Lånebehov vid inlåning till eget bolag påverkar avdragsrätten för ränta

I samband med att 3:12-reglerna skulle förändras var det många som ville maximera sina utdelningar från fåmansföretag. Det förekom att man lånade in pengar till sitt bolag för att kunna ta utdelning. Nu har det kommit en dom från Kammarrätten i Göteborg som ger anledning att se över den ränta som bolaget betalar till delägaren för dessa lån.

Förutsättningarna i fallet

Ett bolag yrkade avdrag för räntekostnader. Beloppet på drygt fyra miljoner kronor avsåg ränta på lån till delägarna. Räntesatsen uppgick till statslåneräntan plus tre procentenheter. Skatteverket ifrågasatte räntesatsen och ansåg med hänsyn till risk och bolagets lånebehov att marknadsmässig och avdragsgill ränta skulle fastställas till statslåneräntan plus en procentenhet.

Huvudsyftet med inlåningen till bolaget var ett behov av likvida medel för att kunna betala ut den utdelning till ägarna som bolagsstämman beslutat om. Skatteverket ifrågasatte lånebehovet då man anser att det inte uppkommit i bolagets egna intresse. Bolaget skulle kunnat avstå från att fatta beslut om utdelning om likviditeten egentligen inte hade tillåtit någon utdelning.

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten för i sina domskäl ett resonemang om nivån på marknadsmässig ränta för att bolaget ska kunna få avdrag för sina räntekostnader. Vad som är marknadsmässig ränta måste enligt domstolen avgöras i varje enskilt fall utifrån vad bolaget skulle få betala i ränta för ett motsvarande lån hos en utomstående långivare.

Parametrar som kammarrätten anser påverkar lånebehov och räntesats är räntan på marknaden, risktagande och säkerheter samt om lånet tillkommit i bolagets intresse. I det aktuella fallet har lånet tillkommit på grund av att bolaget saknat likvida medel för att betala ut den av stämman beslutade utdelningen. Skuldförhållandet avser sådan utdelning som har stått kvar i bolaget och inte betalts ut till aktieägarna. Bolaget har inte lyckats visa att det föreligger något reellt lånebehov för bolaget eller att skulden tillkommit i bolagets intresse.

Sammanfattningsvis finns det enligt kammarrätten inga skäl att bestämma den avdragsgilla räntan på något annat sätt än vad Skatteverket fattade beslut om, det vill säga statslåneräntan med tillägg av en procentenhet.

Kommentar

Utgången i domen kan vara intressant för många fåmansföretag och dess delägare. I samband med förslaget om nya 3:12-regler var det många informationsföretag, rådgivare och skattekonsulter som rekommenderade aktieägare att ta så stora utdelningar som möjligt innan den skattehöjning på utdelning som alla trodde skulle komma. Därför kan det finnas liknande situationer i andra bolag där man som delägare lånat in pengar till sitt bolag för att maximera utdelningen. Man bör därför årligen fundera på vilken räntesats på inlånade pengar man kan motivera utifrån lånebehovet. Statslåneräntan plus en procentenhet tycks vara en bra nivå att lägga sig på.

Domen gäller bolagets avdragsrätt. En självklar följdfråga blir hur delägarna beskattas för överräntan. Den kan beskattas som lön eller som utdelning. Det faktum att bolagets nekas avdrag och den praxis som finns på området talar för att det ses som förtäckt utdelning. Överräntan ska därför redovisas på blankett K10 tillsammans med den utdelning som tagits.

Text: Alexandra Wallerius, skatteexpert på Wolters Kluwer

Ändrade skatteregler påverkar redovisningen

Riksdagen har nu (2018-06-14) fattat beslut om propositionen 2017/18:245 Nya skatteregler för företagssektorn. Det får till följd att redovisningen... Läs mer

Svenska vinnare i GPA awards 2018

Den stora prisutdelningsceremonin vid årets Global Payroll Awards 2018 hölls i år i Lissabon. Srf konsulternas representant Zennie Sjölund... Läs mer

Ny på jobbet: Marie Bergenulf

Nu hälsar vi ännu ett nytillskott välkommen. I början av maj började Marie Bergenulf på medlemsenheten på kontoret i... Läs mer

Äntligen digital årsredovisning!

Den 26 mars öppnade Bolagsverkets e-tjänst där mindre aktiebolag som använder K2-regelverket kan lämna in sina årsredovisningar. I dagsläget... Läs mer

Srf dagarna 2018: Stick ut och säkra upp

Nu är programmet till årets Srf dagar i stor sett klart. Som vanligt bjuder dessa fullmatade dagar på intressanta... Läs mer

Vad gäller vid bevisningen i skatteprocessen?

Det händer då och då att jag läser beslut från Skatteverket där det är uppenbart att handläggaren inte har... Läs mer

FOKUS ARBETSPLATS: Kam Redovisning AB

Vi tolkar siffror till ord Bred kompetens, ett attraktivt tjänsteutbud och personlig service är framgångsreceptet för KAM Redovisning i... Läs mer

Lönebranschens förändring ur ett globalt perspektiv

Lönebranschen är i en pågående förändring på många sätt. Robotisering är på inmarsch och har börjat realiseras i flera... Läs mer

Vad händer hos Redovisningsgruppen?

Srf konsulterna har en redovisningsgrupp vars uppgift är att på olika sätt stötta i arbetet med medlemsservicen vad gäller... Läs mer

LEDARE: Våga!

Det är bra drag i Sverige just nu. Vi ser stark tillväxt, höga företagsvinster, låga räntor, låg inflation, stark... Läs mer
Tillbaka till startsidan