Ett aktiebolag planerade att starta en gymverksamhet i anslutning till aktieägaren Berts privatbostadsfastighet. Bolaget bekostade därför målning, tapetsering och ny golvbeläggning i befintligt garage under 2013. Året därpå hade bolaget kostnader avseende tillbyggnad av lokal med dusch, omklädningsrum och bastu, ombyggnad av befintligt garage till gymlokal samt nybyggnad av inre rum och utomhuspool med trädäck. Ny, till- och ombyggnationen visade enligt Skatteverket i slutet av 2014 ett värde om cirka 1,7 miljoner kr.

Med hänsyn till de marknadsföringsåtgärder bolaget genomfört efter uppstarten och antal betalande kunder bedömde kammarrätten att gymverksamheten utgjorde näringsverksamhet. Det kammarrätten kom att pröva i målet var om bolagets utgifter för ny-, till- och ombyggnad kunde anses ha kommit aktieägarens fastighet till godo och medfört en varaktig värdeökning av den. Om så var fallet skulle aktieägaren beskattas för värdeökningen som en löneförmån i inkomstslaget tjänst, RÅ 1990 not. 70.

Vem är ägare

Föremål som en hyresgäst eller annan än fastighetsägaren tillför en fastighet hör inte till fastigheten, om inte föremålet och fastigheten kommit i samme ägares hand. Det framgår av 2 kap. 4 § jordabalken. Från denna regel görs undantag när det infogade föremålet inte utan väsentlig värdeförstörelse kan avlägsnas från byggnaden. I sådana fall blir föremålet omedelbart fast egendom, NJA 2002 s. 561.

Kammarrätten fann att Skatteverket gjort mycket sannolikt att de åtgärder som genomförts inte innebar att byggnaden och tomtmarken har tillförts något som bolaget kan ställa anspråk på med stöd av 2 kap. 4 § första stycket jordabalken. Bert hade därmed blivit ägare till de om-, till- och nybyggnationer som bolaget gjort.

Löneförmån

Kammarrätten ansåg att Skatteverket gjort mycket sannolikt att de av bolaget nedlagda utgifterna hade medfört en varaktig värdehöjning av fastigheten. Skatteverket hade påfört Bert lön med 63 543 kr beskattningsåret 2013 och med 382 379 kr beskattningsåret 2014. Mot bakgrund av de åtgärder som utförts ansåg kammarrätten att Skatteverkets beräkning var tillräckligt försiktig för att kunna godtas.

Kammarrätten

Eftersom det fanns en intressegemenskap mellan bolaget och Bert gäller kontantprincipen, det vill säga att beskattning ska ske det år bolaget hade utgiften, RÅ 1989 ref. 52. Bolaget hade inte redovisat de rätta förhållandena till Skatteverket. Därmed hade bolaget lämnat oriktiga uppgifter i sina skatte- och avgiftsdeklarationer. Kammarrätten fann därmed att det fanns grund för efterbeskattning av underlag för arbetsgivaravgifter motsvarade den lön Skatteverket påfört Bert för de aktuella åren.

Kammarrätten i Sundsvall, dom 2019-11-01, Mål nr 3024-3029-18