Snabba lösningar på komplexa problem kan vara en fara med de åtgärdsförslag som läggs nu. Det krävs genomtänkta beslut, som ser till vilka effekter och problem som kan uppstå till följd av nya regelverk.

Att kräva stopp för utdelning eller vinstuttag är inte rätt väg att gå, anser förbundet.

Kravet kring stopp för utdelning eller uttag av vinster till ägare eller företag är inte en alldeles enkel fråga. Vad innebär det? Är det enbart utdelning till aktieägare eller omfattas även privatuttag i enskilda näringsformer? Innebär en amortering till ägaren på tidigare egen inlåning en spärr mot stöd? Innebär beslut om utdelning i början av mars som ännu inte verkställts en spärr mot stöd trots att utdelningen inte kommer att tas ut före juni 2021?

Och vad gäller för lämnade koncernbidrag undrar Srf konsulterna, som tycker att en bättre lösning hade varit att uttagen utdelning avräknas det stödbelopp som söks.

Srf konsulterna tycker inte att det vore bra med en absolut spärr mot stöd på grund av utdelning. “Ett företag som har ekonomiska problem ska kunna få visst stöd trots att utdelning har skett, vilket skulle bli möjligt med ett avräkningssystem istället för en absolut spärr” skriver man i remissvaret.

Dessutom är det viktigt att företag som “inte har kontrollbalansplikt vid sin ansökan ska kunna erhålla stöd även om problemen har medfört sådan vid tidpunkten för den senare prövningen av ansökan.”

Hela svaret på remissen från Srf konsulterna hittar du här >>

Srf konsulterna tycker att det är bra med ett stöd baserat på minskad omsättning och kvarvarande fasta kostnader. Dock anser förbundet att en bättre definition än fasta kostnader hade varit “kostnader som inte kan beslutas upphöra med kort varsel”.

Nystartade företag som inte har någon verksamhet för referensperioden mars till april 2019 omfattas inte av stödet, något som Srf konsulterna är starkt kritiska till. Även nystartade företag bör ges en möjlighet att ansöka om stöd för att kunna överleva.

Det finns också en del krav för stöd som Srf konsulterna tycker är svåra att tolka, på grund av luddiga definitioner. Till exempel att visa att de minskade intäkterna ”så gott som uteslutande” är orsakad av coronaviruset, eller att visa att företaget uttömt möjligheter till annan ersättning. Även om man kan anta att det görs en generös bedömning i ljuset av den pågående krisen skulle det kunna finnas risk för krav på senare återbetalning, vilket vore olyckligt.

Förslaget innehåller även en fördefinierad omfattning av vilka kostnader som kan ingå i det som stödet ska ges för. Det innebär att kostnader som inte är upptagna i denna definition inte kan utgöra underlag för stöd. Men olika företag kan ha helt olika kostnadsstruktur och därmed gå miste om stöd som kan avgöra dess överlevnad, påpekar Srf konsulterna som därmed avstyrker detta.

Srf konsulterna avstyrker också förslaget att kostnader som företaget “skäligen borde undvika” vid en snabb nedgång inte ska ingå. Det leder till tolkningssvårigheter.

Varför har frågan om vinster blivit så stor?
Detta är en rent politisk fråga eftersom det stöd staten ger i grunden baseras på de skatteintäkter som finns. Då anser man att det skulle kunna uppfattas som att staten finansierar vinstutdelning till ägarna istället för att använda pengarna till att rädda företaget. Debatten känns igen från privata skolor och vårdföretag som har beskrivits på motsvarande sätt tidigare, säger Mikael Carlson, branschansvarig för redovisning hos Srf konsulterna.

– Men här blir frågan felhanterad eftersom ett företag som delar ut en enda krona direkt blir diskvalificerat från att få stöd, trots att ägaruttag via utdelning i många fall kräver mindre likviditet än lön till ägaren. Det är fråga om ren politisk populism.


Mikael Carlson  Foto: Malin Sydne

Nya företag har inte möjlighet att söka på samma sätt, vilka risker finns med det?
Det nuvarande förslaget innebär att en stor mängd nystartade företag som inte har någon redovisning för mars och april 2019 att jämföra med, eller som under den perioden var i en uppstartsfas, inte kan få något stöd. Det medför att ett stort antal företag som skulle kunna skapa tillväxt och arbetstillfällen aldrig får någon chans att överleva och det förlorar hela samhället på, säger Mikael Carlson.