRF har insett detta och i uppdraget för SRFs redovisningsgrupp ingår att lämna ställningstaganden i redovisningsfrågor. Vi kommer i första hand att sikta in oss på K2-regelverket. Det första uttalandet har lämnats, SRFU 1 Tillämpning av femtusenkronorsregeln i K2.

Läs mer om SRFs redovisningsgrupp >>

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons