Trots att karensavdrag har funnits i olika former sedan 1955 har det inte i lagen reglerats hur det ska hanteras. Avdraget för frånvaron har istället berott på kollektivavtal eller interna policys. Om det inte funnits reglerat i kollektivavtal har rekommendationen från Försäkringskassan varit att avdraget för en karensdag görs för en full arbetsdag. Det här förändras nu. I Lag om sjuklön definieras karensavdraget till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Vad innebär det?

För de flesta anställda medför karensdagen samma löneavdrag oavsett vilken arbetsdag som man insjuknar, men det finns inget krav på att sjukfrånvaron ska ha varat en viss minsta tid under insjuknandedagen. För anställda med koncentrerad och varierande arbetstid blir effekten att löneavdragen kan bli väldigt olika beroende på när den anställde insjuknar. Om den anställde skulle har arbetat många timmar under insjuknandedagen blir löneavdraget för karens mycket högre än om det hade varit en dag med färre arbetstimmar.

När nu karensdagen ersätts av ett karensavdrag så blir antalet timmar som frånvaron utgör första dagen i sjuklöneperioden inte det som styr lönebortfallet. Karensavdraget blir istället ett totalbelopp som ska dras från lönen innan den anställde börjar få ut sin sjuklön. Karensavdraget kan jämföras med en självrisk som ska falla ut innan försäkringen betalas ut. Det innebär också att ett karensavdrag kan löpa över flera dagar om insjuknandedagen infaller på en arbetsdag som är kortare än genomsnittet. Detsamma gäller om en anställd sjukanmäler sig under en pågående arbetsdag. I löneberedningen görs ett sjukavdrag som kompletteras med en sjuklön. Därefter görs avdraget för karens som kan motsvara hela dagen, del av dag eller fördelas på flera dagar beroende på arbetstid. Karensavdraget kan aldrig bli större större än sjuklönen.

Exempel: Rima blir magsjuk efter en lunch och går från jobbet, sjukanmäler sig. På grund av magsjukan blir den arbetade tiden hälften av ordinarie arbetstid. Karensavdraget ska vara motsvarande 20 procent av den genomsnittliga veckoersättningen i form av sjuklön, men i det här fallet görs endast halva karensavdraget. Om Rima kommer tillbaka till arbetet dagen efter så blir det inget mer karensavdrag. Om Rima fortsätter att vara sjuk så dras resten av karensavdraget på nästkommande dag.

Avsikten med lagförändringen är inte att göra några principiella avvikelser från lagens sjuklönenivåer. För beräkning av ett genomsnittligt karensavdrag behövs uppgift om vilken sjuklön som ska utgöra underlag för karensavdrag, vilket är motsvarande det som ingår i sjukavdrag. Underlag för sjuklön omdanas alltså inte av lagförändringen, sjuklön ska beräknas på samma sätt före och efter årsskiftet. Den närmare beräkningen av karensavdrag kan bestämmas i kollektivavtal för att kunna passa olika yrkesgrupper såväl som möjligt.

Hanteringen av kollektivavtal är en del av utmaningen vid övergången från karensdag till karensavdrag. Lag om sjuklön är en skyddslag. Det innebär att en anställd aldrig kan få sämre villkor än vad som finns skrivet i lagen. Vissa kollektivavtal reglerar karensdag och motsvarar förutsättningarna i lagen, i andra fall så riskerar skrivningarna i kollektivavtalen att falla. Det står tydligt att undantag från lagen genom kollektivavtal ska vara godkänt på förbundsnivå på arbetstagarsidan. Så den närmare beräkningen av karensavdrag kan bestämmas i kollektivavtal för att kunna passa olika yrkesgrupper så väl som möjligt. Detta gör att ett införande i dessa fall kan ske först efter förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Karensavdrag kommer att påverka många företag och där inte kollektivavtal stöttar upp tolkningen kan man använda sig av Srf konsulternas uttalande. Det har tagits fram tillsammans med Srf Lönegrupp och Srf Lönsam. Srf konsulterna har även haft dialog med Tillväxtverket och Försäkringskassan som tillsammans har fått uppdraget att kommunicera förändringen till allmänheten.