Sveriges arbetsmarknadsmodell innebär att delar av det som i andra länder regleras i lag och andra avtal, förhandlas av arbetsmarknadens parter. Utfallet blir kollektivavtal som till antalet har blivit cirka 670 och av dessa så är det närmare 490 som omförhandlas inom en snar framtid. Kollektivavtalen innehåller en rad bestämmelser som arbetsmarknadens parter och medlemmarna i de avtalsslutande organisationerna är skyldiga att följa, till exempel om föräldratillägg, semesterlön, övertidsersättning och ersättning för läkarbesök och läkemedel. Kollektivavtal påverkar de flesta löneprocesser i Sverige, vilket både förenklar och försvårar för de som ska följa dem.

Under de senaste åren har GDPR, AGI och karensavdraget hållit oss inom lön rejält sysselsatta och dessa områden kan nu påverkas av förändringar i kollektivavtalen. GDPR och den svenska kompletteringen av Dataskyddslagen ger utrymme för kollektivavtal som rättslig grund för behandling av personuppgifter. Så det kan komma skrivningar kring hur och vilken information som hanteras inom löneprocessen. Då är det viktigt att veta att om arbetsmarknadens parter fastställer förutsättningar för behandling av personuppgifter så måste kollektivavtalen bli allmänt tillgängliga för dem som det berör.

Störst inverkan på löneprocessen under senare år har AGI haft. Detta har fått företag att inse vikten av att hantera rapportering på korrekt sätt. Även kring AGI kan det komma in skrivningar som exempelvis hantering av bruttolöneskulder i kollektivavtalen. Karensavdraget är dock det som tydligast kan bli påverkat av nya skrivningar, eller egentligen förväntas påverkas eftersom det finns utestående områden att lösa. Det är fortfarande inte enkelt att veta hur karensavdraget ska beräknas, framförallt inte för dem som lagändringen främst var till för, nämligen anställda med oregelbunden arbetstid. Om det inte finns ett kollektivavtal så kan man luta sig mot Srf Lönegrupps uttalanden, Srf LUT. Att uppskatta arbetstid kan bli en av de största frågorna under kommande år. Eller om lön ska beräknas på ett annat sätt. När trenden går mot att arbeta resultatinriktat så har inte antal närvarotimmar samma relevans. Hur ska då ett karensavdrag beräknas?

Det är inte bara resultatstyrning som kan påverka den framtida lönehanteringen. Den förändrade arbetsmarknaden ger nya förutsättningar för lönehanteringen. Få är de anställda som uppnår tid för guldklocka, tendensen är istället en mer rörlig arbetsmarknad, även för de som arbetar med lön. På stark frammarsch kommer GIG-ekonomin som medför kortare anställningar, egenanställning eller att man väljer att driva eget. Och kanske kommer även Sverige att nås av det nya fenomenet – ”pay on demand” (begäran om lön), det vill säga att man begär utbetalning när det passar snarare än att det styrs av utbetalningsdatum. I USA kan anställda via en app begära ut den lön som är intjänad fram till dess att man begär utbetalningen. Hur påverkar det lönebranschen? Med tanke på den starka arbetsmarknadsmodell som styr i Sverige så får vi se hur kollektivavtalen kommer att påverkas. Hur mycket i denna avtalsrörelse vet vi inte än. Vi vet däremot att utfallet 2020 kommer att påverka 2,8 miljoner människor.