Nyföretagarbarometern är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, och presenterar regelbundet statistik över nyföretagandet i Sverige.

När 2020 nu summeras går det att konstatera att det aldrig har startats fler företag sedan Nyföretagarbarometerns start 1991. Under förra året registrerades 73 463 nya företag på Bolagsverket jämfört med 64 464 under 2019, det vill säga 9000 fler företag än året dessförinnan.

En förklaring till den stora mängden nya företag kan hittas i att många som förlorat sin anställning under förra året valt att starta eget.

Det blev också en aktiebolagsboom, med en ökning av 24,4 procent. Här kan man sannolikt se effekten av sänkningen av aktiekapital från årsskiftet, då 50 000 kronor halverades till 25 000 kronor. En annan möjlig förklaring till ökningen av bolagsformen är bristen på coronastöd för enskilda firmor, där inledningsvis endast aktiebolag var stödberättigade.

Den starka ökningen innebär att närmare 8 av 10 företag nu drivs i aktiebolagform.

Positivt för året är också att den stora konkursvågen uteblev. När Upplysningscentralen, UC, summerar konkursåret visar det sig att antalet konkurser varken ökat eller minskat på helåret. Dock ökade antalet konkurser i december månad med 16 procent, jämfört med 2019.

– Den stora konkurslavinen uteblev. Under året har många företag i utsatta branscher kört på fälgarna men ändå överlevt. Konkurserna ökade i våras, men sedan sjönk konkursnivåerna tillbaka ordentligt. Det var framförallt företag med mycket svag lönsamhet som fick stryka på foten då. De branscher som drabbades hårt av pandemin står trots allt för en mycket liten del av Sveriges ekonomi och vi såg inte den breda djupa lågkonjunktur som många befarade i våras, säger Richard Damberg, ekonom på UC, i ett pressmeddelande.

Den pessisimistiska våren byttes till en mer positiv sommar och höst, med stark återhämtning. Stödpaketen hjälpte också. Hoppet nu är att en effektiv och snabb vaccinering ska påverka första halvåret i år.

Dock finns en rad branscher som drabbats rejält av pandemieffekten, till exempel resebranschen, kulturbranschen, krogbranschen och detaljhandeln. Konkurser i krogbranschen ökade med 35 procent, inom partihandeln med 28 procent, och i inom transport med 24 procent.