Det är på många sätt ett extremt år vi snart lämnar bakom oss, präglat av politisk oro och stor osäkerhet. Inflation, börsfall, elbrist och räntehöjningar har påverkat vår vardag här i Sverige och kommer så att göra ett flertal år framåt. Men det är händelser som utspelar sig längre bort geografiskt som påverkat mig mest på djupet. Den ryska invasionen av Ukraina och den iranska regimens brutala hantering av massprotesterna, under parollen: ”kvinna, liv, frihet”, sätter hela mänskligheten på prov och utgör avskyvärda former av maktmissbruk. Samtidigt nås vi av berättelser om människor som visar ett osannolikt mod och en handlingskraft utöver det vanliga. Måtte deras kamp inte ha varit förgäves och att det finns hopp om en bättre framtid för folket i Ukraina, kvinnorna i Iran och alla andra krigsutsatta och förtryckta. Måtte 2023 bli ett år där faktaförnekare och maktmissbrukare krymper ihop och likt troll spricker i solen.

Synen på kunskap

Filosofen Rousseau förespråkade en återgång till det naturliga tillståndet, tillbaka till rötterna, eftersom han ansåg att för mycket kunskap och teknologi kunde leda till fördelar och makt för vissa grupper på bekostnad av andra. Det är omöjligt att säga vad 1700-talets Rousseau skulle ha tyckt om dagens syn på kunskap men högst troligt är att han skulle ha varit starkt kritisk till hur samhället har utvecklats.

Rousseau argumenterade för att människor när de föds är goda och frihetstörstande men att det moderna samhället för med sig korruption och ondska. Han ansåg att människor skulle vara bättre om de lever i enkla samhällen där de inte är så beroende av teknologiska innovationer. Kontrasten är stor till dagens komplexa samhälle där vi betraktar den tekniska utvecklingen som en möjliggörare. Forskningsresultat, innovationer och ny teknologi är starkt bidragande till en exponentiell utvecklingskurva som leder till stora förändringar i samhället och hur vi lever våra liv. Ett exempel under senare år är inte minst det stora kliv framåt i digital mognad som pandemin medfört.

Som motvikt till Rousseau kan nämnas filosofen Dewey (1859 – 1952) som var en amerikansk filosof, psykolog och reformator inom utbildning. Han var en pragmatiker som ansåg att det viktigaste är att se till att en idé fungerar i verkligheten och att teorier ska bedömas utifrån deras förmåga att hjälpa oss att förstå och lösa verkliga problem.

Pragmatismen har också en starkt empirisk grund, vilket innebär att den betonar vikten av att basera åsikter och idéer på fakta och observationer från verkligheten. Kloka och insiktsfulla tankar från slutet av 1800-talet att luta sig mot när demokratiskt framröstade valresultat ifrågasätts och trollen härjar på nätet.

Deweys idéer har haft betydande inverkan på utbildningsområdet och fortsätter att påverka hur skolverksamhet struktureras och drivs än idag. Han menade att inhämtande av kunskap är en dynamisk och livslång process där människor aktivt bör delta i sitt lärande genom att interagera med sin omgivning. Learning by doing. Han menade även att skolan ska vara en plats där elever kan utforska och lösa problem tillsammans, samtidigt som de lär sig om samhället och sin roll i det. Nog är det fler än jag som studsar till och anser att han skulle platsa även i dagens dialog om skola och lärande.

Oavsett filosofers tankar från förr är det alltid relevant i en kunskaps-organisation att fråga sig hur kunskap ska värderas och omsättas så att den gör verklig nytta. Kunskap är helt avgörande för vår bransch och dess existensberättigande. Det är också kunskap som vi som branschorganisation ska förse medlemmar och kunder med. Det är därför viktigt att vi i vårt strategiarbete inför nästa verksamhetsår kommer att lägga stor vikt vid att utveckla vårt utbildningserbjudande. Det ska vara aktuellt och relevant och utgå från modern pedagogik och teknik. Självklart ska det möta medlemmarnas och marknadens behov.

Värdet av kunskap

Man kan prata om ett praktiskt värde – kunskap som är användbar i ett specifikt sammanhang och som därför ofta värderas högt. Ett annat sätt är att betrakta kunskap utifrån ett intellektuellt värde – särskilt stimulerande kunskap såsom komplexa begrepp eller kunskap som utvidgar vår förståelse för världen. Kunskap besitter självklart ett ekonomiskt värde och vår bransch utmanas när teknisk utveckling medför värden som inte alltid går att mäta i timarvoden.  Konsekvensen blir att affärsmodeller och prisstrategier behöver ses över.  Slutligen finns även ett socialt värde – kunskap som ses som väsentlig för att ett samhälle ska fungera eller som är knuten till kulturella traditioner eller värderingar. Kanske var filosofen Dewey det sociala värdet på spåret när han ansåg att skolan skulle vara en plats där inhämtandet av kunskap också infattade ett lärande om samhället, dess normer och värderingar.

Till syvende och sist är värdet av kunskap beroende av det sammanhang där den används och målen eller behoven hos den individ eller organisation som efterfrågar och utvärderar den. Med andra ord nyttiggörandet – upplevelsen att nyttan tillfredsställer och kanske till och med överträffar behovet.

Därför är det fantastiskt roligt att återigen få möjlighet att gratulera branschen och alla dess kunskapsspridare till att vi återigen fick betyget att vi har de nöjdaste kunderna. Det är ett enormt engagemang alla redovisnings- och lönekonsulter lägger ned årligen och vad är väl bättre än att få en kvittens på att er kunskap och era råd bidrar till era kunders framgång, Ni är otroligt uppskattade för de tjänster ni levererar!

Med rätt kunskap kan vi fatta beslut, lösa problem och utföra uppgifter på ett mer kompetent sätt. Branschens förmåga att lära sig nya saker och att anpassa sig till kundernas behov kommer även framåt att vara den viktigaste konkurrensfördelen. Kunskap är makt som ger oss förmågan att förstå och hantera världen omkring oss på ett mer effektivt sätt. Och så länge vi som bransch brukar vår kunskap till nytta för våra kunder kommer vi alltid att ha en viktig roll i utvecklingen av näringslivet.