Möte med Skatteverket om den nya filöverföringstjänsten INK1

Den 22 maj fick alla Srf konsulter ett mejl där vi efterfrågade synpunkter på den nya filöverföringstjänsten för inkomstdeklaration 1. Syftet var att Srf konsulterna snabbt skulle kunna få en uppfattning om hur tjänsten hade fungerat inför ett snabbinkallat möte den 23 maj med Skatteverket. Trots den korta svarstiden på en dag och att det var mitt i deklarationsperioden fick vi närmare 50 svar. Det är fantastiskt och det kändes bra att ha alla dessa bra synpunkter med mig till mötet.

Det var ett konstruktivt och i övrigt bra möte. Utvecklingen av filöverföringstjänsten har bemannats med stor kompetens. Men lika viktigt är att det finns insikt och förståelse för näringslivets behov och önskemål samt en stark vilja att ta fram en riktigt bra tjänst. Jag är därför starkt optimistisk inför framtiden. Utifrån erhållna svar kan jag utläsa att de flesta av våra konsulter är mycket nöjda med tjänsten. Kan vi få gehör för de viktigaste förslagen till ändringar som framförts kan förhoppningsvis även dagens tvivlare se annorlunda på tjänsten i framtiden. När det gäller hur tjänsten fungerar idag bör man också vara medveten om att den har tagits fram i rekordfart. Det är därför inte särskilt konstigt att inte allt kommit på plats på en gång.

Srf konsulternas önskemål

Utifrån erhållna svar har jag sammanställt en lista till Skatteverket på önskemål på förbättringar. I listan framförde jag också andra synpunkter som lämnats, men som inte direkt avsåg förbättringar av nuvarande tjänst. Fler synpunkter än de jag redovisar här har alltså framförts.

Av alla förbättringsförslag är de tre som är särskilt efterfrågade. Det är lyckligtvis sådana önskemål som det bör finnas förutsättningar att få gehör för. Många, inklusive jag själv, tycker ofta att det kan väl inte vara svårt att ändra lite. Därför bör det understrykas att Skatteverket faktiskt har en hel del lagar och regler att förhålla sig till som kan försvåra utvecklingen. Det gäller inte minst sekretesslagstiftningen. Att reglerna kan försvåra utvecklingen innebär dock inte att den måste förhindras. Den ställer bara större krav på fantasi och uppfinningsrikedom.

Tre-i-topp-listan

Överst på önskelistan står behovet av att få ett meddelande när kunden har signerat. Många har också efterfrågat möjligheten att kunna ta fram listor som anger vilka kunder man filöverfört deklarationer för och vilka som inte har signerat den. Här finns sekretessproblem. Men det borde vara möjligt att kunden själv genom en kryssmarkering medger att den som levererat filen får ett meddelande när deklarationen signerats . Det är givetvis inte optimalt men samtidigt inte ett allt för högt krav att ställa på kunden.

Näst överst på listan finns möjligheten att få en skatteberäkning på den överförda deklarationen. Syftet är att kunna fastställa att det är rätt deklaration som filöverförts genom att jämföra beräkningen med skatteprogrammets. Eftersom möjligheten finns i e-tjänsten borde detta kunna genomföras.

Den tredje vanligaste synpunkten är att informationen är undermålig. Många har svårt att förstå vad som gäller i vissa situationer. Det gäller inte minst konsulternas kunder. Skatteverket är generellt duktiga på information så här borde det inte vara något problem.  Till exempel skulle det vara värdefullt med en instruktionsfilm som steg för steg visar hur deklarationen ska signeras.

Övriga synpunkter

Ett förslag som säkert kan genomföras är att  kunden får en påminnelse om deklarationen inte har signerats en viss tid efter att den är filöverförd. På mötet klargjordes det emellertid  att en sådan påminnelse endast kan gå ut till den som har en elektronisk brevlåda. Påminnelser i pappersform är naturligtvis helt uteslutet. Ett annat sedan lång tid tillbaka framfört önskemål är att det ska vara möjligt att importera uppgifterna från deklarationen till skatteprogrammet. Det skulle både spara tid och minska antalet slarvfel.

En viktig fråga är slutligen hur processen ska vara i det fall konsulten bara upprättar en enstaka bilaga, till exempel N3A eller K10. Här torde en användning av e-inken möjligen vara en framkomlig väg. Även om frågan inte fanns med bland topp tre tror jag att den är minst lika viktig.

Sammanfattning

De flesta av våra konsulter har använt filöverföringstjänsten och många har också hittat bra rutiner för processen. Att några inte har använt tjänsten alls eller i liten omfattning beror sannolikt på att tiden för att anpassa sig har varit begränsad. Det gäller ju inte bara konsulten utan kanske främst dennes kunder som är vana vid att inte behöva ägna en tanke åt detta. En viktig åtgärd är därför att förbättra informationen hur det går till att signera deklarationen. Jag kan till exempel tänka mig att kunden inte bara får ett mejl från konsulten att deklarationen är klar att signeras. I mejlet bifogas också länkar till tjänsten och till information om hur tjänsten fungerar.

Mot bakgrund av att den nya filöverföringstjänsten tagits fram så snabbt och att många inte har hunnit anpassa sig än har Skatteverket inga planer på att ändra anståndsreglerna till nästa år. Det är ett klokt beslut som välkomnas. Vi bör dock vara medvetna om att någon gång i framtiden kommer kraven att öka. Att avvakta med att skapa rutiner för att lämna hela deklarationen elektroniskt till dess anståndsreglerna ändras är därför troligen ingen bra idé. Ett första steg är kanske att börja informera sina kunder om vad som kan förväntas av dem i framtiden. Kunder som förväntar sig särbehandling måste också förvänta sig särdebitering.

Mats-BrockertText: Mats Brockert, 
Skatteexpert Srf konsulterna

Ändrade skatteregler påverkar redovisningen

Riksdagen har nu (2018-06-14) fattat beslut om propositionen 2017/18:245 Nya skatteregler för företagssektorn. Det får till följd att redovisningen... Läs mer

Svenska vinnare i GPA awards 2018

Den stora prisutdelningsceremonin vid årets Global Payroll Awards 2018 hölls i år i Lissabon. Srf konsulternas representant Zennie Sjölund... Läs mer

Ny på jobbet: Marie Bergenulf

Nu hälsar vi ännu ett nytillskott välkommen. I början av maj började Marie Bergenulf på medlemsenheten på kontoret i... Läs mer

Äntligen digital årsredovisning!

Den 26 mars öppnade Bolagsverkets e-tjänst där mindre aktiebolag som använder K2-regelverket kan lämna in sina årsredovisningar. I dagsläget... Läs mer

Srf dagarna 2018: Stick ut och säkra upp

Nu är programmet till årets Srf dagar i stor sett klart. Som vanligt bjuder dessa fullmatade dagar på intressanta... Läs mer

Lånebehov vid inlåning till eget bolag påverkar avdragsrätten för ränta

I samband med att 3:12-reglerna skulle förändras var det många som ville maximera sina utdelningar från fåmansföretag. Det förekom... Läs mer

Vad gäller vid bevisningen i skatteprocessen?

Det händer då och då att jag läser beslut från Skatteverket där det är uppenbart att handläggaren inte har... Läs mer

FOKUS ARBETSPLATS: Kam Redovisning AB

Vi tolkar siffror till ord Bred kompetens, ett attraktivt tjänsteutbud och personlig service är framgångsreceptet för KAM Redovisning i... Läs mer

Lönebranschens förändring ur ett globalt perspektiv

Lönebranschen är i en pågående förändring på många sätt. Robotisering är på inmarsch och har börjat realiseras i flera... Läs mer

Vad händer hos Redovisningsgruppen?

Srf konsulterna har en redovisningsgrupp vars uppgift är att på olika sätt stötta i arbetet med medlemsservicen vad gäller... Läs mer
Tillbaka till startsidan