Vilket har varit utredningens främsta fokus i denna fråga?
Utredningens uppdrag har varit att se över reglerna om företrädaransvar, det vill säga reglerna om personligt ansvar för företagets skatter. Fokus har legat på att försöka förbättra regelverket så att livskraftiga företag inte i onödan likvideras eller ansöker om företagsrekonstruktion.

Vilket har varit ditt största fokus i utredningen?
Mitt huvudsakliga fokus har legat på att försöka få utredningen att sätta sig in i och förstå den värld som småföretagen lever i. Det gäller till exempel att förstå att ett litet företag omöjligtvis kan sätta sig in i alla de regler som de omfattas av, inte minst alla skatteregler. Skulle detta vara ett krav hade det inte funnits några små företag, förutom möjligen sådana som arbetar med juridik.

Mot bakgrund av den orimliga regelbörda som små företag ställs inför är det lätt att förstå att det främst är seriösa företagare i mindre företag som drabbats av det personliga ansvaret. Vissa drabbas på grund av ren okunskap och andra drabbas för att de är allt för känslomässigt engagerade i sitt företag. Har man drivit ett företag i femton år är det inte helt enkelt att avveckla det när det går dåligt. Dessutom kanske man tidigare har lyckats rädda sitt företag, så varför skulle det inte vara möjligt igen. Men genom sitt engagemang, bland annat genom ytterligare tillskott av sparade pengar, står man plötsligt där med ett personligt ansvar för förtetagets skattskulder och det finns ingen annan utväg än att sälja sitt hem och sin bostad.

Har det funnits några hinder i utredningen?
Utöver liten förståelse för småföretagens situation och den risk de utsätter sig för uppfattar jag att statsfinansiella skäl har varit det största hindret. Statens behov av pengar på kort sikt gör att den verkliga viljan saknas att göra de förändringar som krävs för att förbättra en lagstiftning som i grunden är rent företagsfientlig och som varit starkt kritiserad i över femtio år.

Jag har också saknat en diskussion i vad mån företrädaransvaret påverkar företagets vilja att anställa. Kanske är det småföretagarnas okunskap om reglerna som har gjort att så många trots allt vågar vidareutveckla sin verksamhet och anställa personal. Vore det allmänt känt att du som ägare kan bli personligt ansvarig för dina anställdas skatter och sociala avgifter skulle fler företagare fundera ytterligare ett varv innan man fattar ett beslut att anställa.

Något ni önskat men inte fick med?
Det är positivt att det föreslås en regel som kan ge företaget ett rådrum på två månader att se över sin verksamhet innan företrädaren fattar ett beslut om verksamheten ska läggas ner eller fortsätta. Två månader kan dock vara för kort tid för att vidta nödvändiga åtgärder och omstrukturera ett företag. Jag hade därför hoppas på ett förslag som innebar att det skulle vara betydligt mer riskfritt att driva företaget vidare efter två månader.

Det har gjorts vissa justeringar i lagtexten för att tydliggöra att det faktiskt krävs grov oaktsamhet för att drabbas av personligt ansvar. Men genom att koppla lagändringen till tidigare praxis riskerar lagförslaget att bli helt verkningslöst. Det innebär i så fall att det sannolikt kommer att vara en bättre lösning att likvidera bolaget och fortsätta verksamheten i ett nytt bolag, såvida inte de ekonomiska problemen har lösts inom rådrumsperioden.

När väntas besked/beslut komma? Och hur går det till?
Nu är det upp till regeringen att ta fram en proposition och ett nytt lagförslag som riksdagen kan rösta om. Utredningen har föreslagit att reglerna ska träda ikraft den 1 januari 2022.

Om regeringen beslutar att gå på den linje som utredningen föreslår, vad innebär det för branschen och för näringslivet?
Sannolikt kommer färre företagare att drabbas av personligt ansvar för bolagets skatter och avgifter på grund av okunskap. Det måste betecknas som mycket positivt. Jag tror dock att många företagare inte kommer att lita på att förvaltningsdomstolen anpassar sig och ändrar sin uppfattning av grov oaktsamhet. Företagarna kommer därför inte att riskera sin personliga ekonomi genom att driva förtaget vidare efter rådrumsperioden, utan väljer för säkerhets skull att likvidera bolaget för att starta verksamheten i ett nytt aktiebolag.

Ta del av betänkandet >>