Enligt riksdagen ska detta förslag främja företagandet, främst inom tjänstesektorn där många aktörer har ett förhållandevis lågt kapitalbehov. Dessutom menar man att aktiebolagsformen blir mer tillgänglig för den som vill starta företag.

Alla är dock inte lika nöjda över förslaget. Flera företagarorganisationer är tveksamma eftersom föreslaget tyvärr kan innebära att bolagets styrelse blir skyldiga att upprätta en kontrollbalansräkning redan när förlusterna vid en uppstart uppgår till 12 500 kr (halva aktiekapitalet). Alla som har minsta insyn i företagande vet att kostnaderna vid en uppstart är högre än så och oftast uppstår innan man har några intäkter.

– Srf konsulterna har varit kritiska till ett lägre krav på aktiekapital. Sänkningen av kapitalkravet för istället över ansvaret mot borgenärer och leverantörer till ägaren privat, i direkt motsatt avsikt mot aktiebolagsformen. De spekulativa konsekvenser som framförs i form av ökad sysselsättning och ökade skatteintäkter saknar även en underliggande analys, och den som vill bedriva näringsverksamhet har redan tillgång till andra företagsformer som är helt utan kapitalkrav säger Srf konsulternas förbundsdirektör Roland Sigbladh.

Srf konsulterna hör till dem som anser att en sänkning av aktiekapitalet är fel väg att gå, och har jobbat intensivt för att få riksdagen på andra tankar.

– Aktiekapitalet fyller en funktion som skydd för bolagets fordringsägare eftersom bolagets ägare inte är personligen betalningsansvariga för bolagets skulder, säger Srf konsulternas jurist Jonas Sjulgård. Kravet på ett aktiekapital av viss minsta storlek ska garantera att det, i vart fall bokföringsmässigt, finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder. Risken att bolag drabbas av kapitalbrist och måste tvångslikvideras ökar i och med det lägre kravet på aktiekapital.

Det sänkta kravet på aktiekapital hindrar inte att ett privat aktiebolag bildas med ett högre aktiekapital än 25 000 kr om så önskas.