Avtalsrörelsen 2016 har tagit fart. Industriavtalet har satt märket för svensk lönebildning, och förhandlingarna inom andra sektorer är i full gång. Även om många kollektivavtal är förhandlade och klara så har 6F har varslat om strejk för sina krav, Byggnads valde att gå ut i strejk. Hur hanteras detta ur lönekonsultens perspektiv?

1980 bröt en storkonflikt mellan LO-SAF med strejk och lockout (4 478 511 förlorade dagar) ut. Sedan dess har mycket gjorts för att stävja liknande situationer. Idag har Medlingsinstitutet en viktig roll, bland annat genom att utse medlare vid eventuella konflikter. Det är även Medlingsinstitutet som har information om kollektivavtalens parter och avtalens löptider. Medlingsinstitutet har cirka 680 avtal registrerade, och informerar fortlöpande när avtalen har träffats. När det är dags för lönerevision kan lönekonsulten genom att vara uppdaterad på nya avtalsförslag medverka till en snabb och effektiv process.

Resultatet av berörda parter inom industriavtalets förhandlingar ska enligt rådande ordning utgöra tak – ”märket” – för hela övriga arbetsmarknaden. Avtalet ger en procentuell löneökning, men har också avsättning för flexpension. Flexpensionen ger möjlighet för den som vill jobba vidare som förut att öka på avsättningen till tjänstepensionen, skillnaden mot delpension är att pengarna då är öronmärkta för att gå ned i arbetstid. Med flexpension får man välja vad man vill göra med den extra avsättningen, att jobba vidare och få mer i tjänstepension alternativt gå ner i tid.

Så kommer då läget att parterna inte är överens. Det blir inget avtal utan en konflikt. Det första som kommer är ett varsel, vilket innebär att motparten förvarnas om att konfliktåtgärder kan tas till om det inte blir en överenskommelse. Varselhandlingen, det grunddokument som beskriver anledningarna till varslet, ska skickas till motparten samt till Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg, det vill säga innan konfliktåtgärd vidtas. De olika parterna har olika alternativ. Från arbetsgivarorganisationen kan man använda sig av lockout. Lockout innebär att arbetsgivaren utestänger anställda från deras arbetsplats. Arbetstagarparten kan ta till övertidsblockad eller strejk. Som motdrag till en strejk kan även en spegellockout göras, som innebär att arbetsgivaren lockoutar samma medlemmar som omfattas av strejkvarslet

Det är endast medlemmar som arbetstagarorganisationen kan ta ut i strejk. Arbetstagare som inte tillhör fackförbundet som strejkar berörs inte av konflikten. Arbetsgivaren kan inte heller stänga ute de oorganiserade arbetstagarna med spegellockout, utan de arbetar som under normala förhållanden. Skulle den oorganiserade vilja så har denne rätt att avstå från arbete och får löneavdrag för frånvaron.

Vid en övertidsblockad betalar arbetsgivaren lön som vanligt. Vid strejk eller lockout betalar arbetsgivaren inte ut lön, utan då används den strejkkassa som arbetstagarparterna har tillgång till och inkomstbortfall ersätts via fackförbunden. Hur den ersättningen beräknas är upp till arbetstagarparterna, men ersättningen är skattefri så den ska motsvara lönebortfallet efter skatt. Eftersom ingen ersättning betalas ut från arbetsgivaren blir det frånvarorapporering av den anställde, och avdraget ska påverka intjänad semester, tjänstepensions – och försäkringsunderlag. Om arbetstagaren har pågående eller beviljad semester så avbryts semestern och dagarna ska läggas ut vid ett annat tillfälle.

Hur avtalsrörelsen kommer att utvecklas återstår att se. Närmare 500 kollektivavtal ska omförhandlas, inkluderas tillsvidare avtal och hängavtal så påverkas ungefär 3,5 miljoner anställda. Och det bör ju bli rätt från början.