Annons
Branschaktuellt Juridik

Lagen om penningtvätt fångar inte den organiserade brottsligheten

Sedan den nya lagen om penningtvätt infördes 2014 har anmälningarna om brott ökat. Dock har det visat sig att lagen inte fångar upp den storskaliga ekonomiska brottsligheten, vilken var en av intentionerna med lagstiftningen.
Text: Tina Sjöström

Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, ökade anmälningarna gällande penningtvätt kraftigt mellan 2016 och 2018. Bedrägerier, och då främst annonsbedrägerier, står för en majoritet av anmälningarna.

– Bedrägerier är ofta förbrott till penningtvätt och eftersom bedrägerierna har ökat så påverkar det också anmälningar om penningtvätt. Ett typexempel på bedrägeri är annonsbedrägeri som innebär att en person köpt en vara och gjort en transaktion utan att någon vara levereras. Den som tar emot pengarna utan att leverera varan, är den som kan misstänkas för penningtvättsbrott, säger Karolina Hurve, utredare hos Brå.

Ett syfte med den nya lagen om penningtvätt och finansiering av terrorism var att komma åt multikriminella men förhållandevis få domar omfattar just den typen av brottslighet. Enligt Karolina Hurve kan det bero på att det inte finns så många instanser som är resursstarka och uthålliga nog för att utreda mer komplicerade ärenden. För att kunna identifiera penningtvätt i en utredning krävs fler personer med finansiell kompetens, särskilt inom polisen.

– För att komma åt penningtvättsbrott är det bland annat viktigt att arbeta förebyggande mot bedrägerier. Det har sannolikt mer effekt än ett brottsbekämpande arbete, eftersom den stora mängden penningtvättsbrott inte kan utredas bort, säger Karolina Hurve.

Aktuella artiklar
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons