Lön

Kan man löneväxla mot vad som helst?

Svaret är i stort sett ja men det är ingen idé om det är mot en skattepliktig förmån och det är inte tillåtet om det gäller så kallade personalvårdsförmåner. Mest fördelaktigt kanske det är mot extra pension och om man har hög lön.

Text: Thomas Englund •

18 december 2020

Löneväxling innebär att man byter en del av sin lön mot en förmån som arbetsgivaren tillhandahåller. Om avdraget dras på bruttolönen medför detta även sänkt marginalskatt.

Löneväxling var tidigare vanligt mot privat sjukvård men eftersom förmån av privat sjukvård blev skattepliktigt för ett par år sedan är detta inte längre någon fördel. Det som nu är vanligast är mot extra pension men det går bra även mot till exempel så kallade arbetsredskap som utbildning och mobiltelefon.

Viktigt med avtal

Före man påbörjar någon form av löneväxling är det viktigt att man som arbetsgivare avtalar med den anställda om villkoren. Det kanske är här det svåra är eftersom det i princip inte finns några allmänna regler om löneväxling annat än de konsekvenser det får beroende på vad man har kommit överens om. Se faktarutan om viktiga punkter.

Påverkar ersättningar

Viktigt att tänka på är att löneväxling kan innebära försämringar på sjukpenning, föräldrapenning, allmän pension och andra lagstadgade ersättningar. Det beror på om den anställdes bruttolön efter löneväxlingen understiger högsta sjukpenninggrundande (SGI) respektive pensionsgrundande (PGI) inkomst. Om man i år har minst 45 000 kronor (motsvarande 8,07 inkomstbasbelopp) i månadslön efter avdraget för löneväxlingen ligger man över inkomsttaket i de olika ersättningssystemen även efter löneväxlingen. Även andra ersättningar som sjuklön, sjukpension, tjänstepension med mera kan påverkas.

Löneväxling mot extra pension

Många företag låter de anställda bruttolöneväxla mot extra pension. Eftersom skatten på pensionssparande är lägre än arbetsgivaravgiften på lön, kan cirka 6 procent mer avsättas till pension än vad den anställde skulle fått i lön. Det är dock mycket att tänka på innan man ska löneväxla – både för arbetsgivaren och den anställde. Man bör därför anlita en pensionsrådgivare som tittar på avtalet.

Löneväxling mot arbetsredskap och utbildning

När det gäller arbetsredskap så är grundregeln att det är arbetsgivaren som ska bekosta detta. Det kan handla om mobiltelefon, utbildning, dator etcetera, alltså sådant som behövs för att den anställde ska kunna utföra sitt arbete. Ofta har dock arbetsgivaren ett kostnadstak för till exempel vad en mobiltelefon får kosta. Om den anställde vill få tillgång till en dyrare telefon än vad arbetsgivaren vill bekosta så kan mellanskillnaden finansieras med hjälp av löneväxling.

Viktiga grundregler för löneväxling:

Löneväxling kan bara göras på framtida ersättningar. Om den anställda redan har fått tillgång till ett lönebelopp ska det beskattas som lön, och kan inte löneväxlas.
Det är inte tillåtet att löneväxla mot så kallade personalvårdsförmåner.
Löneväxla inte mot sådan rehabilitering som arbetsgivaren är skyldig att stå för.
Det är ingen fördel med bruttolöneavdrag mot en skattepliktig förmån eftersom bruttolöneavdraget inte minskar det skattepliktiga förmånsvärdet.
Ett nettolöneavdrag innebär att den anställda behåller sin bruttolön men betalar för förmånen av sina skattade pengar.
Om löneväxling med nettolöneavdrag avser en skattepliktig förmån sänks förmånsvärdet med samma belopp som avdraget.
För anställda som omfattas av ITP1 ska lönen efter växlingen, rapporteras.
För anställda som omfattas av ITP2 kan man däremot välja att antingen rapportera in lönen efter löneväxling, det vill säga den reducerade lönen eller att rapportera in dubbla löner, både den högre lönen och den lägre lönen. På så sätt får den anställde tillgodogöra sig ålderspension och familjepension som beräknas på den högre lönen.
ITP:s sjukpension kommer alltid att beräknas på årslönen efter löneväxlingen, något som är viktigt att vara medveten ifall den anställde skulle bli långvarigt sjuk.

Några viktiga punkter som ett avtal om löneväxling bör innehålla:

Hur länge löneväxlingen ska pågå, antingen vid ett enstaka tillfälle eller löpande.
Hur betalningen för bruttolöneavdraget ska hanteras vid frånvaro.
Hur kommande löneökningar ska beräknas, vanligen på lönen före avdrag.
Hur semesterlönen ska beräknas på lönen, före eller efter avdrag.
Hur lönetillägg, som till exempel övertidsersättning, ska beräknas.
Vad som gäller om den anställde vill bryta avtalet om löneväxling.
Vilken lön som ska gälla när löneväxlingen upphör.
Vad som ska gälla om anställningen upphör.