Vi träffar Katrin Westling Palm på Skatteverkets största kontor i Solna, en arbetsplats för närmare 3 500 personer som också inhyser verkets ledning. Borta är det gamla myndighetstänket att högsta chefen ska ha största rummen. Nej, Katrin har sin arbetsplats bland ett tiotal andra i kontorslandskapet. Hon har inte ens lagt beslag på bästa platsen.

– Jag trivs med att ha min arbetsplats i närheten av dem som jobbar operativt, det berikar och ger mig en bra inblick i våra verksamheter.

Hur ser din bakgrund ut, vad har du gjort tidigare?
– Jag är statstjänsteman i själ och hjärta och har varit det i över 30 år. Titta, jag har till och med fått en guldklocka. Här drar Katrin upp ärmen på sin kavaj och visar sitt armbandsur.

– De senaste åtta åren har jag varit generaldirektör på Pensionsmyndigheten och före det var jag överdirektör här på Skatteverket, så jag har kommit tillbaka till en arbetsplats där jag trivdes väldigt bra.

Vad var det som gjorde att just du fick tjänsten som generaldirektör för Skatteverket?
– Jag har en lång erfarenhet som chef och ledare på en hög strategisk nivå och jag har tidigare lyckats bra i mina leveranser. Att jag har ett långt förflutet på just Skatteverket har nog också varit en bidragande orsak. Jag kan kombinera min kunskap om Skatteverket med kunskaper från att leda en annan stor myndighet. Jag vet vad som behövs och vilka förutsättningar som krävs för att ta ytterligare kliv in i det digitala samhället.

Det var en del turbulens kring din företrädare Ingemar Hansson, är det något du märker av nu? Har det skadat eller påverkat förtroendet för Skatteverket?

– Det är klart att det varit en turbulent tid men det har inte påverkat så mycket som många tror. Skatteverket är en stabil verksamhet med stolta medarbetare. Vi har en ledningsgrupp som jobbat fram en strategisk inriktning och vårt mål är att göra konkreta leveranser. Jag är ny på min post och vi har också en ny överdirektör, tillsammans ska vi leda och utveckla den här verksamheten. Min upplevelse är att det höga förtroendet vi har inte har sjunkit.

Vilka utmaningar står Skatteverket inför?
– Framför allt är det hur vi ska dra nytta av den nya digitaliserade verkligheten. Vi jobbar kontinuerligt med att ta fram nya funktioner och förbättra våra tjänster för insamling av information men vi måste samtidigt leverera funktionalitet här och nu. Vi kan inte stänga och säga ”kom tillbaka nästa månad när vi byggt klart”. Vi måste bedriva vår verksamhet på ett bra sätt samtidigt som vi förändrar och förbättrar. Vi håller också på med ett stort förändringsarbete när det gäller folkbokföringen. Informationen som finns där kan betraktas som en gemensam infrastruktur, det är oerhört viktigt att man kan lita på de uppgifterna. Vi moderniserar och har även satt av pengar för kontroller. Bland annat har vi utvecklat en tjänst för att man ska kunna låsa sin bostadsadress för att försvåra för eventuella id-kapningar. Ytterligare en utmaning är arbetet vi gör internationellt. Vi samarbetar med andra länder, framför allt inom EU, för att ta fram enklare regler för beskattning av människor som jobbar i ett land för ett företag med säte i ett annat. På momsområdet håller vi också på att se över gemensamma regler och automatiserar i större utsträckning. Det gäller ju för alla länder att säkra sina intäkter och komma till rätta med fusk över gränserna, det kräver samarbete och en samsyn. Vårt långsiktiga mål är sammanfattat att vi ska fortsätta förenkla och bygga gemensamma tjänster.


Katrin Westling Palm  Foto: Malin Sydne

Utvecklar ni fler tjänster som ska underlätta för företagare?
– Skatteverket har haft en lång tradition med att förenkla för privatpersoner, de allra flesta tycker idag att det är enkelt att deklarera och vi har en väl fungerande kontrollapparat. Vi har inte jobbat lika dedikerat mot små- och medelstora företag. Men nu tittar vi på att förflytta vissa skatteregler direkt in i affärssystemen, en del av vårt arbete för att saker och ting ska bli rätt från början. Det kommer att medföra att både arbetssätt och kontroller förändras, vilket även kan komma att förändra förutsättningarna för de som stödjer små- och medelstora företag. Till exempel verksamma i redovisningsbranschen.

Hur jobbar ni när ni tar fram nya digitala lösningar – sker det efter önskemål från marknaden?
– Där har vi ett väldigt ordnat tillvägagångssätt. Tidigare hade vi ju så klart ett eget behov av att digitalisera, för att förenkla vårt arbete, men nu tittar vi mer på hur företagare och medborgare beter sig. Vi utgår bland annat från behovet vi ser i kontakter med olika branschförbund. Arbetet med personalliggare är ett bra exempel på samarbete med branschorganisationer. Det vi behöver bli ännu bättre på är att testa nya tjänster i betaversioner. Många beslut är väldigt ingripande så det är viktigt att tjänsten som ska användas fungerar väl från början.

Är löne- och redovisningsbranschen viktig för er när det gäller utveckling av nya tjänster?
– Ja, det tycker jag att den är. Möjligheten att lämna in hela deklarationen digitalt för redovisningsbyråer är ett samarbete mellan oss och branschen. Den tjänsten lanseras nu i samband med årets deklaration. Våra delar har inte hängt ihop tidigare men nu är kedjan i stort sett helt digital. Sen har vi ju den stora förändringen till sommaren, arbetsgivardeklarationer på individnivå, AGI. Där har vi också haft ett nära samarbete med redovisnings- och lönebranschen.

Till Srf konsulterna har det framkommit att redovisningskonsulter upplever att de inte får adekvat hjälp när de ringer skatteupplysningen för att få svar på frågor. Eftersom frågorna ställs av en skicklig yrkesman är de ofta av mer komplicerad natur och upplevelsen är att handläggaren kan för lite. De ber att få återkomma med svar men svaret dröjer ofta för länge.

Har Skatteverket några planer på att skapa en egen ingång för exempelvis redovisningskonsulter för snabbare hjälp?
– Just den här frågan har inte kommit till mig men jag tycker det är oerhört viktigt att vi lyssnar på eventuell kritik. Jag vet dock att det pågår ett arbete med att fånga de behov som rådgivare, redovisningskonsulter, lönekonsulter och revisorer har för att vi ska kunna ta fram förslag på åtgärder. Vi har genomfört dialogmöten och det arbetet kommer att fortsätta under våren.

Vad kan Skatteverket göra rent konkret när det gäller att besvara komplicerade frågor från redovisningskonsulter och rådgivare?
– Vi har en rutin för skriftliga frågor som vi håller på att uppdatera. Den ger ett stöd för att hantera den här typen av frågor på ett effektivt och säkert sätt. Rutinen innehåller hur frågor ska fördelas, diarieföring, handläggning, kvalitetssäkring, och betydelsen av givet svar. Samtidigt klargör rutinen Skatteverkets serviceskyldighet och hur långt den går, det finns till exempel frågor som Skatteverket inte ska svara på.